Sjukdomsregistren för mjölkbiskap kontrollerades

24.1.2014

<p>&nbsp;I Finland, Danmark, Norge och Sverige samlar man in sjukdomsdata för mjölkkor i register. Eftersom uppgifterna samlas in landsomfattande i alla länderna täcker de merparten av sjukdomsinformationen för mjölkkor. Informationen som lagrats i registren kan utnyttjas för kontroll, avel och forskning i sjukdomar som hänför sig till bland annat boskapens hälsa, produktionen och djurens välbefinnande</p>

I Finland överförs 83 procent av sjukdomsinformationen för de kor som finns i produktionsuppföljningen till sjukdomsregistret. Trots att en del sjukdomsdata försvinner i dataöverföringsprocessen, håller sjukdomsregistret en god kvalitet och uppgifterna har en mycket hög tillförlitlighet. Överföringen av data kan försnabbas och kvaliteten på registret förbättras om uppgifterna överförs elektroniskt direkt till registret redan vid vårdtillfället. Man håller redan på att övergå till dataöverföring i realtid i Finland.

Problem vid registrering av data
Den största enskilda orsaken till att sjukdomsdata försvinner är för Finlands del att informationen inte alls överförs från det s.k. kokortet (lehmäkortti) till sjukdomsregistret. Data saknas därför att kort för borttagna kor lagras för tidigt, varvid seminören inte kan överföra informationen till registret. För kor som köpts till gården registrerades mindre sjukdomsinformation än för dem som var födda på gården. Detta tyder på problem med koduppgifterna för de köpta korna.

Skillnader i sjukdomsregistrens omfattning
Det finns skillnader i registrens omfattning mellan Finland, Sverige, Danmark och Norge. Uppgifter om livmoderinflammationer och brunststörningar överfördes bra till registren i alla länderna. Vad gäller omfattningen upptäcktes väsentliga skillnader mellan länderna vid assisterad kalvning och avkomma. Omfattningen var högst i Danmark (0,89) och lägst i Finland (0,31).

Producenternas och veterinärernas inställning påverkar uppgifterna i sjukdomsregistret. I sjukdomsregistret införs huvudsakligen sjukdomsfall som medicinerats. Ju positivare inställning till medicinering, desto fler registrerade sjukdomsfall, eftersom en positiv inställning leder till att fler sjukdomsfall medicineras. Detta förklarar till exempel skillnaderna mellan länderna i förekomsten av juverinflammation.

I Danmark verkade inställningen till medicinering vara positivare än i de övriga länderna.

Mer information ger:
forskare Simo Rintakoski, forskningsenheten för riskvärdering,
tfn 040 489 3378

Teman: