Regnen försämrade vårvetets brukskvalitet

3.10.2007

<div>Regnen i slutet av augusti och i september försämrade vårvetets falltal. Falltalet för de prover som skördades i augusti var i genomsnitt 362 och för proverna från september 272. Höstvetets proteinhalt är låg speciellt i Nyland. Höstrågen har varit av god kvalitet. För vårrågen har däremot den sena skörden lett till lägre falltal.</div>

Vårvete
Ungefär 60 procent av de vårveteprover som sändes in till uppföljningen av spannmålsskördens kvalitet motsvarar kvalitetskraven för brödsäd (hektolitervikt ≥ 78 kg, protein ≥ 12,5 % och falltal ≥ 180). Trots den regniga hösten stannade falltalet under 180 bara i fem procent av proverna.

Skördeveckan har en klar inverkan på falltalet. Prover som skördats före sista veckan i augusti har ett falltal på i genomsnitt 366, medan prover från den sista veckan har 327. För prover som skördats första och andra veckan i september är falltalet i genomsnitt 283 respektive 248. Ungefär hälften av proverna är skördade före sista veckan i augusti.

Den genomsnittliga proteinhalten (13,5 %) är hög och bara en femtedel av proverna har en proteinhalt under 12,5 %. I proverna har det inte heller funnits några mycket låga proteinhalter (≤10,5 %) som under tidigare år. Däremot ligger hektolitervikten under 78 kilo i en femtedel av proverna. År 2006 var andelen bara 5 procent av proverna.

Vårvetets kvalitet per lantbrukssällskap
Av lantbrukssällskapen hade Satakunta prover som till över 90 % fyller kvalitetskraven för brödvete. I Tavastland och Egentliga Finland är motsvarande andel 85 respektive 67 procent. De högsta genomsnittliga proteinhalterna finns i Satakunta och Tavastland (båda 14,2 %) och de lägsta i Nyland (Nyland 13,1 %, Nyland svenska 12,9 %). De högsta genomsnittliga falltalen finns i Satakunta (367) och Egentliga Finland (365). Egentliga Finlands höga falltal förklaras av den tidiga skörden: 80 procent av proverna skördades före sista veckan i augusti. 

Den sämsta kvaliteten av de prover som hittills analyserats är i Kymmenedalen, där bara 30 procent av proverna fyller kraven på brödvete. Både den genomsnittliga hektolitervikten (79,3 kg) och falltalet (222) är lägre än annanstans i landet. Falltalet påverkas av den sena skördetiden: alla analyserade prover har tröskats under sista veckan i augusti eller senare. Provernas sorturval påverkar också Kymmenedalens resultat. Största delen av proverna är Tjalve, vars falltal är lägre än genomsnittet. Kruunu och Zebra, som har ett högt falltal i genomsnitt, finns nästan inte alls med bland proverna.

Höstvete
Ungefär en fjärdedel av höstveteproverna fyller kvalitetskraven för brödvete. Den låga andelen förklaras av den låga proteinhalten (12,0 %). Falltalet (346) och hektolitervikten (81,5 kg) har varit mycket höga. Den genomsnittliga proteinhalten är lägre på de finska och svenska lantbrukssällskapens områden i Nyland (11,6 %) än i Egentliga Finland (12,6 %). I Nyland fyller bara 10 procent av proverna kvalitetskraven, medan cirka hälften av proverna i Egentliga Finland fyller kraven.

Råg
80 procent av rågproverna fyller kvalitetskraven på kvarnråg (hektolitervikt ≥ 71 kg och falltal ≥ 120). Hektolitervikterna har varit höga: bara tre procent av proverna har haft en hektolitervikt under 71 kilo. Falltalet har stannat under 120 i 17 procent av proverna. 5 procent av proverna har ett falltal under 90. Alla de här proverna har varit vårråg. Falltalen för vårråg är lägre än för höstråg på grund av den sena skördetiden. Det genomsnittliga falltalet har för vårråg varit 131 och för höstråg 178. Också hektolitervikterna är lägre för vårråg (75,9 respektive 77,0 kg).

 

Ytterligare information
Direktör Mirja Kartio tel. 020 77 25090
Överinspektör Juha Kärkkäinen tel. 020 77 25098

Uppdaterad information om de genomsnittliga kvalitetsuppgifterna:
http://www.evira.fi/portal/se/v__xtproduktion_och_foder/spannmal/uppfoljning_av_spannmalsskordens_kvalitet/spannmalsskordens_kvalitet_2007/

Teman: