Förordningen om rester av växtskyddsmedel

Europas förordning om rester av växtskyddsmedel trädde för gränsvärdenas del i kraft den 1 september 2008

Europeiska gemenskapernas förordning om rester (EG) nr 396/2005 harmoniserar och förenhetligar den europeiska lagstiftningen för växtskyddsmedelsresternas del. Tidigare byggde gränsvärdena (MRL) för växtskyddsmedelsrester och tillsynen över sådana rester på fyra separata grundläggande direktiv, ändringar i och kompletteringar till dessa och nationella författningar. Den nya förordningen om rester gör det lättare att upprätthålla en hög nivå på konsumenternas hälsoskydd och den fria rörligheten för varor. Förordningen skapar också en följdriktig praxis för fastställande av gränsvärden för rester av växtskyddsmedel på den europeiska gemensamma marknaden.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 trädde delvis i kraft redan i september 2005. Den väsentliga delen med tanke på tillsynen över rester, förenhetligandet av gränsvärdena (MRL, maximum residue level) med bilaga I som gäller klassificering av livsmedlen (kommissionens förordning 178/2006) och bilagorna II-IV (kommissionens förordning 149/2008 och rättelsen av denna 30.7.3008) har krävt en bred bedömning på EU-nivå. Bilagorna som fastställer harmoniserade gränsvärden för vegetabiliska produkter, animaliska produkter och foder trädde i kraft den 1 september 2008.

Bilaga II till förordningen sammanför till en enda helhet alla de gränsvärden som ingått i direktiven 76/895/EEG, 86/362/EEG, 86/363/EEG och 90/642/EEG som omspänner ett trettiotal år. Bilagorna III A och B innehåller temporära gränsvärden bl.a. för nya livsmedelskategorier och sådana verksamma beståndsdelar, för vilka tidigare fastställts nationella gränsvärden. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har bedömt gränsvärdena för dessa verksamma beståndsdelar, men riskbedömningarna kommer ännu framöver att preciseras. Allt efter som bedömningsarbetet framskrider godkänns dessa verksamma beståndsdelar i bilaga II. Bilaga IV innehåller sådana verksamma beståndsdelar, som anses vara så säkra att några gränsvärden inte behöver fastställas för dem. En sådan förening är bl.a. bensoesyra som också naturligt ingår i olika växter såsom lingon.

I och med att bilagorna träder i kraft har Europa enhetliga gränsvärden för alla växtskyddsmedelsrester. Gränsvärden har fastställts för ett enskilt livsmedel eller en livsmedelskategori. För alla sådana kombinationer av produkter och verksamma beståndsdelar, som man inte kunnat fastställa ett säkert gränsvärde för, används utgångsvärdet 0,01 mg/kg som gränsvärde.

Utöver att lagstiftningen förenklas och förenhetligas förtydligar förordningen olika myndigheters ansvarsområden och roll vid fastställande av gränsvärden. EFSA svarar för riskbedömningen av växtskyddsmedel tillsammans med medlemsstaterna och Europakommissionen för fastställandet av MRL-värden utgående från EFSA:s utlåtande.

Växtskyddsmedelspreparaten godkänns fortsättningsvis på nationell nivå. Ett godkännande förutsätter ändå att ett godkänt MRL-värde finns för alla använda verksamma beståndsdelar i EU. Om ett godtagbart gränsvärde inte finns för resten av en verksam beståndsdel, skall den först bedömas i EU och först därefter kan preparatet godkännas på nationell nivå. Det kommer att göra godkännandet av nya preparat långsammare. Bedömningen av den verksamma beståndsdelen och fatställandet av MRL-värdet tar cirka ett år.

Att förordningen träder i kraft ändrar också innehållet och deltagandet i det av EU koordinerade programmet för tillsyn över rester. Programmet omfattar framöver också animaliska produkter som inte tidigare ingått i programmet. Med hjälp av programmet utövas tillsyn över att gränsvärdena följs. Med hjälp av programmet samlas också in information med tanke på den riskbedömning som EFSA gör. I den bedömer man européernas exponering för växtskyddsmedelsrester.

Redan nu vet man att tillämpandet av förordningen i praktiken kräver instruktioner på gemenskapsnivå för att alla medlemsstater skall tolka de nya författningarna på samma sätt. Förordningen måste också utvecklas även framöver. Dessa frågor behandlas bl.a. på kommissionens kommande sammanträde i mitten av september.

Med växtskyddsmedel avses sådana ämnen, som används i växtproduktionen bl.a. för bekämpning av växtsjukdomar, ogräs och skadedjur, för reglering av växten och för betning av utsäde.

 

MER INFORMATION PÅ ANDRA WEBBPLATSER