Sjukdomsbekämpning och betning ger spannmål av hög kvalitet

11.12.2006

<div>Fastän spannmålskvaliteten hösten 2006 var bättre än i genomsnitt, påverkade både betning och sjukdomsbekämpning spannmålskvaliteten positivt. I synnerhet när det gäller hektolitervikten var påverkan tydlig. På direktsådda skiften var kornets och havrens proteinhalt lägre än på plöjda skiften. Direktsådden påverkade inte hektolitervikten. Uppgifterna är baserade på material från Livsmedelssäkerhetsverket Eviras kvalitetskartlägg-ning av spannmålsskörden.</div>

Vårsädens hektolitervikt påverkades av bearbetningsmetoden, förutom för havre. På vårplöjda skiften var hektolitervikten lägre än på vårbearbetade, direktsådda eller höstplöjda skiften. Skillnaden varierade mellan olika spannmål från 0,7 kilo för maltkorn till närmare två kilo för vårvete. Skillnaderna mellan direktsådd, lättbearbetning och höstplöjning var obetydliga. 

För både korn och havre var proteinhalten på direktsådda skiften lägre än på höstplöjda skiften. Skillnaden utgjorde 0,8 respektive 0,7 procentenheter. Också på vårplöjda och lättbearbetade skiften var proteinhalten lägre än på höstplöjda skiften. Proteinhalten i vårvete var något högre på de plöjda skiftena än på andra skriften, men skillnaden var inte statistiskt signifikant. För maltkorn var skillnaden mellan olika bearbetningsmetoder liten.

Betning hade i regel en positiv inverkan på hektolitervikten. Ökningen för havre var 1,1 kilo samt för korn och vårvete 1,3 kilo. För havre och vårvete ökade betning hektolitervikten med alla bearbetningsmetoder. För korn var hektolitervikten vid lättbearbetning och direktsådd lägre med betat utsäde. Betning påverkade inte proteinhalten i något sädesslag.

Sjukdomsbekämpning ökade också hektolitervikten förutom i vårvete. För havre gav sjukdomsbekämpning 1,5 kilo högre hektolitervikt, för korn var ökningen 1,2 kilo och för maltkorn 0,6 kilo. Sjukdomsbekämpningen hade större inverkan då obetat utsäde användes. Sjukdomsbekämpningens inverkan var likadan vid alla bearbetningsmetoder. För vårvete var proteinhalten 0,7 procentenheter högre på de skiften där sjukdomsbekämpning hade utförts. För andra spannmål observerades inte att sjukdomsbekämpningen skulle ha påverkat proteinhalten.

I både havre och korn steg hektolitervikterna med skördenivån. I den lägsta fjärdedelen av skörden var hektolitervikterna i genomsnitt 54,7 respektive 66,6 kilo, medan de i den högsta fjärdedelen var 56,8 respektive 69,9 kilo. För maltkorn var hektolitervikten högre bara i den högsta fjärdedelen: 72,7 kilo, då den lägsta fjärdedelen hade 72,0 kilo. I vårvete avvek bara den lägsta fjärdedelens hektolitervikt (81,9 kg) från de andra (82,7-83,1 kg).

Maltkorn och korn hade den högsta proteinhalten i den lägsta fjärdedelen av skörden. I den högsta fjärdedelen av skörden var proteinhalten något högre än i föregående fjärdedel. Korn uppvisade mindre skillnader än maltkorn. Också i vårvete var proteinhalten högst i den lägsta fjärdedelen av skörden, men halterna i de övriga fjärdedelarna avvek inte från varandra. För havre påverkade skördenivån inte proteinhalten.

Ytterligare information:
Direktör Mirja Kartio tel. 020 77 25090
Överinspektör Juha Kärkkäinen tel. 020 77 25098
Livsmedelssäkerhetsverket Evira, enheten för spannmålskontroll
E-postadresserna har formen förnamn.efternamn@evira.fi

Uppdaterad information om de genomsnittliga kvalitetsuppgifterna och odlingsteknikens inverkan:
http://www.evira.fi/portal/se/v__xtproduktion_och_foder/spannmal/uppfoljning_av_spannmalsskordens_kvalitet/spannmalsskordens_kvalitet_ar_2006/

 

 

Teman: