Stor skörd av foderspannmål år 2013

25.2.2014

<p>Skörden av inhemska foderspannmål var stor år 2013 och dess kvalitet var god. Skördens kvalitet försämrades av förkrympta korn hos havre och DON-mögeltoxin samt i en del av landet av låga hektolitervikter för foderspannmål. Hektarskördarna av ekologiska spannmål var mindre och kvaliteten på skörden något sämre jämfört med konventionellt odlade spannmål.</p>

Livsmedelssäkerhetsverket Evira och Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral Tike sammanställde statistiken om den inhemska spannmålsskörden år 2013.

Största delen av havren uppfyllde kraven på minimikvalitet

Sammanlagt 92 procent av skörden på havre, som uppgick till 1,2 miljarder kilo, uppnådde kravet på minimikvalitet, dvs. en hektolitervikt på 52 kilo. Så gott som en tredjedel av skörden var av god kvalitet, dvs. hade en hektolitervikt på minst 58 kilo. Den genomsnittliga hektolitervikten av havreskörden år 2013 utgjorde 56,1 kilo och var lägre än året innan.

Det förekom stor regional variation i kvaliteten på havren. Havreskörden i Österbotten och Egentliga Finland hade en bättre hektolitervikt än genomsnittet. Den lättaste havren skördades i Nyland, Norra Karelen och Södra Savolax, där cirka 10 procent av skördarna underskred målet (58 kilo).

Mängden förkrympta korn var stor år 2013 (i genomsnitt 7,3 procent), vilket också bidrog till att försämra kvaliteten på havren.

Det fanns ingen betydande skillnad mellan hektolitervikterna av konventionellt och ekologiskt odlad havre. Ekologisk havre gav dock betydligt mindre hektarskördar och innehöll även mer orenligheter än konventionell havre.

Regional variation i förekomsten av DON-mögeltoxiner

Havrens kvalitet försämrades även av deoxynivalenol (DON), som produceras av mögelsvampar av arten Fusarium under ogynnsamma tillväxtförhållanden. En femtedel av proverna överskred maximigränsen för DON-halten vid livsmedelsbruk (1,75 mg/kg). Det förekom stor regional variation av DON-halterna. Flest överskridningar av gränsvärdet för livsmedelsbruk registrerades i Norra Savolax, Södra Savolax, Norra Österbotten och Mellersta Finland.

Foderkorn gav åter en stor skörd

Nästan 80 procent av skörden av foderkorn, som utgjorde 1,5 miljarder kilo, uppfyllde kravet på minimikvalitet, en hektolitervikt på 64 kilo. Kvaliteten på foderkorn varierade beroende på region. Den bästa kvaliteten på foderkorn erhölls i Egentliga Finland, där skörden hade den högsta genomsnittliga hektolitervikten (68,6 kilo) och där nästan alla prover uppnådde den målsatta hektolitervikten (minst 64 kilo). Låga hektolitervikter mättes i Norra Savolax, Mellersta Finland, Södra Savolax och Norra Karelen.

Det ekologiskt odlade foderkornet hade låg hektolitervikt, men 40 procent av skörden uppnådde dock den målsatta hektolitervikten (64 kilo).

Nästan 70 procent av maltkornsskörden på 404 miljoner kilo uppnådde målet för kornstorlek och proteinhalt (9–11,5 procent). Eviras kvalitetsuppföljning fastställer inte maltkornets grobarhet. I kvaliteten på maltkorn förekom endast lite regional variation mellan de huvudsakliga produktionsområdena Nyland, Egentliga Finland och Tavastland.

Låg proteinhalt i vårvetet

Nästan 60 procent av skörden av vårvete på 827 miljoner kilo hade en proteinhalt på minst 12,5 procent, ett falltal på minst 180 och en hektolitervikt på 78 kilo, vilket Eviras kvalitetsuppföljning använde som mål för vetekvaliteten.

Proteinhalten var för låg i vart tredje prov av vårvete. Falltalen var höga tack vare den tidiga skörden och det gynnsamma vädret under tröskningen. Den största skörden erhölls i Egentliga Finland och Nyland, men endast hälften av skördarna i dessa regioner uppfyllde kvalitetskraven.

Den genomsnittliga hektarskörden av ekologiskt odlat vete var liten och endast en tredjedel av skörden uppfyllde kvalitetsmålen.

Rågskörden minst på mer än tio år

Höstspannmålen hade en liten odlingsareal och gav små skördar som dock höll god kvalitet. Totalt 80 procent av skörden av höstvete på 42 miljoner kilo uppfyllde målen för minimikvalitet. Sammanlagt 73 procent av rågskörden på 26 miljoner kilo hade ett falltal på minst 120 och en hektolitervikt på minst 71 kilo. Motsvarande andel för ekologiskt odlad råg var 39 procent.

Skörde- och kvalitetsuppgifternas bakgrund

Kvalitetsuppgifterna om spannmålsskörden erhölls genom att kombinera uppgifterna i Tikes skördestatistik och Eviras uppföljning av kvaliteten på den inhemska spannmålsskörden för år 2013. Tikes skördeenkät besvarades av cirka 6 000 gårdar och i Eviras kvalitetsuppföljning analyserades spannmålsprover från cirka 500 gårdar. Uppgifterna om kvaliteten på ekologiskt odlade spannmål erhölls på motsvarande sätt genom att kombinera skördeuppgifterna för 1 000 gårdar med uppgifter om spannmålsanalyser för cirka 80 gårdar.

Tabell:  Spannmålsskördens kvalitet år 2013 (pdf, 193 kbyte)

Läs mer:
Spannmålsskördens kvalitet 2013
Ekospannmålens kvalitet 2013

Mer information:

Uppgifter om spannmålsskörden
Tike, statistiktjänster
Forskare Anneli Partala, tfn 0295 313 145
Aktuarie Sirpa Karppinen, tfn 0295 313 140
http://www.maataloustilastot.fi/sv/etusivu

Uppgifter om spannmålens kvalitet
Evira, enheten för växtanalytik
Specialforskare Elina Sieviläinen, tfn 040 848 6094
Forskare Anne Mäittälä, tfn 040 740 1300
Enhetsdirektör Mirja Kartio, tfn 040 534 551

Teman: