Tikes information om spannmålsskörden och Eviras uppföljning av spannmålskvaliteten: 3,8 miljarder kilos spannmålsskörd av utmärkt kvalitet

14.12.2006

<div>Spannmålsskörden hösten 2006, cirka 3,8 miljarder kilo, var av utmärkt kvalitet. Endast vetets låga proteinhalt begränsar dess lämplighet som brödsäd. Uppgifterna om spannmålsskördens mängd är från Tikes slutliga skördestatistik och kvalitetsuppgifterna är från Eviras kartläggning av spannmålsskördens kvalitet.</div>

42 procent av veteskörden uppfyller kriterierna för brödsäd
Vårveteskörden utgjorde 621 miljoner kilo och höstveteskörden 62 miljoner kilo. Vetskörden blev närmare 120 miljoner kilo mindre än år 2005. Nedgången berodde främst på minskad odling av vårvete, men den totala skörden minskade också på grund av liten hektarskörd av höstvete (3 100 kg/ha).

Av vårveteskörden uppfyllde 268 miljoner kilo eller 43 procent av hela skörden kriterierna för kvarnvete. Mest vårvete av kvarnduglig kvalitet producerades i Egentliga Finland (92 milj. kg) och i Nyland (36 milj. kg). Mängderna motsvarar 44 respektive 23 procent av områdenas vårveteskörd. I Birkaland och Södra Österbotten uppfyllde 86 procent av vårvetet kriterierna för kvarnvete. 93 procent av vårveteskörden eller 575 miljoner kilo var av interventionskvalitet.

Av höstveteskörden uppfyllde 16 miljoner kilo, dvs. en fjärdedel av hela skörden, kriterierna för kvarnvete. Mest höstvete av kvarnkvalitet producerades i Tavastland (5 milj. kg), Birkaland och Egentliga Finland (vardera 4 milj. kg). I Birkaland fyllde hela skörden kriterierna för kvarnvete och i Tavastland 56 procent av skörden, men i Egentliga Finland bara 14 procent av skörden. 59 procent av hela landets höstveteskörd var av interventionskvalitet. 

98 procent av rågen uppfyller kriterierna för brödsäd
Rågskörden utgjorde 51 miljoner kilo eller närmare 20 miljoner kilo mer än i fjol. Den totala rågskörden ökade till följd av större odlingsareal än året innan, för hektarskörden av råg (2 330 kg/ha) var normal. Nästan hela skörden eller 50 miljoner kilo uppfyller kriterierna för brödsäd, då minimikravet är hektolitervikt 71 kg och falltal 120. Mest råg av kvarnduglig kvalitet producerades i Egentliga Finland (11 milj. kg) och i Nyland (9 milj. kg).

Knappt en tredjedel av maltkornet lämpat för mältning
För maltkorn var odlingsarealen och hektarskörden (3 570 kg/ha) betydligt mindre än året innan. Totalskörden av maltkorn blev därför mer än en femtedel mindre än år 2005. Av totalskörden uppfyllde 31 procent eller 148 miljoner kilo kvalitetskriterierna för maltkorn. I Tavastland fyllde bara 11 procent och i Sydöstra Finland 26 procent kriterierna för maltkorn. I Nyland, Egentliga Finland och Satakunta var andelen 44–46 procent. De regionala variationerna berodde på proteinhalten.

Foderkorn en och en halv miljard kilo och havre en miljard kilo
Skörden av foderkorn, 1,5 miljarder kilo, var tre gånger större än skörden av maltkorn. Både odlingsarealen och hektarskörden (3 480 kg/ha) var så gott som oförändrade jämfört med året innan. Havreskörden översteg 1 miljard kilo. Havre skördades på något större areal än föregående år, men på grund av mindre hektarskörd (2 920 kg/ha) blev skörden cirka 45 miljoner kilo mindre än året innan.

90 procent av foderkornskörden hade högre hektolitervikt än 64 kilo. Mest korn producerades inom Södra Österbottens och Österbottens TE-centralers område. Praktiskt taget hela kornskörden i Egentliga Finland hade en hektolitervikt som översteg 64 kilo. I Sydöstra Finland och Mellersta Finland var andelen 85 respektive 72 procent.

93 procent av havreskörden hade en hektolitervikt över 52 kilo. Den största havreskörden fick man i Södra Österbotten, 149 miljoner kilo. Gränsen för grynhavrens hektolitervikt (58 kg) överskreds i 32 procent av skörden. i Österbotten och Egentliga Finland hade 53 procent av havreskörden en hektolitervikt som överskred kravet för grynhavre. I Södra Österbotten var andelen 16 procent och i Norra Savolax fem procent.

I det här meddelandet har Tikes skördestatistik och uppgifterna om spannmålsskördens kvalitet från Eviras spannmålslaboratorium kombinerats. Tikes skördeenkät omfattade ett sampel på cirka 5 800 odlare. I Tikes sampel ingick också de 1 700 odlare, som av Eviras enhet för spannmålskontroll ombads att sända spannmålsprover för bestämning av spannmålens kvalitet. Tikes skördeenkät besvarades av närmare 5 700 odlare och Evira fick spannmålsprover av över 900 odlare för sina kvalitetsanalsyser. De arealer som finns i statistiken är korrigerade arealer, dvs. arealerna har minskats med de arealer som odlarna anmält som totalt skördeskadade till landsbygdsnäringsmyndigheten.

Ytterligare information:
Statistik över spannmålsskörden
Forskare Anneli Partala, tel. 020 77 21 376
Forskare Mirva Kokkinen, tel. 020 77 21 371
Tike, statistikgruppen
E-postadresserna har formen förnamn.efternamn@mmmtike.fi

Uppgifter om spannmålens kvalitet
Direktör Mirja Kartio, tel. 020 77 25090
Överinspektör Juha Kärkkäinen, tel. 020 77 25098
Livsmedelssäkerhetsverket Evira, enheten för spannmålskontroll
E-postadresserna har formen förnamn.efternamn@evira.fi

Ytterligare information finns på Eviras webbplats:
Spannmålsskördens kvalitet 2006

 

Pris- och beställningsuppgifter
Priset för den regionala statistiken (TE-centralen) är 20,13 euro (inkl. moms), och den kan beställas per telefon på nummer 020 77 21 208 eller 020 77 2005 eller per e-post: tietopalvelu@mmmtike.fi. Den kan också fås på informationstjänsten Matilda, i den avgiftsbelagda delen: www.matilda.fi

Teman: