Uppiggande föreningar i energidrycker

Koffein

Koffein förekommer i blad, frön och frukter till mer än 60 växter. De bäst kända av dessa växter är kaffe, te, kakaobönor, kola och guarana. Den kemiska benämningen på koffein är 1,3,7-trimetylxantin.

Koffein intas i form av kaffe och koladrycker på grund av dess uppiggande inverkan. Den uppiggande effekten varar i några timmar beroende på mängden koffein och den berörda personens ämnesomsättning. Koffeinets inverkan är mycket individuell. Hos koffeinkänsliga personer, gravida kvinnor och barn kan koffein redan i små doser orsaka hjärtklappning och darrning.

Koffeinhalterna per förpackning eller i en portion i olika drycker och choklad , se bilden till höger.

Bland koffeinets skadeverkningar kan framförallt nämnas dess beroendeframkallande inverkan. Hos en person som är van att dricka cirka fem koppar kaffe per dag dvs. är van att inta koffein 450-700 mg/dygn kan en plötslig reducering av kaffedrickandet orsaka trötthetskänsla eller huvudvärk. Andra biverkningar som hänför sig till överstora intag av koffein är hjärtklappning, rytmstörningar, nervositet, rastlöshet, irritation, magbesvär och nedsatt stresstålighet. Koffeinkänsliga personer kan uppvisa symptom redan vid små doser.

Det har inte fastställts någon intagsrekommendation för koffein, efterson koffeinet inte är ett essentiellt näringsämne. 20 mg/kg dvs. 1400 mg för en person på 70 kg är för de flesta personer redan en giftig dos koffein. Dosen motsvarar cirka 22 koppar kaffe eller till exempel 13,2 – 17,5 burkar energidryck.

Taurin

Taurin är en småmolekylär aminosyra som bildas i kroppen av aminosyrorna metionin och kystein. Taurin förekommer i rikliga mängder i kött, fisk och skaldjur. I växter förekommer just inte alls taurin, vissa bönor och nötter undantagna. Taurin förekommer också i svamp. Kroppen syntetiserar också en del taurin.

Taurin förekommer i rikliga mängder i hjärnan, där det antas tjäna som signalsubstans. Om taurinets inverkan på centrala nervsystemet vet man att det förhindrar kramper och påverkar hormonutsöndringen, smärtförnimmelsen och regleringen av kroppstemperaturen. Taurin förekommer också i ögats näthinna, i hjärt- och skelettmuskelvävnaden och i gallan, där det deltar i utsöndringen av gallsyra. Taurin utsöndras också i modersmjölken och därför tillsätts taurin i modersmjölksersättningar.

För intaget taurin ur maten har inte fastställts några rekommendationer. Det genomsnittliga intaget taurin ur kosten är cirka 100 mg/dygn. Taurinhalten i energidrycker varierar mellan 250 och 4000 mg/l. EFSA:s kommitté för tillsatsämnen för livsmedel och näringsämnen som tillsätts livsmedel konstaterar i sitt utlåtande av den 15.1.2009 att inte ens ett rikligt intag av taurin torde vara skadligt. Nya forskningsresultat fastställde den maximala mängden taurin per dygn, som inte ger observerbara biverkningar, till 1 000 mg per kilogram kroppsvikt, dvs. 60 g för en person väger 60 kg. Denna mängd taurin kan man få ur ca 15 liter energidryck.

Guarana

Guarana är en växt som härstammar från Brasilien och som urbefolkningen i årtusenden använt som naturmedicin. Växten förknippas med många positiva effekter, såsom höjd prestation, förbränning av fett, förebyggande av sjukdomar, stimulerad hjärnverksamhet och förhöjd potens.

De kortvariga effekterna som guarana medför bygger vanligen på växtens höga koffein- och tanninhalt. Guaranaextrakt innehåller 3,5-5 % koffein. Vilken inverkan de övriga ingredienserna har är man inte säker på. De guaranahaltiga produkternas inverkan skiljer sig inte från andra koffeinhaltiga produkters. På andra inverkningar som förknippats med guarana har inte fåtts några vetenskapliga bevis.

Bieffekterna som hänför sig till guarana är de samma som för övriga koffeinhaltiga produkter.

Glukuronolakton

Delta-glukurono-gamma-lakton eller glukuronolakton bildas i kroppen av glukos. Kroppen behöver glukuronolakton bl.a. vid bildning av bindvävnader. Förstadiet glukuronsyra förekommer i växter, framförallt i växtgummin.

Intaget glukuronolakton ur kosten är 1,2-2,3 mg/dygn. Ur energidrycker kan man få mångfaldiga mängder glukuronolakton i jämförelse med intaget ur kosten, eftersom glukuronolaktonhalten i energidrycker varierar mellan 2000 och 2400 mg/l. Enligt EFSA:s utlåtande av den 15.1.2009 torde inte ens ett rikligt intag av glukuronolakton vara skadligt. De nya undersökningarna fastställde den maximala oskadliga mängden glukuronolakton per dygn till 1 000 mg per kilogram kroppsvikt, dvs. 60 g för en person väger 60 kg. Denna mängd glukuronolakton kan man få ur ca 25 liter energidryck.

 

Mer information på vår webbplats

Mängden koffein i drycker och choklad / förpackning eller portion

Pdf att printa (78 kbyte)