Särskilda anvisningar och restriktioner

D-vitaminpreparat

I näringsrekommendationerna som publicerades i januari 2014 ingår också anvisningar om användning av D-vitaminpreparat hos olika åldersgrupper. De separata användningsrekommendationerna för D-vitaminpreparat från år 2010 har dels konstaterats vara motstridiga med de nya rekommendationerna för D-vitaminintaget. Det har förekommit svårigheter i hur dessa rekommendationer ska tillämpas i praktiken. Därför har man ansett det motiverat att specificera och uppdatera rekommendationerna om tilläggsbehovet av D-vitamin i form av preparat hos vuxenbefolkningen. Rekommendationen om tilläggsbehovet har getts för att säkerställa intaget i sådana situationer där kosten inte innehåller tillräckligt med födoämnen som innehåller D-vitamin. Användning av D-vitaminpreparat i allt för stora mängder bör alltså undvikas.

Förändringarna visas i fet stil i tabellen.

Uppdaterade rekommendationer om intaget och tilläggsbehovet av D-vitamin:
(10 μg = 400 ie dvs. internationella enheter)

 Åldergrupp
 Rekommenderat
totalt intag a
 Tilläggsbehov
(förutom den D-vitamin som erhålls från maten)
 2 veckor - 2 år
 10 µg/dygn
 10 µg/dygn året runt
 2 - 17 år
 10 µg/dygn
 7,5 µg/dygn året runt
 18 - 60 år
 10 µg/dygn
  10  µg/dygn vid behov b
 61 - 74 år
 10 µg/dygn
  10  µg/dygn vid behov b
 75 år eller äldre
 20 µg/dygn
 20 µg/dygn året runt  c 
 Gravida och ammande kvinnor
 10 µg/dygn
 10 µg/dygn året runt
 
 

a Rekommenderat totalt intag betyder den mängd D-vitamin som sammanlagt erhålls från färdig mat och eventuella preparat.
  b När dagliga D-vitaminerade mjölkprodukter, bredbart fett och/eller fisk inte används under den mörkaste tiden på året (oktober-mars).
 c Mindre dos (10 µg/dygn) D-vitamintillskott kan räcka till om man regelbundet använder D-vitaminerade mjölkprodukter, bredbart fett och/eller fisk i rikliga mängder.

Det har också satts övre gränser för säkert intag av D-vitamin, vilka är följande:

Barn, under 1 år                    25 µg/dygn
Barn, 1–11 år                         50 µg/dygn
Unga och vuxna                     100 µg/dygn       

Jod i kosten

Befolkningsundersökningar visar att jogintaget från kosten i Finland är för lågt. Delegationen rekommenderar att befolkningens jodintag höjs genom användning av joderat salt. Totalintaget av salt bör dock fortsättningsvis minka. Det rekommenderade saltintaget på befolkningsnivå är högst 5g/d.

Läs mer: Statens näringsdelegation rekommenderar följande åtgärder för att höja befolkningens jodintag (pdf)

Folat och folsyra

Hos finländare är intaget av folat ofta otillräckligt. Därför rekommenderas användning av folsyratillskott för personer som planerar graviditet, eftersom det förebygger uppkomst av en störning vid förslutningen av neuralröret hos foster. Det rekommenderas att folsyratillskott börjar intas cirka två månader före planerad graviditet. Användningen av tillskottet kan fortsättas fram till slutet av graviditetsvecka 12.

Det rekommenderade intaget av folat under graviditet och när graviditet planeras är 500 μ per dygn.

Fisk

Trots de goda näringsmässiga egenskaperna hos fisk kan en person som äter lax och strömming som fångats i Östersjön, särskilt Bottniska viken och Finska viken, exponeras för större mängder hälsoskadliga dioxiner och PCB-föreningar än vanligt. Från rovfiskar i insjöarna, särskilt från gädda, men också från gädda som lever i havet, kan man få större mängder metylkvicksilver än vanligt. Ju äldre fisken är, desto mer har den hunnit ansamla främmande ämnen i sig. Därför har Livsmedelssäkerhetsverket Evira gett särskilda rekommendationer om användning av fisk hos barn, unga och fertila kvinnor. 

Lever

A-vitamin är ett fettlösligt vitamin som lagras i levern. Halten av A-vitamin i levern är större än halten av något annat födoämne.  Överdrivet intag av lever kan orsaka hälsorisker särskilt för fostret och små barn.  Därför har Livsmedelssäkerhetsverket Evira, statens näringsdelegation och social- och hälsovårdsministeriet gett särskilda rekommendationer om användning av lever och levermaträtter för barn under skolåldern. Dessutom har Livsmedelssäkerhetsverket Evira, statens näringsdelegation och Folkpensionsanstalten gett rekommendationer om användning av lever och levermaträtter under graviditet.

Korvar, knackkorvar och charkvaror

I kosten för spädbarn används inga korvar, knackkorvar och charkvaror. Nitriten som används som tillsats kan i stora mängder skada syretransporten i ett litet barns kropp. Korvar innehåller också hårt fett och salt. För 1–2-åriga barn rekommenderas högst 1 korvmåltid per vecka och högst 3–4 skivor charkvara (en skiva väger cirka 10 g) per vecka.  För barn över 2 år och i lekåldern får den sammanlagda mängden korvar, knackkorvar och charkvaror vara högst 150 g per vecka. Detta betyder i praktiken:

  • 1 korvmåltid per vecka, 1 skiva charkvara per dag ELLER
  • 2 korvmåltider per vecka, inga charkvaror ELLER
  • 2 skivor charkvara per dag/vecka.