Kan man tryggt använda livsmedel som innehåller palmolja?

Mjuka margariner i ask eller flaska är rekommenderbara val om man vill att kosten är hälsosam. Merparten av fettet i dem är hälsosamma mjuka fetter. Andelen hårt fett är relativt liten, även om palmolja ofta används i dem för att ge dem en fastare konsistens.

Det lönar sig däremot att begränsa användningen av bakverk, kex och annat liknande som innehåller palmolja, smör och kokosolja. De innehåller rikliga mängder ohälsosamt hårt fett.

I EU bereds lagstiftning som begränsar mängden skadliga ämnen som eventuellt uppkommer vid tillverkning av vegetabiliska oljor och fetter. Så säkerställs att livsmedlen på marknaden tryggt kan användas.

Palmolja i livsmedlen

Palmolja finns just inte alls att få som sådan. Sådan olja används däremot allmänt vid tillverkning av margariner och bl.a. i bakverk, kex, flingor, färdigmat och såsingredienser. I ingrediensförteckningen på livsmedel anges palmoljan som fett eller som en del av en fettblandning.

Den relativa andelen hårt fett påverkar margarinets fasthet

Palmolja används inom livsmedelsindustrin särskilt på grund av dess fasta konsistens. Flytande vegetabiliska oljor som används vid tillverkning av margariner kan till exempel göras fastare med hjälp av hårt fett. Palmoljan som livsmedelsindustrin använder kunde tekniskt ersättas även med andra hårda fetter, såsom smör eller kokosfett. De större kostnaderna begränsar ändå ofta det.

Den relativa andelen hårt fett påverkar margarinets fasthet. Flytande flaskmargarin innehåller rikliga mängder rybsolja och endast små mängder eller inte alls palmolja. Bakmargariner som förpackats i emballage innehåller vanligen mest palmolja, eftersom de är hårdare än flytande margariner. Bordsmargarinerna som breds på bröd och förpackats i ask torde placera sig mellan de flytande margarinerna och bakmargarinerna i fråga om såväl hårdheten som halten palmolja.

Det lönar sig att minska konsumtionen av hårda fetter

Näringsmässigt är palmolja, smör och kokosfett alla dåliga alternativ. Andelen mättat fett av det sammanlagda fettet är i palmolja 49 %, i smör 66 % och i kokosfett över 91 %. Mättat fett höjer halten dåligt kolesterol; LDL-kolesterol, i blodet. Därför rekommenderas hårt fett i rikliga mängder inte i en hälsofrämjande kost. Människan har inte heller något fysiologiskt behov av mättat fett.

I näringsrekommendationerna (2014) rekommenderas att användningen av palmolja minskas såväl på grund av dess höga halt av mättat fett som ur miljösynvinkeln. I kostrekommendationerna för barnfamiljer (2016), i skolbespisningsrekommendationen (2017) och i måltidsrekommendationerna för småbarnspedagogiken (2018) har palmoljan i beskrivningen av en hälsofrämjande kost placerats i kategorin "minska konsumtionen" precis som kokosoljan också. www.vrn.fi

Gynna mjuka fetter

En del av de mjuka fetterna med lång kedja är essentiella för människan. Bra källor till sådana är bl.a. rybs-, raps- och olivolja, askmargariner och flaskmargariner tillverkade av sådan olja och fet fisk.

I valet av margarin är slutproduktens fettsyrasammansättning det väsentligaste. Även om hårt mättat fett tillsätts i ask- och flaskmargariner för att en fastare konsistens ska uppnås, är dessa mjuka margariners fettsyrasammansättning i regel gynnsam med tanke på hälsan. Det beror på de vegetabiliska oljorna som margarinerna innehåller. Margariner som följer näringsrekommendationerna är ofta märkta med Hjärtmärket. Det gör det lättare att välja ett hälsosamt alternativ.

Skadliga ämnen i palmolja

Vid tillverkning av vegetabiliska oljor och fetter används ofta höga temperaturer i raffineringsstadiet. Då kan skadliga ämnen såsom glycidylestrar, 3-monoklorpropandiol (3-MCPD) och 2-monoklorpropandiol (2-MCPD) och fettsyraestrar av dessa bildas. Särskilt i palmolja har stora halter av dessa föreningar konstaterats.

EU begränsar halterna skadliga ämnen i livsmedlen med hjälp av lagstiftning

Utgående från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA:s utvärdering har Europeiska kommissionen beslutat fastställa legislativa gränsvärden för glycidylestrar i vegetabiliska oljor och fetter. Utöver det fastställs separata, särskilt låga gränsvärden för modersmjölksersättningar, tillskottsnäringar och livsmedel för speciella medicinska ändamål.

En förordning som är bindande för alla medlemsstater har publicerats i februari 2018 ((EU) 2018/290). Produkter, i vilka gränsvärdena överskrids, får inte släppas ut på marknaden eller användas som ingrediens i livsmedel. Livsmedelsföretagen svarar med hjälp av sin egenkontroll för att kraven i lagstiftningen uppfylls.

För 3-MCPD och dess estrar har EFSAs nyaste bedömning nyligen färdigställts och kommissionen har inlett en diskussion om de åtgärder som krävs. Eventuellt kommer man också för dessa föreningar att fastställa legislativa maximimängder.

Palmoljan med i Eviras undersökning

I Eviras forskningsenhet för riskvärdering pågår som bäst ett riskvärderingsprojekt som gäller främmande ämnen i livsmedlen. I projektet utvärderas storleksklassen på risken som olika främmande ämnen orsakar. Det förväntas slutföras år 2019.

Utgående från resultaten av detta projekt som kartlägger riskerna kan man eventuellt besluta göra en riskvärdering av de skadliga ämnena i palmolja. Om det i riskvärderingen framkommer att det finns ett behov av att begränsa finländarnas konsumtion av palmolja, vidtar Evira nödvändiga riskhanteringsåtgärder.

Kan konsumtionen av palmolja begränsas med nationell lagstiftning?

Jord- och skogsbruksministeriet svarar i Finland för beredningen av livsmedelslagstiftning. Ändringsförslag som hänför sig till lagstiftningen kan riktas till jord- och skogsbruksministeriet.

Evira bereder inte ändringar i lagstiftningen. Evira har som uppgift att styra och leda omsättandet av gällande lagstiftning i praktiken.