Frågor och svar om främmande ämnen

1. Förekommer några begränsningar i intaget av lin?

– Användningen av lin i livsmedel regleras inte i någon lag, men Eviras föregångare Livsmedelverket gav år 2000 en rekommendation, enligt vilken linfrö borde användas i mindre mängder än 10 % av brödets vikt. Enligt en annan rekommendation kan man äta högst 30 g linfrö eller linkross per dag.

Vi rekommenderar inte fortlöpande intag av lin som en del av den dagliga kosten, eftersom växten tar upp kadmium ur marken och av naturen innehåller cyanväte. Dessa gifter har påträffats i linfrö och linkross. I linolja förekommer de däremot inte i skaldiga halter.

2. Varför skall man inte äta potatis som blivit grön?

– Potatis som blivit grön innehåller rikliga mängder glykoalkaloider, såsom solanin och kakonin, som i stora halter är skadliga med tanke på hälsan. Solanin förekommer relativt mycket också i tidig potatis och därför skall sådan inte serveras till småbarn.

För att hindra potatisen från att bli grön skall den såväl i detaljhandeln som i storkök och hemmen förvaras skyddad mot ljus. Rå potatis som livsmedelsindustrin använder får innehålla glykolakaloider högst 200 mg/kg (HIM 237/2002):
http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2002/20020237

3. Hur skall kassava behandlas så att man tryggt kan äta den?

– Kassava (kallas också maniok eller tapioca) skalas och den träiga kärnan avlägsnas, varefter växten omsorgsfullt tillreds genom kokning eller stekning. Kokvattnet skall kastas bort, det får inte användas vid matlagning. Också djupfryst kassava skall behandlas på samma sätt.

Rå kassava skall man aldrig äta, eftersom den av naturen innehåller cyanogena glykosider, av vilka det i kroppen frigörs cyanid. Cyanidhalten i tillredd kassava är mycket låg och är inte skadlig för människan.

4. Förekommer det furan i burkmat för barn och är det farligt?

– Furaner bildas i industriell barnmat under tillverkningsprocessen, men de dunstar delvis bort då maten upphettas. På olika håll i världen undersöks om furan är hälsovådligt och hur man industriellt kunde reducera bildandet av furaner.

Vad vi nu vet finns det inga skäl att begränsa användningen av burkmat. Om man vill ta det säkra före det osäkra kan man upphetta burkmat för barn på en flat tallrik, varvid furanerna dunstar bort effektivare än ur burken.

Burkmat för barn analyseras årligen också med tanke på andra skadliga ämnen som förekommer i vanlig mat. Det är mycket sällsynt att sådana ämnen förekommer i barnmat och därför är barnmaten ofta renare än vanlig mat.

5. Hur ofta kan man äta inhemsk fisk utan att få för mycket främmande ämnen?

– Statens näringsdelegation rekommenderar att vi äter fisk två gånger i veckan varierande olika fiskarter. Fisk innehåller hälsosamma fettsyror, flera vitaminer och mineralämnen och mycket protein.

För att minska exponeringen för främmande ämnen (såsom dioxin, PCB, kvicksilver) har Evira rekommenderat några undantag till fiskintagsrekommendationerna: enligt dem kan lax fångad i Östersjön eller strömming som orensad är över 17 centimeter lång ätas endast 1-2 gånger per månad. Gädda fångad i havet eller i insjövatten kan ätas 1 - 2 gånger per månad.

För dem som äter insjöfisk så gott som dagligen rekommenderas också en minskad användning av följande rovfiskar som samlar på sig kvicksilver: stor abborre, gös och lake. Gravida och ammande kvinnor skall inte alls äta gädda på grund av kvicksilvret.

Undantagen till intagsrekommendationerna 

6. Varför skiljer sig rekommendationerna i Finland och Sverige från varandra i fråga om intaget av fisk från Östersjön?

– Enligt finländska undersökningar har dioxin- och PCB-halterna sjunkit under perioden 2002 - 2009. Svenskarna har inte gjort samma observation.
– I Finland har intaget av strömming under den tid undantaget gällt minskat från 1 kg till 300 g om året under de senaste cirka 10 åren.
– I Sverige erhålls dioxiner också från insjöfisk, hos oss inte.
– I Finland kommer så gott som allt dioxinintag från fisk, i Sverige erhålls dioxiner också från andra livsmedel.

7. Hur skall murklor behandlas innan de äts?

– Murklor innehåller av naturen ett gift som heter gyromitrin. För att minska halten av detta gift skall murklor kokas två gånger i minst fem minuters tid i rikliga mängder vatten (1 del svamp och 3 delar vatten). Den kokta svampen skall sköljas väl efter vardera kokningen i rikliga mängder vatten. Kokvattnet får inte användas vid matlagning.

Också torkade murklor skall förvällas enligt anvisningen ovan innan de förtärs.

Anvisningar om hur murklor skall behandlas skall finnas på de ställen där murklor saluhålls. Evira har publicerat en broschyr på flera språk om hur murklor skall behandlas. Broschyrer kan beställas och laddas ned som pdf-filer på Eviras på webbsidan

8. Utövas det tillsyn över jordnötter och jordnötsprodukter med tanke på aflatoxiner?

– Ja. Nötter är känsliga livsmedel och över mögel och mögeltoxiner som av naturen förekommer i nötter utövas kontinuerlig, rutinmässig tillsyn.

Nötter innehåller olika mängder aflatoxiner beroende på ursprungslandet, sorten och produktionsförhållandena. Alla nötpartier som importeras från till exempel Iran eller Brasilien analyseras med tanke på aflatoxiner. Också de största nötimportörerna analyserar nötterna som en del av sin egenkontroll.

Gränsvärdena för aflatoxiner i nötter regleras av EU-förordning 1881/2006: http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2006:364:0005:0024:SV:PDF

9. Hur skall svamp behandlas i avsikt att minska halten radioaktivt cesium?

– Svampar skall blötläggas eller förvällas så att huvuddelen av cesiumet övergår till vattnet. Vattnet skall hällas bort och det får inte användas vid matlagning. Evira har publicerat anvisningar om hur svamp skall behandlas i avsikt att minska halten radioaktivt cesium.

Huvuddelen av det radioaktiva cesium-137 i svamp härstammar från kärnkraftverksolyckan i Tjernobyl som inträffade år 1986. I västra och södra Finland innehåller svamp ännu ställvis cesium mer än 600 becquerel per kilo, vilket är det gränsvärde som EU rekommenderar för naturprodukter.

10. Efter att ha ätit pinjefrön kvarstår en besk och metallisk smak i munnen som täcker alla andra smaker och kan hålla sig kvar rentav i veckor. Är det farligt?

 – Symptomen är mycket obehagliga, men de medför ingen fara med tanke på hälsan. Enligt en tysk utredning kan orsaken vara triglyserider som av naturen förekommer i pinjefrön och som består av glyserol och omättade fettsyror med lång kedja.

Alla pinjefrön medför ingalunda symptom, utan fröna som gett upphov till den obehagliga eftersmaken har nästan undantagslöst härstammat från Kina. Tyska forskare tror att det kanske rör sig om en viss pinjesort, men man har inte desto grundligare undersökt saken.

Symptomen kan också bero på att kåda eller frön från någon annan växt hamnat bland pinjefröna.

Det är lagligt att sälja dessa pinjefrön i Finland.

11. Är det tryggt att äta sådan fisk, som fångats i vattendrag, där det förekommer långvarig blågrön algblomning?

– Enligt undersökningar anhopas algtoxinerna inte i fiskens kött, men de kan anhopa sig i inre organen. Kött från fisk som fångats i områden med blågrön algblomning kan således tryggt ätas, men man borde undvika de inre organen. Det är också bäst att tvätta såväl fisken som händerna omsorgsfullt i rent vatten.

Vatten från en sjö med blågrön algblomning skall inte drickas och man skall inte heller låta husdjur dricka sådant vatten.

Om man misstänker att man förgiftats av blågröna alger, skall man uppsöka läkare. Symptomen är bl.a. feber, kräkningar, diarré, magknip, illamående och matthet. Det är bra att också informera livsmedelstillsynsmyndigheterna i den berörda kommunen om saken.

Den lokala hälsovårdsinspektören och miljömyndigheterna ger information om blågröna algläget i vattenområdena.

12. Hur skall man grilla så att inga giftiga föreningar bildas i maten?

– Grillkolen skall härstamma från ren ved för att giftiga gaser inte skall frigöras då de bränns. Alla tryggast är det att grilla på en grillplatta, varvid inga carcinogena PAH-föreningar bildas i maten. Kottar skall aldrig användas vid grillning.

Då ett grillgaller används skall grillkolens grillberedskap noggrant övervägas. Grillkolen är lämpliga för grillning då fett som droppar ned på kolen inte längre får dem att häftigt flamma upp. Stark flambildning svärtar ned köttet eller korven och ger upphov till PAH-föreningar.

Man kan undvika att maten svärtas genom att justera grillgallrets höjd och påbörja grillningen tidigast 20–30 minuter efter att grillkolen tänts.

Glasskärvor, metallstycken och andra främmande föremål i livsmedel:

Konsumenter som påträffar främmande föremål i livsmedel skall kontakta den butik, där produkten inköpts. Konsumenten skall returnera produkten och/eller förpackningen och det påträffade föremålet till butiken. Man kan också informera livsmedelstillsynsmyndigheten i hemkommunen om saken.

Respons om livsmedel

13. Innehåller finska ekologiska hönsägg mer dioxiner och PCB-föreningar än sedvanligt producerade hönsägg?

Enligt ett pressmeddelande som de svenska myndigheterna publicerade i oktober 2016 innehåller svenska ekologiska hönsägg betydligt högre halter dioxiner och PCB-föreningar än traditionellt producerade hönsägg. Evira kartlade förra gången dioxin- och PCB-halterna i finska hönsägg åren 2013-2014. Resultaten visade att halterna i såväl sedvanligt producerade som ekologiskt producerade hönsägg tydligt understeg de säkra gränsvärden, som fastställts i lagstiftningen.  Föreningarnas genomsnittliga halter var något högre i de ekologiskt producerade äggen än i ägg från värpstallar med burhöns eller frigående höns. En möjlig orsak till det är att hönsen i stallar med ekologisk produktion har friare tillgång till sin omgivning, där det via naturliga nedfall från luften kan finnas något högre dioxin- och PCB-halter än i de mer kontrollerade stallarna med burhöns eller frigående höns. I Finland genomförs också ett nationellt program för tillsynen över främmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung i enlighet med såväl EU-krav som nationella krav. Inom ramen för programmet undersöks årligen hönsägg bl.a. med tanke på PCB-föreningar och inga förhöjda PCB-halter har konstaterats, vilket också indikerar att dioxinhalterna är låga.

 

Orsaken till de högre halterna i svenska ekologiska ägg har misstänkts vara det fiskmjöl som också ekologiska hönor utfodras med. Evira utövar tillsyn över skadliga och förbjudna ämnen i foder för djur som används för livsmedelsproduktion. I tillsynen över fodren beaktas riskfaktorerna som hänför sig till olika typer av foder och en eventuell migration av skadliga och förbjudna ämnen till livsmedel av animaliskt ursprung. Halterna dioxiner och PCB-föreningar i industriella foder beror inte på produktionsinriktningen (sedvanligt foder / ekologiskt foder). Den avgörande faktorn i fråga om halterna dioxiner och PCB-föreningar i industriella foder är ofta det fiskmjöl som fodret eventuellt innehåller och dess mängd i tillverkningsreceptet. För industriella foder och det fiskmjöl som används vid tillverkning av fodren har i lagstiftningen fastställts gränsvärden. I finsktillverkade foderblandningar för produktionsdjur avsedda för livsmedelsproduktion har i tillsynen över foder inte konstaterats betydande eller förhöjda halter dioxiner eller PCB-föreningar.

 

Hönsägg kan fortsättningsvis tryggt ätas i enlighet med näringsrekommendationerna som en del av en mångsidig, varierad och måttlig kost. Läs mer om den nationella näringsrekommendationen: http://www.ravitsemusneuvottelukunta.fi/files/attachments/fi/vrn/ravitsemussuositukset_2014_fi_web.3_es.pdf.

 

Läs mer om dioxiner och PCB-föreningar på THL:s webbplats: https://www.thl.fi/fi/web/ymparistoterveys/ymparistomyrkyt/tarkempaa-tietoa-ymparistomyrkyista/dioksiinit-ja-pcb-yhdisteet

 

Dioxiner och PCB-föreningar i hönsägg; Tillsynsresultat 2014