Noggrannare information om kostfibrer än tidigare

1.12.2014

<p>Hos livsmedelssäkerhetsverket Evira är man först i Norden med att införa en analysmetod som tar fram alla fiberdelar enligt kostfiberdefinitionen. För att få jämförbara kostfiberresultat är det viktigt att metoden blir allmännare. Resultaten av Eviras analysprojekt publiceras i den nationella livsmedelsdatabasen Fineli 2014 och 2015.</p>

Analysresultaten publiceras separerade enligt sin vattenlöslighet och storlek, så att forskningen, undervisningen, hälsovården, riskbedömningen, livsmedelsindustrin och medborgarna ska få tillgång till så noggrann information som möjligt.

Analysmetoden bygger på kostfiberdefinitionen, som har godkänts av det internationella rådet Codex Alimentarius. Rådet utarbetar standarder, praxis och anvisningar för livsmedelsbranschen.

Eviras införande av den nya kostfibermetoden har väckt stort intresse i de övriga nordiska länderna. I övriga Europa används metoden redan i flera laboratorier.

Den nya metoden tar fram även de små kostfibrerna

Kostfibrerna är långa eller korta. De spjälks inte i tunntarmen till sådan form som kan absorberas av människokroppen. Kostfibrer är bland annat cellulosa i växterna samt andra växtdelar som inte absorberas i matsmältningsorganen.

Icke vattenlöslig och vattenlöslig långkedjig kostfiber definieras genom vägning. Man får fram de kortkedjiga kostfibrerna med kromatografi som används för identifiering, separering och kvantitativ analys av föreningar.

”Kortkedjiga, mycket små kostfibrer kallas oligosackarider, dessa finns till exempel i råg. Den noggrannare analysen visar att rågens totala kostfiberhalt är högre än tidigare”, säger specialforskare, LVD Helena Pastell vid Eviras forskningsenhet för kemi och toxikologi.

Kostfiber har hälsofrämjande effekter

Kostfibrer har påvisade hälsosamma effekter. Icke vattenlösliga fibrer, till exempel cellulosa, förbättrar magfunktionen genom att öka mängden avföring och göra att den passerar snabbare genom kroppen. Vattenlösliga fibrer sänker bland annat kolesterolhalterna i blodets serum samt fördröjer blodsockerhöjning. Fibrerna spjälks långsamt i tjocktarmen och har en tarmcancerskyddande effekt.

”I synnerhet oligosackariderna ökar tillväxten av de nyttiga mjölksyrebakterierna i tjocktarmen. Det är också bra att komma ihåg att en produkt får kallas fiberrik om den innehåller minst sex gram fiber per hundra gram livsmedel”, säger Pastell.

Flera studier visar att finländarna borde öka mängden kostfiber i sin kost. Rekommenderat intag av kostfiber för kvinnor är 25 gram och för män 35 gram per dygn.

Eviras forskningsprojekt om kostfibrer ingår i ett projekt som jord- och skogsbruksministeriet finansierar i vilket man på nationell nivå bestämmer vilka livsmedel och näringsämnen som ska tas med när Fineli uppdateras.

Läs mer 
Codex Alimentarius (på engelska) 
Fineli
Finravinto 2012 (sammanfattningen på svenska)
Jord- och skogsbruksministeriets meddelande om uppdatering av Fineli (på finska)

Mer information
:
specialforskare, LVD Helena Pastell, tfn 050 375 0968

 

 

 

 

Teman: