Listeria monocytogenes

Listeria monocytogenes (nedan listeria) är en allmän bakterie i vår omgivning som kan orsaka sjukdom hos människan.

Sjukdom hos människan
Sjukdomen som listerian orsakar hos människan kallas listerios. Den smittar vanligen via livsmedlen. Sjukdomen är sällsynt, men dödligheten i sjukdomen är hög, 20 – 40 %. Särskilt mottagliga för listeriasmitta är personer som hör till någon riskgrupp och som har nedsatt motståndskraft, såsom gravida kvinnor, nyfödda barn och äldre personer (riskgrupperna). I Finland inrapporteras årligen 20 – 45 listeriafall. Incidensen är i Finland bland de högsta i EU-länderna. Riskgruppernas andel av vår befolkning är redan över 20 % och den ökar kontinuerligt.

Hos personer med nedsatt motståndskraft yppar sig literiosen i form av hjärnhinneinflammation eller blodförgiftning eller bägge två. Hos gravida kvinnor orsakar listerian vanligen influensaliknande symptom. De allvarligaste följderna är missfall eller hjärnhinneinflammation hos det nyfödda barnet. Hos riskgrupperna kan sjukdomens inkubationstid från smittan till insjuknandet vara lång, rentav flera veckor, och då är det svårt att spåra smittkällan.

Förekomst i livsmedel
Listerian är problematisk med tanke på livsmedelsproduktionen, eftersom den är allmän i omgivningen. Den kan växa i en salthalt på åtminstone 20 % och håller sig länge vid liv, rentav i flera år, i frysta och torkade livsmedel. Med tanke på produktionen och förvaringen av livsmedel är det särskilt problematiskt att listerian förmår föröka sig i kylskåpstemperaturer. Listerian förintas i pastöriseringstemperaturen (+72 grader celsius).

Listeria kan förekomma i mjölk, kött, fisk, grönsaker och i produkter som framställts av sådana. Bakterien konstateras också i upphettade produkter, om listeria i produktionsmiljön haft möjlighet att efterkontaminera den färdiga produkten. Risken för efterkontamination är desto större, ju mer de färdiga produkterna bearbetas (såsom skivas, strimlas, tärnas) efter tillverkningen. Samma listeriastam kan trots en effektiv tvätt hålla sig vid liv i en produktionsanläggning och då och då kontaminera produkter.

Risklivsmedel
Risklivsmedel i fråga om listeria är sådana produkter som äts son sådana och som har en lång hållbarhetstid. Till den kategorin hör särskilt vakuumförpackade, kallrökta och gravsaltade fiskeriprodukter, vakuumförpackade sillprodukter och fiskrom. Listerian förintas inte i dessa produkters tillverkningsprocesser.

Som risklivsmedel betraktas också opastöriserad mjölk och ostar tillverkade av sådan mjölk, mjuka ostar tillverkade av pastöriserad mjölk, såsom mögel-, kitt- och färskostar (brie, gorgonzola, chèvre, vacherol och taleggio) jämte kallskuret och strimlat kött och patéer. Rå fisk (även hemmagravad) hör också till denna kategori. I hårda ostar förmår listerian inte föröka sig. I sådana har i undersökningar som gjorts i Finland inte just konstaterats listeria.

I Finland har man med jämna mellanrum undersökt risklivsmedel, särskilt vakuumförpackade, kallrökta och gravsaltade fiskförädlingsprodukter. I en kartläggningsundersökning åren 2008-2009 konstaterades listeria i 32 % av proverna. Det lagstadgade gränsvärdet är (100 cfu (colony forming units dvs. kolonibildande enheter) /g) överskreds ändå i endast 2 % av proverna. Listeriahalterna hade betydligt minskat i jämförelse med tidigare kartläggningar.

Tillsyn
Listeriatillsynen inriktas såväl i egenkontrollen som i myndighetstillsynen särskilt på sådana ätfärdiga livsmedel, i vilka listerian kan växa. Tillsynen inriktas på anläggningar som tillverkar sådana livsmedel. På detaljhandelsställen skall ses till att produkterna förvaras tillräckligt kallt så, att listerian inte kan föröka sig. En del av fiskförädlingsprodukterna skall till exempel förvaras i en temperatur på högst +3 grader celsius.

Företagen skall beakta listeriarisken i sin egenkontroll. Företag som tillverkar sådana ätfärdiga livsmedel, som kan medföra en risk att människan drabbas av listerios, skall regelbundet undersökas med tanke på listeria. Det gäller såväl färdiga produkter som produktionslinjerna. Företagen skall också göra hållbarhetsundersökningar och utgående från resultaten av dem fastställa produkternas hållbarhetstid. Enligt Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) är sjukdomsrisken liten, om listeriahalten i ett livsmedel vid intagningstidpunkten understiger 100 cfu/g. Det är gränsvärdet i EU-lagstiftningen och produkterna på marknaden får inte överskrida det värdet sista förbrukningsdagen.

Epidemier
Enstaka listeriosfall är vanligast, men på senare år har ute i världen också förekommit omfattande livsmedelsburna epidemier. I Finland orsakade hemmainlagd saltad svamp en epidemi år 2006 och en ätfärdig skivad köttprodukt en annan epidemi år 2012.

 

MER INFORMATION PÅ VÅR WEBBPLATS