Berikningen av flytande mjölkprodukter och bredbara matfetter med vitamin D

April 2010

  • Det genomsnittliga intaget vitamin D i Finland understiger klart rekommendationerna i alla ålderskategorier. Barn, tonåringar och äldre personer kan särskilt betraktas som riskgrupper. Intaget har i någon mån förbättrats av att vitamin D tillsatts i flytande mjölkprodukter och D-vitaminnivån i matfetter höjts allt sedan år 2003.
  • För att läget ytterligare skall förbättras rekommenderar statens näringsdelegation att mängden D-vitamin som tillsätts i flytande mjölkprodukter såsom mjölk, surmjölk, filmjölk och yoghurt höjs till 1 mikrogram/100 ml från den nuvarande nivån 0,5 mikrogram.
  • D-vitaminhalten i bredbara matfetter, smöret undantaget, borde höjas till 20 mikrogram/100 g dvs. fördubblas i jämförelse med nuläget. De rekommenderade intagen av vitamin D för vissa befolkningskategorier borde förnyas och informerandet om rekommendationerna borde effektiveras inom hälsovården. Till bland annat dessa åtgärdsförslag kom VRN:s arbetsgrupp, som dryftade olika metoder att förbättra läget i fråga om befolkningens intag av vitamin D.

Arbetsgruppen hade också fått som uppgift att utvärdera om de nuvarande rekommendationerna är tillräckliga, men det ansågs inte aktuellt med ett undantag, eftersom de nordiska näringsrekommendationerna som bäst förnyas och vitamin D i en nordisk expertarbetsgrupp tagits som mål för särskild prövning. De nya nordiska rekommendationerna publiceras år 2012. ”Ute i världen cirkulerar mycket varierande beräkningar av den idealiska nivån på intaget av vitamin D och därför anser vi att sakkunnigheten hos VRN:s arbetsgrupp inte var tillräcklig för att ändra rekommendationerna i någondera riktningen. Den enda ändringen som gjordes var en rekommendation i näringsrekommendationerna för äldre personer om ett D-vitamintillskott på 20 mikrogram för personer över 60 år”, konstaterar docent Christel Lamberg-Allardt, som var ordförande för VRN:s arbetsgrupp och också arbetade i den grupp som särskilt dryftade vitamin D inom den arbetsgrupp som beredde de nordiska rekommendationerna.

”Vårt problem är för närvarande att inte ens de nuvarande rekommendationerna blir verklighet. Det viktigaste är att finna metoder med vilka vi kunde påverka intaget bland hela befolkningen så att också de, som inte är särskilt intresserade av sin kost, kunde säkra sitt intag av vitamin D. Om de nu föreslagna berikningsåtgärderna förverkligas, minskar andelen sådana personer i vår befolkning som får mindre mängder vitamin D betydligt” säger Christel Lamberg-Allardt.

Vitamin D är ett fettlösligt vitamin som naturligt förekommer i rätt få livsmedel. I huden bildas vitamin D som en följd av solljusets ultravioletta strålning. Hos oss skiner solen tillräckligt endast under sommarmånaderna och därför spelar D-vitaminet som erhålls ur kosten en stor roll för oss finländare. Brist på vitamin D leder hos barn till rakitis och hos vuxna finländare till osteomalaci, uppmjukning av benstommen. Ett försvagat D-vitamintillstånd ökar risken för benbrott. Brist på vitamin D minskar benstommens mineraltäthet och ökar risken att man ramlar omkull. Det kan bero på såväl försvagad muskelkraft som problem med balansen. Man har främst i genomsnitts- och uppföljningsstudier funnit samband mellan ett försvagat D-vitamintillstånd och förekomsten av många andra sjukdomar och sjukdomstillstånd såsom försvagat immunförsvar, typ 1 och typ 2 diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, multipel skleros och prostata- och tjocktarmscancer. Tillräckliga forskningsrön om orsakssambandet mellan dessa sjukdomar och vitamin D och vilka D-vitaminintagsnivåer som vore optimala för att förebygga sjukdomarna, finns ändå ännu inte.

Arbetsgruppens rapport (på finska) kan läsas här .

Mer information ger: Christel Lamberg-Allardt tfn 040 576 9500, christel.lamberg-allardt@helsinki.fi