Tikes slutliga information om spannmålsskörden och Eviras uppföljning av kvaliteten: Låg proteinhalt i spannmålsskörden

28.1.2010

<p>Veteskörden hösten 2009 var rekordstor. Ändå uppfyllde endast en tredjedel av skörden kvalitetskriterierna för brödvete på grund av att proteinhalten var låg. 86 procent av maltkornsskörden uppfyllde kraven på kornstorlek och proteinhalt. Foderspannmålens hektolitervikt var i genomsnitt god, men proteinhalten låg under tioårsmedeltalet.</p>

Av vetet uppfyllde en tredjedel kriterierna för brödsäd, av rågen hälften

Veteskörden hösten 2009 uppgick till 880 miljoner kilo. Av den mängden uppfyllde 16 miljoner kilo av höstvetet (25 procent av höstvetet) och 250 miljoner kilo av vårvetet (31 procent av vårvetet) kvalitetskriterierna för brödvete. Vetets låga proteinhalt försämrade dugligheten som kvarnvete det här året: endast 31 procent av vårvetet hade en proteinhalt på minst 12,5 procent. De genomsnittliga falltalen och hektolitervikterna var höga i fjol och försämrar därför inte nämnvärt vetets duglighet som kvarvete.

Den inhemska rågskörden utgjorde 42 miljoner kilo, vilket är 19 miljoner kilo mindre än 2008. Skördens genomsnittliga kvalitet år 2009 var dock bättre och över hälften uppfyllde de allmänt använda kvalitetskriterierna för råg. Rågskördens kvalitet varierade mycket, för det genomsnittliga falltalet var gott (cirka 150), men 45 procent av proverna hade ett falltal under 120. Över 90 procent av rågproverna hade en hektolitervikt på minst 71 kilo.

86 procent av maltkornet uppfyllde kvalitetskraven i fråga om kornstorlek och proteinhalt

Av de maltkornssorter som odlats för mältning uppfyllde en rekordmängd, 532 miljoner kilo eller 86 %, kvalitetskriterierna i fråga om proteinhalt och kornstorlek. Om man förutom den övre gränsen för maltkornets proteinhalt (11,5 procent) dessutom använde 9 procents proteinhalt som nedre gräns, uppfyllde 80 procent av maltkornsskörden kriterierna för maltkvalitet. I statistikens kvalitetskriterier beaktades inte grobarheten eller mängden möglig spannmål, vilka också påverkar den slutliga mängden spannmål som kan användas till malt.

Skörden av foderspannmål hade hög hektolitervikt men låg proteinhalt

Skörden av foderkorn var rekordstor, över 1,5 miljarder kilo. 81 procent av skörden hade en hektolitervikt över 64 kilo. Den genomsnittliga hektolitervikten var högre än under de två föregående åren. Foderkornets grundkvalitet påverkas förutom av hektolitervikten också av fukthalt, orenlighetshalt och andel främmande sädesslag. Den genomsnittliga proteinhalten för korn var 11,0 procent.

Havreskörden var 1,1 miljarder kilo, varav närmare 90 procent hade en hektolitervikt över 52 kilo. Gränsen för grynhavrens hektolitervikt, 58 kg, överskreds i 27 procent av skörden. Liksom foderkornet hade också havren en lägre proteinhalt än i genomsitt på 2000-talet. Proteinhalten sänker dock inte kvaliteten på foderspannmål på samma sätt som för brödsäd. Båda foderspannmålen hade större kornstorlek dvs. mindre andel förkrympta korn än året innan.

Skörde- och kvalitetsuppgifternas bakgrund
I det här meddelandet har Tikes skördeuppgifter och Eviras uppgifter om uppföljningen av spannmålsskördens kvalitet år 2009 kombinerats. Tike bad cirka 5 800 gårdar om skördeinformation genom en stickprovsundersökning. Evira bad dessutom 1 700 av dessa gårdar om spannmålsprover för undersökning av spannmålens kvalitet. Tikes förfrågan om statistikuppgifter besvarades av närmare 5 600 gårdar och Evira fick spannmålsprover från cirka 600 gårdar. De arealer som finns i statistiken är korrigerade arealer, dvs. den sådda arealen har minskats med den areal som enligt odlarnas anmälan till landsbygdsmyndigheterna helt har förstörts samt den areal som skördats som ensilage.

Länk till tabellen Spannmålsskördens kvalitet 2009:
Evira.fi > Växtproduktion och foder > Spannmål > Uppföljning av spannmålsskördens kvalitet > Spannmålsskördens kvalitet 2009

Ytterligare information:
Uppgifter om spannmålsskörden
Forskare Anneli Partala, tel. 020 77 21376
Forskare Mirva Kokkinen, tel. 020 77 21371
Statistikchef Esa Katajamäki, tel. 020 77 21237
Tike, statistiktjänster
E-postadresserna har formen förnamn.efternamn@mmmtike.fi

Uppgifter om spannmålens kvalitet
Enhetsdirektör Mirja Kartio, tel. 020 77 25090
forskare Anne Mäittälä, tel. 020 77 25095
Livsmedelssäkerhetsverket Evira, växtanalytik
E-postadresserna har formen förnamn.efternamn@evira.fi

 

Teman: