Ofta frågat - Mjölkgårdar

Rubrikerna hänvisar till checklistan som används som hjälp vid hygienkontroller på mjölkgårdar. De kursiverade textstyckena är citat ur lagstiftningen.

Allmänna förutsättningar

Hur görs beskrivningen av egenkontrollen på mjölkgårdar? Hur exakt ska beskrivningen vara?

Beskrivningen av egenkontrollen kan jämföras med en instruktion för utomstående arbetskraft. Då det gäller exempelvis rengöring av lokalerna kan man i beskrivningen av egenkontrollen redogöra för hur varje objekt ska rengöras, hur ofta det ska göras och eventuellt nämna vilket rengöringsmedel som ska användas.

Egenkontrollen kan beskrivas i fritt format blott den beskriver hur vissa hygienkrav* uppfylls på gården i fråga. Man kan också använda modellblanketter som sammanställts av föreningar och företag inom branschen då man utarbetar beskrivningen. Suomen Meijeriyhdistys har sammanställt en blankett för Livsmedelsindustriförbundets webbsidor om beskrivning av egenkontrollen på mjölkgårdar, och en bilaga till den om journalföring på mjölkgårdar (på finska). Materialet kan användas till de delar som det motsvarar gällande lagstiftning. Det finns en länk till blanketten på Eviras sidor under Alkutuotanto > Maito.

*4 § i primärproduktionsförordningen (JSM 1368/2011), och del A.II.4 i bilaga I till (EG) nr 852/2004

Vilka djursjukdomar är det som avses i kravet på journalföring nedan?

8.   Livsmedelsföretagare som föder upp djur eller som producerar primärprodukter av animaliskt ursprung skall föra journal över i synnerhet följande uppgifter:

c) uppgifter om förekomsten av sjukdomar som kan påverka säkerheten hos produkter av animaliskt ursprung

((EG) nr 852/2004, bilaga I, del A.III Journaler 8c)

Positiva fynd av Salmonella och EHEC ska journalföras, och även mjältbrand, klinisk listerios, tuberkulos och smittsam kastning. Företagaren ska dessutom lämna uppgifter om ovan nämnda fynd och sjukdomar till mottagaren av mjölken som kan vara ett mejeri, andelslag eller en annan livsmedelslokal (JSM 1368/2011, 6 §). Om mjölken får en ny mottagare, ska uppgifterna för det senaste året lämnas till den nya mottagaren. Om mottagaren förblir densamma räcker det med att sända in nya eller ändrade uppgifter.

Om någon av ovan nämnda djursjukdomar har påvisats på gården får obehandlad mjölk inte överlåtas från gården direkt till konsumenten. Om företagaren kan påvisa att djursjukdomen i fråga inte längre finns på gården kan överlåtelsen fortsätta.

Dessutom ska den övriga lagstiftningen om smittsamma djursjukdomar beaktas.

Hurudan journalföring är det som avses nedan?

Primärproduktionsföretagaren ska ha en bokföring ur vilken det framgår att man på primärproduktionsstället iakttar de temperaturer som lagstiftningen kräver vid förvaring och överföring av mjölk (JSMf 1368/2011), bilaga 2, kapitel 4, punkt 4.3 Hantering och transport av mjölk, underpunkt 6).

I förordningen avses att temperaturen på obehandlad mjölk som kylts ner i en kyltank eller i ett annat förvaringskärl ska journalföras. Förordningen föreskriver inte på vilket sätt eller hur ofta som uppgifterna ska journalföras. De flesta gårdarna bevarar dokumentet med uppgifter om temperaturen som konstaterats i samband med uppsamling av mjölk. Då dessa dokument bevaras, räknas de motsvara den journalföring som avses i förordningen. Evira rekommenderar ändå att temperaturen journalförs regelbundet efter varje mjölkning. Om automatisk mjölkningsutrustning används, rekommenderas att temperaturen journalförs två gånger i dygnet. Även automatisk uppföljning av temperatur och registrering av temperaturuppgifter är lämpliga som journalföring, men det gäller att vara noga med att systemet fungerar.

Krav som gäller djuren

Hur definieras ”synlig juverinflammation” och ”juversår som kan påverka kvaliteten på mjölken eller råmjölken"?

1. Obehandlad mjölk och råmjölk skall komma från djur:

a) som inte uppvisar några som helst symtom på smittsamma sjukdomar som genom mjölk och råmjölk kan överföras till människor, b) vilkas allmänna hälsotillstånd är gott, som inte uppvisar något tecken på sjukdom som kan leda till att mjölken och råmjölken kontamineras och som i synnerhet inte lider av någon infektion i könsorganen med flytningar, enterit med diarré och feber eller någon synlig juverinflammation, c) som inte uppvisar något sår på juvret som kan tänkas påverka mjölken och råmjölken,
etc.

((EG) 853/2004, bilaga III, avsnitt IX, kapitel I.I.1)

Med synlig juverinflammation avses inflammation som orsakar förändringar i mjölken eller juvret. Med juversår avses här sår vars sekret kan hamna i mjölken.

Vad avses nedan med isolering av djur?

Isolering av djur som är smittade eller som misstänks vara smittade med någon av de sjukdomar som avses i punkt 1 eller 2 skall vara effektiv för att undvika negativa effekter på andra djurs mjölk och råmjölk. 
((EG) 853/2004, bilaga III, avsnitt IX, kapitel I.I.5)

Djuret ska hållas skilt från andra mjölkproducerande djur om det har eller misstänks ha insjuknat i eller bär på Salmonella eller EHEC-bakterier, mjältbrand, klinisk listerios, tuberkulos eller smittsam kastning. Djuret kan hållas skilt från de andra i en inhägnad i en lösdriftsladugård eller på bete. I en båsladugård kan djur som är eller misstänks vara sjuka eller som bär på Salmonella- eller EHEC-bakterier sättas i en viss del av ladugården och man kan exempelvis lämna ett tomt bås mellan friska och sjuka djur. Djur som hålls åtskilda från de andra ska mjölkas och skötas sist, efter de friska djuren. Utrustning som har använts vid mjölkning och skötsel av djur som ska hållas åtskilda rengörs och desinficeras noggrant.

Kyl- och förvaringsutrymmen för mjölk

Hur många dörrar ska det finnas mellan mjölkrummet och de lokaler där djuren hålls? Ska luftströmmen från mjölkrummet till de lokaler där djuren finns mätas med en mätare?

Rum för kylning och förvaring av mjölk (mjölkrum) får inte vara i direkt förbindelse med djurhållningslokalerna eller andra lokaler varifrån smuts kan överföras till mjölkrummet. Mjölkrummet ska avskiljas från sådana lokaler genom ett mellanrum och två stängbara dörrar eller med en dörr, och i detta fall får luftströmmen inte gå från de smutsiga platserna mot mjölkrummet. (JSMf 1368/2011 bilaga 2, kapitel 4, punkt 4.3 Hantering och transport av mjölk, underpunkt 1 )

Då man går t.ex. från djurhållningslokalerna till mjölkrummet ska dörren till djurhållningslokalerna kunna stängas innan dörren till mjölkrummet öppnas. På så sätt förhindras luftströmning från de smutsiga lokalerna till mjölkrummet. Luftströmmens riktning behöver i regel inte mätas med hjälp av instrument, utan ett organoleptiskt konstaterande räcker (luftström, stark lukt).

Vad får man och vad får man inte göra i mjölkrummet?

Mjölkrummet får användas endast för verksamhet som hänför sig till hantering av mjölk och mjölkningsredskap, och mjölken ska fram till överlåtelsen förvaras i dessa utrymmen. 
(JSMf 1368/2011, bilaga 2, kapitel 4, punkt 4.3 Hantering och transport av mjölk, underpunkt 2)

Inga produkter får framställas i mjölkrummet. Obehandlad mjölk inklusive råmjölk får sättas i konsumentens eget kärl i mjölkrummet. Råmjölk får också förpackas i detaljhandelsförpackningar för nerfrysning och leverans till detaljhandeln.

Producenten får sälja högst 2500 kg per år obehandlad mjölk och samma mängd råmjölk från gården direkt till konsumenten och leverera högst 2500 kg nerfryst råmjölk per år till lokal detaljförsäljning (2 § och 3 § i statsrådets förordning 1258/2011). Dessa verksamheter är primärproduktion. De anmäls genom anmälan om primärproduktion till kommunens livsmedelstillsynsmyndighet.

Mjölkningsdukar och mjölkningsoveraller får tvättas i mjölkrummet. Däremot får inte juverskydd eller annan smutstvätt från ladugården tvättas i mjölkrummet. Foder får varken hanteras eller förvaras i mjölkrummet. Det här gäller inte råmjölk eller annan mjölk som producerats på den egna gården och används till foder. Sådan mjölk ska ändå hållas i ett skilt kärl separat från mjölk som används som livsmedel.

Vad får man och vad får man inte förvara i mjölkrummet?

I mjölkrummet får i princip förvaras medel och tillbehör som används vid mjölkning och hantering av mjölk. Nödvändiga medel och tillbehör ska förvaras på ett sådant sätt att de inte äventyrar livsmedlets säkerhet genom att t.ex. hamna i mjölken eller försvåra rengöringen av mjölkrummet. Mjölkrummet ska inte heller användas som lager, utan där ska endast förvaras rimliga mängder av medel och tillbehör som används regelbundet. Exempelvis stora partier tvättmedel ska förvaras i ett skilt lager och tas i användning i mindre partier.

Kan kyltanken sättas i två olika lokaler i ladugården som åtskiljs från varandra med en mellanvägg?

Det är möjligt att sätta kyltanken i två lokaler som åtskiljs med en vägg om följande villkor uppfylls:

Mjölkrum är det rum där man utför åtgärder för att underlätta mjölkningen samt utför åtgärder efter mjölkningen (luftavskiljning, silning och nerkylning) med avsikt att få mjölken klar för transport till en anläggning inom mjölkbranschen. Kraven på mjölkrum gäller för detta rum (JSMf 1368/2011, bilaga 2, kapitel 4, punkt 4.3). Det är bra om alla kopplingsdelar och luckor som kan öppnas på kyltanken finns på den delen som är i mjölkrummet. Det rekommenderas att kyltankens luftningsventil placeras i den delen av tanken som är i mjölkrummet.

Installationen av kyltanken igenom väggen görs så, att genomföringen tätas med t.ex. en fals, list eller liknande mot kyltankens mantel. Om genomföringen inte kan tätas ordentligt ska luftströmmen från de smutsiga lokalerna till mjölkrummet förhindras. Det är bra om detta verifieras med hjälp av mätningar eller t.ex. rök.

Andra frågor

Vad ska analyseras i vattnet som används i mjölkrummet?

Taulukko vesitutkimuksista ja -todistuksista (pdf) Tabell över vattenanalyser och intyg (på finska)

Vattenprover ska åtminstone analyseras för E. coli och intestinala enterokocker samt färg och lukt analyseras organoleptiskt (krävs sedan 1.3.2006). Vid utvärderingen av resultaten iakttas social- och hälsovårdsministeriets förordning om kvalitetskrav på och kontrollundersökning av hushållsvatten i små enheter (401/2001). Färg och lukt kan bedömas på gården och då ska ett dokument i fritt format göras upp för att påvisa bedömningen. (JSMf 1368/2011, bilaga 1)

Om man misstänker att det finns andra faktorer i vattnet som kan äventyra säkerheten hos primärproduktionsprodukterna och livsmedel som tillverkats av dessa, ska även de analyseras. Vid utvärderingen av resultaten iakttas social- och hälsovårdsministeriets förordning om kvalitetskrav på och kontrollundersökning av hushållsvatten i små enheter. (JSMf 1368/2011, bilaga 1) 

 En producent som använder vatten från ett vattenverk eller vattenandelslag kan föreslå för vattendistributören att denna tidvis väljer vattentaget i producentens mjölkrum som regelbunden provpunkt. Orenligheter kan samlas kring långa förgreningsrör.

Om det inte finns någon annan vattenkälla kan ytvatten användas till rengöring och sköljning av ytor som kommer i kontakt med mjölk om vattnet uppfyller förordningens krav och livsmedelssäkerheten inte äventyras på grund av vattnet. Företagaren ska bedöma vilka risker som naturliga och andra verksamheter innebär för vattnets kvalitet, som exempelvis närheten till ett avloppsreningsverk. Kommunens livsmedelstillsynsmyndighet kan ge råd vid utvärderingen av riskerna då det gäller användning av ytvatten. Vattnet ska tas på ett så tryggt sätt som möjligt, t.ex. genom att pumpa det från djupet. Företagaren ska också överväga hur ofta och vid vilken årstid som vattenprover ska tas för analys för att uppföljningen av vattnets kvalitet ska vara pålitlig. Vi rekommenderar att vattnet analyseras minst en gång i året.

Hur informeras gårdarna om kraven i förordningarna?

Anvisningen om tvärvillkoren som publicerats av Evira innehåller kraven på mjölkgårdar i dess helhet. Därtill får gärna tjänsteveterinärer, rådgivare och andelslag informera om lagstiftningen om primärproduktionen i samband med den övriga kommunikationen.

Evira.fi > Om Evira > Sakenheter >  Tvärvillkor

Var föreskrivs om kontrollen av gårdar med mjölkproduktion?

Om skyldigheten att utföra kontroller av mjölkproduktionsanläggningar föreskrivs i artikel 8 och bilaga IV till kontrollförordningen om livsmedel av animaliskt ursprung (EG) nr 854/2004. I kapitel I i bilaga IV föreskrivs om den offentliga kontrollen av djurens hälsotillstånd och av hygienkraven på mjölkgårdar. Här avses kontroller av den s.k. ladugårdshygienen.

I kapitel II i bilaga IV föreskrivs om myndighetskontrollen som ska utföras för att påvisa att kraven på obehandlad mjölk uppfylls (förordning (EG) nr 853/2004, bilaga III, avsnitt IX, kapitel I.III ). Med detta avses kontroll av analyserna av kvaliteten på obehandlad mjölk som utförs av anläggningar som tar emot obehandlad mjölk. Mjölkens mottagare är skyldig att underrätta myndigheten som övervakar gården ifall gränsvärdena överskrids (förordning (EG) nr 853/2004, bilaga III, avsnitt IX, kapitel I.III. 5). Utgående från dessa uppgifter skrider myndigheten till de åtgärder som myndigheten anser nödvändiga, t.ex. kontrollbesök på gården.

Mjölkproduktionsenheter övervakas av veterinärer som står i tjänsteförhållande till kommunen (8 § i SRf 420/2011 om livsmedelstillsyn).

Hur ofta ska hygienkontroller utföras på gårdar med mjölkproduktion?

Intervallerna mellan hygienkontrollerna på mjölkgårdar bedöms av kommunen enligt riskvärderingen av gården i fråga. Här kan bland annat beaktas resultaten av tidigare kontroller på gården, verksamheten på gården (direktförsäljning, leverans av råmjölk till detaljhandeln, anmäld verksamhet i livsmedelslokal på gården), mjölkningssätt (traditionell, automatisk mjölkning), typ av ladugård (bås, lösdrift), hälsouppgifter om djuren och uppgifter om mjölkens kvalitet. Det nationella programmet för livsmedelstillsyn anger 0,3/år, dvs. en kontroll på tre år, som riktlinje för kontrollfrekvensen då det gäller mjölkproduktion. Kontroller kan utföras oftare om det finns goda grunder. Om författningarna har efterföljts bristfälligt på gården, om särskilda riskfaktorer förknippas med verksamheten på gården eller om det skett väsentliga ändringar i verksamheten, ska kontroller utföras oftare. Om verksamheten förändras väsentligt, t.ex. om man övergår till automatisk mjölkning, ska kontrollerna utföras oftare i övergångsskedet, så att eventuella risker på grund av ändringen kan utvärderas. Ändringen borde ändå inte leda till ett permanent behov av fler kontroller.

Med tanke på tillsynens effektivitet är det inte ändamålsenligt att fortlöpande utföra tätare kontroller under en längre tid. Genom kontroller försöker man kartlägga riskerna med verksamheten och se till att verksamheten på gården motsvarar kraven.

I enlighet med ovan nämnda borde hygienkontroller på mjölkgårdar utföras minst en gång på tre år på alla mjölkgårdar (kor, får, getter eller andra djur), och om kontroller utförs oftare ska det vara motiverat.

Kontrollerna ingår i kommunernas tillsynsprogram.

Vad händer om missförhållanden som observerats på gården inte korrigeras trots myndighetens uppmaning?

Hygienkontroller på gårdar med mjölkproduktion hör till den normala kontrollen och på dem tillämpas normal praxis vid kontrollen och tvångsåtgärder vidtas vid behov. För att avhjälpa bristerna som upptäckts vid kontrollen ges först en uppmaning att vidta åtgärder och en tidsfrist. Om bristerna trots uppmaningen inte har avhjälpts före utsatt tid, ska tvångsåtgärder vidtas med stöd av livsmedelslagen. Det är inte ändamålsenligt att ge nya uppmaningar om en brist inte har avhjälpts.