Spädbarn och barn

  • Moderns näringstillstånd i början av graviditeten och under graviditeten och barnets kost under de första levnadsåren påverkar väsentligt individens senare hälsa. Det hurdana byggnadsmaterial för utveckling och tillväxt som då finns tillgängliga, kan permanent påverka kroppens uppbyggnad, funktion och ämnesomsättning.
  •  Helamning rekommenderas fram till 4–6 månaders ålder. Alla barn behöver fast mat från och med 6 månaders ålder. 
  •  För ett barn som fötts fullgånget och vid normal vikt räcker modersmjölken som enda föda fram till ett halv års ålder D-vitaminet undantaget. Barnet ges ett D-vitamintillskott på 10 µg/dygn från och med 2 veckors ålder.
  •  Då en ammande mor dagligen använder margarin på bröd, rybsolja eller flytande växtolja i matlagningen, olja i salladssås eller äter fisk 2–3 gånger i veckan, innehåller bröstmjölken tillräckligt med essentiella fettsyror för babyn. Intaget av essentiella fettsyror är viktigt med tanke på utvecklingen av barnets nervsystem och synförmåga. Då modern äter mångsidigt och tillräckligt, tär amningen inte på moderns näringsämnesreserver.

Gemensamma måltider främjar hälsan

En regelbunden måltidsrytm utgör grunden för hälsosamt ätande såväl hos barn som hos vuxna. Måltiderna i hemmet utgör en del av en helhetsbetonad inlärning i välmående och till den hänför sig de vardagliga rutinerna och vanorna,   sömnen, vilan, hanteringen av tiden framför rutor och skärmar och  motionen. Positiva måltidssituationer, deltagande och upplevd matglädje utvecklar barnets matvanor i gynnsam riktning.

Grönsaker i barnets kost

Barn borde äta minst hälften av en vuxens mängd, dvs. cirka 200–250 g per dygn, såsom fem portioner av den egna handens storlek per dag. Storleken på barnets portion ökar i och med att barnet växer. Grönsakerna kan inte ersättas med vitamin- och mineralämnespreparat, eftersom undersökningar visar att de inte ger lika stora hälsofördelar som intag av rikliga mängder grönsaker.

Protein

Som proteinkälla ät gärna måttligt med fjäderfäkött och i någon mån rött kött. Ät gärna baljväxter vid huvudmåltider varje vecka. Fisk rekommenderas för hela familjen minst 2–3 gånger i veckan. Proteinrika mjölkprodukter och drycker rekommenderas inte för dagligt bruk för barn. Hos barn och vuxna belastar ett överstort proteinintag njurarna. Proteinet stärker inte heller musklerna i sådana fall då kosten ger mindre mängder energi än vad kroppen förbrukar.

Betydelsen av mjölkprodukter i barnets kost

Allt från lekåldern rekommenderas för hela familjen 5–6 dl flytande mjölkprodukter och 2–3 skivor ost dagligen. För barn i lekåldern räcker det med 4 dl flytande mjölkprodukter och 1 skiva ost. Denna mängd mjölkprodukter (mjölk, surmjölk och andra surmjölksprodukter) krävs för att intaget av kalcium och jod ska bli tillräckligt. Mjölkprodukter innehåller av naturen rikliga mängder högklassigt protein, riboflavin, B12-vitamin och zink. Vegetarianer kan lätt säkra sitt proteinintag genom att äta mjölkprodukter.

 

Läs mer: Tillsammans kring matbordet - kostrekommendationer till barnfamiljet (pdf)