Sammandrag av de fiskundersökningar Evira utfört i vattendragen i influensområdet för Talvivaaragruvan och i referenssjöar

Bakgrund

Den 12 november 2012 gav jord- och skogsbruksministeriet Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet RKTL (1.1.2015 Naturresursinstitutet), Livsmedelssäkerhetsverket Evira och NMT-centralen i Kajanaland i uppdrag att utarbeta en provfiske-, provtagnings- och analysplan för vattendragen i influensområdet för gruvområdet i Talvivaara beläget i Sotkamo. Syftet var att utreda vävnadsförändringar i fisk och ackumulerade tungmetallhalter i vävnader som orsakas av avloppsvatten som eventuellt kommit ut i vattendragen på grund av läckaget från gipsfällningsbassängen. Provfisket utfördes av RKLT (Luke). Vävnaderna och grundämnena analyserades av Evira.

Provtagningsrundorna genomfördes i november 2012, januari - februari 2013, maj - juni 2013, oktober - december 2014 och maj - juni 2015.

Proverna togs från sjöarna Kalliojärvi, Kolmisoppi och Jormasjärvi belägna nedströms från gruvområdet i Ule älvs avrinningsområde samt från sjöarna Kivijärvi och Laakajärvi nedströms från gruvområdet i Vuoksens avrinningsområde och från gruvområdets mellanliggande vattendrag i båda avrinningsområdena.

Referensproverna togs från sjöarna Kiantajärvi, Kivesjärvi, Teerijärvi och Ukonjärvi i avrinningsområdet för Varisjoki-Kongasjoki med utflöde i Ule träsk.

Som undersökningsobjekt valdes fiskarter som är allmänt förekommande i regionen, t.ex. abborre, gädda, gös, lake, sik och mört. Man vet att mörten är känsligare för variationer i surhetsgraden i vattnet än abborre och lake. Observationer visar att avloppsvattnet samlas i sänkor nedströms från Talvivaaragruvan och därför inkluderades lake, som representerar en typisk bottenlevande fisk, i undersökningen.

Undersökningar av tungmetaller och spårämnen

Tungmetallerna arsenik, kvicksilver, kadmium, krom, bly, nickel och uran undersöktes i köttproverna från fisken. I samma prover undersöktes även förekomsten av aluminium samt spårämnena koppar, mangan, järn, selen och zink.

Vid den första rundan undersöktes sammanlagt 83 fiskköttsprover. Av dessa togs 66 prover i vattendrag i gruvans influensområde (Jormasjärvi, Laakajärvi, Kalliojoki, Kivijoki) och 17 prover i en referenssjö (Kivesjärvi).

Under andra rundan undersöktes sammanlagt 117 fiskköttsprover från sjöar i gruvans influensområde (Jormasjärvi, Laakajärvi, Kalliojärvi och Kivijärvi) och 78 fiskar från referenssjöar (Kiantajärvi, Kivesjärvi, Teerijärvi, Ukonjärvi).

Under den tredje rundan var 115 fiskar från vattendrag i gruvans influensområde (Jormasjärvi, Laakajärvi, Kolmisoppi, Kalliojärvi, Kivijärvi) och 28 fiskar från referenssjöar (Kiantajärvi, Teerijärvi).

Under den fjärde provtagningsrundan fångades sammanlagt 246 fiskar, vars fiskköttsprover undersöktes. Under provtagningsrundan koncentrerades fisket till Kivijärvi och Laakajärvi i vattenområdet Vuoksen. Referenssjö i området Vuoksen var Ukonjärvi. I vattenområdet Ule älv samlades proverna in från sjöarna Kalliojärvi, Kolmisoppi och Jormasjärvi. Referenssjöar i vattenområdet Ule älv var Teerijärvi, Kiantajärvi och Kivesjärvi.

Under den femte rundan samlade man in sammanlagt 183 fiskar, vars fiskköttsprover undersöktes. I vattenområdet Vuoksen koncentrerades fisket till sjöarna Kivijärvi och Laakajärvi. Referenssjö i området Vuoksen var Ukonjärvi. I vattenområdet Ule älv samlades proverna in från sjöarna Kalliojärvi, Kolmisoppi och Jormasjärvi. Referenssjöar i vattenområdet Ule älv var Teerijärvi, Kiantajärvi och Kivesjärvi.

För fiskkött finns det endast gränsvärden för kvicksilver, kadmium och bly. Dessa är enligt kommissionens förordningar 1881/2006 och 629/2008 följande: kvicksilver 1,0 mg/kg (gädda) och 0,5 mg/kg (övriga undersökta fiskarter), kadmium 0,050mg/kg och bly 0,30 mg/kg.

Resultaten av första, andra och tredje rundan

I resultaten av den första rundan observerades inga halter som översteg bakgrundsvärdena. Mätresultaten från den första rundan visas i tabellerna 1 - 5

Den viktigaste observationen under andra rundan var de förhöjda kadmiumhalterna i mört från Jormasjärvi och Kolmisoppi. Medelhalten av kadmium i mört från Jormasjärvi (0,063 mg/kg) översteg det tillåtna gränsvärdet (0,050 mg) och gränsvärdet överskreds i sju fiskar av tretton bild 1. Även i all fisk från Jormasjärvi var medelhalten av kadmium högre än under första rundan. Kadmiumhalten i alla fiskar (11) från Kolmisoppi översteg gränsvärdet och medelvärdet var 0,18 mg/kg. Mätresultaten från den andra rundan visas i tabellerna 6 - 14

Under tredje rundan förekom tre fiskar (två mörtar, en sik) med en kadmiumhalt på över 0,050 mg/kg (den gräns som EU har ställt för fisk- och fiskeriprodukter). I mört från Jormasjärvi och Kolmisoppi observerades fortsättningsvis förhöjda kadmiumhalter, men de var lägre än under andra rundan bild 1. Kadmiumhalten i en sik fiskad i Kiantajärvi (referenssjö) var 0,15 mg/kg och även mangan-, koppar-, zink- och järnhalterna i samma fisk var förhöjda jämfört med annan fisk i samma sjö eller allmänt sett jämfört med manganhalten i fisk i andra sjöar. Mätresultaten från den tredje rundan visas i tabellerna 15 - 21

Alla kvicksilverhalter under tredje rundan motsvarade normal insjönivå, dvs. värden mellan 0,071 och 2,0 mg/kg, och medelvärdet var 0,38 mg/kg. Kvicksilverhalterna i rovfiskar i insjöområden (stor abborre, gädda, gös, lake) kan vara höga. Enligt Eviras rekommendationer för intag av fisk kan man äta gädda fiskad i insjöar 1 - 2 gånger per månad. Evira rekommenderar att personer som äter mycket fisk minskar konsumtionen av ovan nämnda rovfiskar och att gravida eller ammande kvinnor inte äter gädda på grund av att den innehåller kvicksilver.

I anslutning till den tredje fiskerundan togs sammanlagt 122 referensfiskar för grundämnesbestämning från Kiantajärvi, Kivesjärvi, Teerijärvi- och Ukonjärvi. Referensfisken under första rundan fiskades i Kivijärvi, under andra rundan i alla fyra sjöar och under tredje rundan i Kiantajärvi och Teerijärvi. Halten av tungmetaller var låg i all referensfisk, nära kvantifieringsgränsen för metoden. Den tydligaste differensen jämfört med de faktiska proverna visades i manganhalterna som i referensfisken var något lägre än i fiskproverna från sjöarna i gruvans influensområde. Manganhalten i fisk från gruvans influensområde låg i intervallet 0,11 - 28 mg/kg (median 0,9 mg/kg och medelvärde 2,6 mg/kg) och i referensfisken <0,10 - 9,2 mg/kg (median 0,65 mg/kg och medelvärde 1,2 mg/kg). 

Samkommunen för landskapet Kajanaland rekommenderade i november 2012 att man bör avhålla sig från användning av vattendragens vatten till hushållsvatten eller för fritidsbruk (bl.a. sjövatten för bastubad). Samkommunen för landskapet Kajanaland rekommenderade även att undvika intag av fisk från vattendragen ovan. Rekommendationens syfte var att som en försiktighetsåtgärd förhindra att eventuella hälsorisker uppstår.

Resultaten av fjärde och femte rundan

De genomsnittliga tungmetallhalterna i proverna under den fjärde fiskrundan avvek inte nämnvärt från motsvarande halter i fiskarna i referenssjöarna.

I proverna under den fjärde rundan överskred halten kadmium inte längre gränsvärdena som fastställts i livsmedelslagstiftningen. Bly-, uran- och aluminiumhalterna var så små, att de inte kunde bestämmas. Det förekom inte heller några skillnader mellan vattendragen eller mellan gruvans influensområde och referenssjöarna.

Halterna mangan och zink var också mindre än i de tidigare proverna. Krom- och kopparhalterna hade däremot ökat något i jämförelse med proverna år 2013. I halterna nickel och järn förekom inga logiska förändringar.

Sammandrag av tungmetallhalterna i fiskarna i vattendragen Vuoksen och Ule älvunder den fjärde fiskerundan (på finska).

Utgående från den femte fiskerundans undersökningar är tungmetallhalterna små med undantag för kvicksilvret och ligger ställvis under de lagstadgade gränsvärdena.

De uppmätta kadmium- och blyhalterna är små och ligger under de lagstadgade gränsvärdena. Av grundämnena har manganhalterna minskat under uppföljningens gång. Halterna uran och aluminium låg så gott som genomgående under bestämningsgränsen för metoden som under de tidigare rundorna också. I fråga om övriga grundämnen förekommer inga betydande förändringar.

De under den femte undersökningsrundan uppmätta kvicksilverhalterna i abborre låg i Talvivaaras belastningsområde med några få undantag över det tillåtna lagstadgade gränsvärdet och de var högre än i de tre referenssjöarna (Kivesjärvi, Teerijärvi, Kiantajärvi). Överskridningar av gränsvärdet förekom särskilt i abborrar som vägde över 100 gram. Kvicksilverhalterna i gäddor i sjöarna närmast gruvan (Kalliojärvi, Kolmisoppi) var också högre än genomsnittet. Kvicksilverhalterna i mört och sik stannade däremot under de tillåtna gränsvärdena.

Undersökningsresultaten från vattendraget Ule älv (på finska)

Undersökningsresultaten från vattendraget Vuoksen (på finska)

Kvicksilverhalterna i abborrar och mörtar i vattendragen Ule älv och Vuoksen (på finska)

Provfiskematerialet

Under provfiskningarna samlades in samma mängd provfiskar såväl för utredning av vävnadsförändringar som för analys av tungmetaller. Om provfiskningarna antecknades förhållandena på fångstplatserna och fångstplatsernas koordinater, information om fångsten för olika arters del och information om fångstansträngningarna. Alla fångstfiskar mättes och vägdes. Av sådana fiskar, som inte levererades vidare hela, togs ett fjäll- eller otolit- dvs. hörselbensprov för åldersbestämning.

Hur vävnadsproverna togs

Med tanke på vävnadsprovtagningen valdes av provfiskefångsten slumpmässigt ut provfiskar (allt enligt möjlighet 6 - 10 fiskar/art). De transporterades levande i transportkärl inomhus. Fiskarna dödades innan proverna togs. Vävnadsprover för varje enskild fisk konserverades omedelbart i såväl formalin som iskross.
De övriga provfiskarna konserverades som hela i iskross redan i terrängen. Vävnadsproverna och de hela fiskarna levererades till Evira redan under provtagningsomgången.

Hur proverna bestämdes

Av vävnadsproverna bestämmer Evira eventuella vävnadsförändringar som avfallsvattnen orsakat och halterna tungmetaller. Då mängden prover som krävs för analyser fyllts kan Evira levererar de resterande provfiskarna till andra aktörer, såsom Strålsäkerhetscentralen (STUK) och Institutet för hälsa och välfärd (THL).

Mjölkprover

Tio mjölkprover från gårdar i närområdet kring Talvivaaragruvan undersöktes. Halten av tungmetaller och spårämnen i proverna avvek inte från de mjölkprover tagna på annat håll i Finland som undersöks årligen i anslutning till spårämnestillsynen.

MER INFORMATION PÅ VÅR WEBBPLATS