Frågor och svar om närings- och hälsopåståenden

17.1.2013
1. Kan alla ämnen (såsom melatonin) som beviljats ett hälsopåstående användas i livsmedel?

– Att ett hälsopåstående godkänts ändrar inte till exempel på klassificeringsbeslut som de nationella läkemedelsmyndigheterna gjort eller på livsmedlets status som nytt livsmedel.

Utgångspunkten för användandet av hälsopåståenden är att de vetenskapliga beläggen bakom påståendena skall godkännas i förväg. Först därefter kan påståendet användas i märkningarna på förpackningarna till livsmedel eller i marknadsföringen av livsmedel. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA utvärderar de vetenskapliga beläggen bakom hälsopåståendena och påståendets formulering. Efter diskussioner mellan kommissionen och medlemsländerna godkänns eller förkastas påståendet med en förordning från kommissionen.

Vid utvärdering av hälsopåståendena tas inte alls ställning till det, om ämnet som påståendet gäller i medlemsstaterna borde klassificeras som ett livsmedel eller som ett läkemedel. De nationella läkemedelsmyndigheterna har fortsättningsvis rätt och skyldighet att fatta beslut om det, vilka ämnen som i landet i fråga betraktas som läkemedel. Att ett hälsopåstående godkänns medför ingen ändring i det. I kommissionens förordning 432/2012, med vilken 222 hälsopåståenden godkändes, understryks detta ännu separat: (17) Tillsättning av ämnen till eller användning av ämnen i livsmedel regleras av särskild unionslagstiftning och nationell lagstiftning, liksom klassificeringen av produkter som livsmedel eller läkemedel. Ett beslut om ett hälsopåstående i enlighet med förordning (EG) nr 1924/2006, såsom införande i förteckningen över tillåtna påståenden enligt artikel 13.3 i den förordningen, innebär inte något godkännande för utsläppande på marknaden av det ämne som påståendet gäller, något beslut om huruvida ämnet får användas i livsmedel eller någon klassificering av vissa produkter som livsmedel.  Förordning (EG) nr 432/2012

Även om utvärderingen av ett hälsopåstående således inriktar sig enbart på den påstådda hälsoeffekten, skall livsmedlen vara säkra. Livsmedelsföretagaren har alltid skyldighet att säkerställa att livsmedlet han tillverkar, låter tillverka eller distribuerar inte medför hälsofara.

Mången gång undras över hur ett hälsopåstående som används om ett livsmedel kan godkännas för ett sådant ämne, som klassificeras som ett läkemedel. Den praktiska orsaken till det är att läkemedelsförteckningarna kan variera från ett medlemsland till ett annat. Melatonin har till exempel inte betraktats som ett läkemedel i alla medlemsländer och det har således kunnat användas i livsmedel och medlemslandet i fråga har sänt en ansökan om hälsopåstående som gällt melatonin för utvärdering. Ansökan i fråga har utvärderats enligt samma principer som alla andra ansökningar också. Eftersom man vid utvärdering fått vetenskapliga belägg på att hälsopåståendet är korrekt, har hälsopåståendet godkänts. Att hälsopåståendet godkänts ändrar ändå inte på de klassificeringsbeslut som nationella läkemedelsmyndigheter gjort.

2. Övergångstiden för vissa icke godkända hälsopåståenden som avses i artikel 13.1 löpte ut 14.12.2012. Kan förpackningarna i lager ändå säljas slut efter detta datum?

Förordningen (EU) 432/2012 om sådana godkända påståenden som avses i artikel 13.1 eller s.k. funktionella hälsopåståenden började tillämpas 14.12.2012. Det innebär att de funktionella hälsopåståenden, som av kommissionen fått beslutet ”icke godkänt” inte längre får användas vid marknadsföring av livsmedel efter datumet i fråga. Ett register över hälsopåståenden som kommissionen godkänt och icke godkänt finns på kommissionens webbplats under: http://ec.europa.eu/nuhclaims/ Förordningen ger ingen möjlighet att efter övergångstiden sälja lagren slut försedda med icke godkända hälsopåståenden. Eftersom det rör sig om en EU-förordning, är det inte heller nationellt möjligt att föreskriva någon separat övergångstid. Om man vill sälja slut förpackningar försedda med icke godkända påståenden efter att övergångstiden löpt ut, borde de icke godkända påståendena enligt Eviras uppfattning täckas över till exempel med klistermärken.

I Finland är det kommunens uppgift att ordna sådan tillsyn inom sitt område, som avses i livsmedelslagen och i den tillsynen ingår också tillsyn över att förordningen om påståenden följs. De kommunala livsmedelstillsynsmyndigheterna kan i en tillsynssituation allt enligt eget övervägande följa relativitetsprincipen från fall till fall. Evira har ingen behörighet att bevilja tilläggstid för korrigering av texterna på förpackningar som är försedda med icke godkända påståenden.

3. Vilka hälsopåståenden kan framföras om ämnen av vegetabiliskt ursprung?

Utvärderandet och godkännandet av hälsopåståenden som hänför sig till ämnen av vegetabiliskt ursprung är för närvarande ännu inte slutfört på EU-nivå, eftersom kommissionens som bäst funderar om traditionell användningshistoria i större utsträckning än nu borde godkännas som belägg för ämnen av vegetabiliskt ursprung. Sammanlagt cirka 2000 påståenden väntar ännu på vetenskaplig utvärdering från EFSA och/eller beslut från kommissionen. Eftersom utvärderings- och godkänningsprocessen ännu inte är slutförd, är det möjligt att vid marknadsföring av livsmedel framföra alla de påståenden som hänför sig till ämnen av vegetabiliskt ursprung och som avses i artikel 13.1 eller s.k. funktionella hälsopåståenden, för vilka material lämnats till EFSA för utvärdering i januari 2008, men för vilkas del kommissionen inte ännu kommit med något beslut, om de allmänna kraven i förordningen om påståenden beaktas. Påståendena som lämnats till EFSA för utvärdering finns i ett register på EFSAs webbplats: http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/questionsList.jsf (i fältet ”Keyword” ämnet som söks (ämnets namn på engelska/latin) och i fältet ”Food Sector Area” ”Health Claims Art. 13/2”).

Om ett påstående som finns med i EFSAs register får omnämnandet ”Under Consideration” i fältet ”Status”, väntar påståendet ännu på en utvärdering från EFSA. Om statusen är ”Finished”, har EFSA gett en utvärdering av påståendet, men det är möjligt att det inte ännu finns något beslut från kommissionen om påståendet. Om ett beslut från kommissionens getts om ett påstående, finns påståendet med i kommissionens register över godkända och icke godkända påståenden: http://ec.europa.eu/nuhclaims/ Vissa bärsafter och frukter har till exempel redan fått ett slutligt beslut från kommissionen. Om ett påstående fått beslutet icke godkänt från kommissionen, får påståendet efter 14.12.2012 inte längre användas vid marknadsföring av livsmedel. Om något beslut ännu inte kommit från kommissionen om ett påstående, får påståendet däremot tills vidare användas vid marknadsföring av livsmedel. Påståendena som fortfarande väntar på utvärdering från EFSA och/eller beslut från kommissionen har räknats upp i form av ID-nummer i ett pdf-dokument på kommissionens webbplats: (http://ec.europa.eu/nuhclaims/:  → ”Some `function claims”, for which the assessment by EFSA or the consideration by the Commission is not finalised.”). ID-numret motsvarar det fyrsiffriga tal som kommer fram i fältet ”Subject” som resultat av sökningen i EFSAs register. En detaljerad förteckning över ansökta formuleringar för påståenden finns i databasen ”Database of health claims submitted to EFSA for evaluation” cirka halvvägs på EFSAs webbplats http://www.efsa.europa.eu/en/topics/topic/article13.htm.

Företagaren är skyldig att kunna påvisa att ett påstående som använts vid marknadsföring av ett livsmedel antingen finns med i förteckningen över godkända påståenden http://ec.europa.eu/nuhclaims/ eller att en övergångstid tillämpas för påståendet. I annat fall får påståendet inte användas vid marknadsföring av livsmedel.

Evira rekommenderar att den formulering som används i förordningen används om påståendet. Om en företagare vill använda en annan formulering, skall han säkerställa att den har samma betydelse för konsumenten. Särskilt skall beaktas att formuleringen inte får vara starkare än det godkända påståendets formulering (t.ex. bidrar till att bibehålla vs bidrar till att minska)

4. Krävs också för kosttillskott en sådan tilläggspåskrift som artikel 10(2)a i förordningen om påståenden förutsätter?

Enligt 5 § förordningen om kosttillskott skall förpackningen till ett kosttillskott förses med påskriften: ”Kosttillskott bör inte användas som ett alternativ till en varierad kost.” I artikel 10(2)a i förordningen om påståenden (EG) nr 1924/2006 förutsätts åter att det alltid då ett hälsopåstående används vid marknadsföring av ett livsmedel i märkningen eller, om ingen sådan märkning finns, i presentationen och reklamen ges ett uttalande om vikten av en mångsidig och balanserad kost och en hälsosam livsstil. En arbetsgrupp under kommissionen har tagit den ståndpunkten att påskriftskravet i förordningen om kosttillskott inte ersätter kravet i förordningen om påståenden, men att det är möjligt att kombinera påskrifterna. Någon exakt formulering har inte enhetligt fastställts på EU-nivå. Evira anser att till exempel följande mening uppfyller såväl kravet i förordningen om kosttillskott som kravet i artikel 10(2)a i förordningen om påståenden: ”Kosttillskott är inget alternativ till en mångsidig och balanserad kost eller hälsosam livsstil.”Om man så vill kan man också dela upp budskapet i två separata meningar.

5. Har Evira förbjudit andvänding av ordet superfood?

– Nej, Evira har inte förbjudit användning av ordet i fråga. Däremot har Evira ansett att ett hälsopåstående som preciserar inverkan på hälsan skall bifogas till ordet, om ordet i fråga används vid marknadsföring av livsmedel.

Motiveringen till det är att artikel 10(3) i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel säger att hänvisningar till en allmän, icke specificerad gynnsam effekt av näringsämnet eller livsmedlet för allmän hälsa eller hälsorelaterat välbefinnande får göras endast om de åtföljs av ett bestämt hälsopåstående som ingår i de förteckningar som föreskrivs i artikel 13 eller 14. 
 
6. Får en offentlig person eller någon annan enskild person berätta om livsmedels hälsoeffekter i samband med marknadsföring?

– Enligt artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel får näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel användas endast om det har påvisats att förekomsten, avsaknaden eller den minskade mängden i ett livsmedel eller en livsmedelskategori av ett näringsämne eller ett annat ämne som påståendet gäller har en gynnsam näringsmässig eller fysiologisk effekt enligt allmänt vedertagen vetenskaplig dokumentation. Att de vetenskapliga beläggen för påståendet är tillräckliga utvärderas av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA.

Marknadsföring med hjälp av en enskild konsuments konsumtionserfarenhet kan betraktas som vilseledande, eftersom en enda konsuments konsumtionserfarenhet inte kan anses uppfylla lagstiftningens krav på allmänt vedertagen vetenskaplig dokumentation. Om däremot de vetenskapliga beläggen bakom påståendet har utvärderats och påståendet godkänts för användning, föreligger inget hinder för att en enskild konsument, vare sig han eller hon är en offentlig person eller en vanlig konsument, berättar om saken i reklamsammanhang.

Sådana hälsopåståenden, som hänvisar till rekommendationer av enskilda läkare eller fackmän på hälsoområdet är enligt artikel 12 i förordningen om påståenden ändå alltid förbjudna.

7. Får man hänvisa till en medicinsk egenskap, om det finns vetenskapliga belägg för den?

– Om en produkt saluhålls som livsmedel, får man inte påstå att det har medicinska egenskaper, även om det finns vetenskapliga belägg för saken. Om man vill framföra sådana påståenden, skall man ansöka om att Fimea klassificerar produkten som ett läkemedel.

Motiveringen till detta är att 9 § livsmedelslagen (23/2006) säger att det på en livsmedelsförpackning, i en broschyr, i reklam eller i andra marknadsföringssammanhang inte får uppges att livsmedlet skulle ha egenskaper som hänför sig till förebyggande, behandling eller botande av människors sjukdomar, dvs. framföras medicinska påståenden, och det får inte heller hänvisas till sådana uppgifter. Medicinska påståenden får framföras endast om läkemedel. Kravet är inte nytt, utan det har i årtionden varit förbjudet att framföra medicinska påståenden vid marknadsföring av livsmedel.

8. Varför har Evira befattat sig med marknadsföringen av livsmedel redan nu, fastän kommissionen inte ännu publicerat någon förteckning över godkända och förkastade hälsopåståenden?

– Tillsynen över marknadsföringen utgör en del av Eviras normala verksamhet. Evira har under året 2011 sänt cirka 30 brev med uppmaningar och utredningsbegäranden om påståenden som strider mot livsmedelsbestämmelserna. I regel har uppmaningarna och utredningsbegärandena gällt medicinsk marknadsföring av livsmedel. Medicinska påståenden är alltid förbjudna vid marknadsföring av livsmedel. Däremot har Evira inte än så länge befattat sig med sådana hälsopåståenden, som avses i artikel 13 och för vilkas del kommissionen kommer att publicera en förteckning över godkända och förkastade påståenden i början av året 2012.

Tillsynen över hälsopåståendena skärps hösten 2013, då Evira tillsammans med de lokala tillsynsmyndigheterna inleder ett vägledande projekt för tillsynen över hälsopåståenden.

Medicinska påståenden 
Enligt 9 § livsmedelslagen (23/2006) får på en livsmedelsförpackning, i en broschyr, i reklam eller i andra marknadsföringssammanhang inte uppges att livsmedlet skulle ha egenskaper som hänför sig till förebyggande, behandling eller botande av människors sjukdomar, dvs. framföras medicinska påståenden, och det får inte heller hänvisas till sådana uppgifter. Medicinska påståenden får framföras endast om läkemedel. Kravet är inte nytt, utan det har i årtionden varit förbjudet att framföra medicinska påståenden vid marknadsföring av livsmedel.

Hälsopåståenden

Användningen av hälsopåståenden regleras av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel. Hälsopåståendena som avses i artikel 13 är sådana påståenden, som beskriver ett livsmedels eller en livsmedelsingrediens betydelse för kroppens tillväxt, utveckling och funktioner, psykologiska och beteendemässiga funktioner eller viktkontroll.

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA har allt sedan år 2008 utvärderat de vetenskapliga beläggen bakom hälsopåståendena. Utgående från EFSA:s utvärderingar kommer kommissionen att publicera en förteckning över sådana godkända och förkastade hälsopåståenden, som avses i artikel 13, i början av året 2012. Efter att kommissionen godkänt eller förkastat ett visst hälsopåstående, skall de förkastade påståendena försvinna från marknadsföringssammanhang inom sex månader.

Sådana påståenden, som avses i artikel 13, får än så länge användas på företagarens eget ansvar, även om Evira skulle ha bedömt beläggen bakom påståendet som otillräckliga. Därför har inte heller Evira ännu befattat sig med användningen av sådana påståenden vid marknadsföring av livsmedel. Till de brev med uppmaningar och utredningsbegäranden som Evira sänt och som gällt marknadsföring som strider mot livsmedelsbestämmelserna har ändå bifogats en påminnelse om att företagaren skall säkerställa att hälsopåståendena som framförs i marknadsföringen följer kraven i förordning (EG) nr 1924/2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden.

9. Hurdan information om livsmedels hälsoverkningar får man ge till fackmän?

– Enligt 9 § livsmedelslagen (23/2006) får på en livsmedelsförpackning, i en broschyr, i reklam eller i andra marknadsföringssammanhang inte uppges att livsmedlet skulle ha egenskaper som hänför sig till förebyggande, behandling eller botande av människors sjukdomar, dvs. framföras medicinska påståenden, och det får inte heller hänvisas till sådana uppgifter. Medicinska påståenden får framföras endast om läkemedel.

 Livsmedelslagen tillämpas på livsmedel, på förhållandena vid livsmedelshantering, på livsmedelsföretagare samt på livsmedelstillsynen i alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan (2 §). Eftersom lagen tillämpas i alla stadier i distributionskedjan, tolkar Evira det som så, att det inte heller i samband med marknadsföring till fackmän får påstås att ett livsmedel har mediciniska inverkningar.

Förordningen (EG) nr 1924/2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden tillämpas på näringspåståenden och hälsopåståenden i kommersiella meddelanden, oavsett om dessa är i form av märkning och presentation av eller reklam för livsmedel som skall levereras till slutkonsumenten (artikel 1). Om förordningen om påståenden skall tillämpas också på marknadsföring till fackmän finns än så länge ingen gemensam tolkning på EU-nivå. Evira tolkar saken som så, att förordningen om påståenden också tillämpas på marknadsföring till fackmän, om marknadsföringsmaterialet riktas till eller förmedlas via fackmännen, antingen skriftligt eller muntligt, till slutkonsumenten. Evira preciserar anvisningarna allt enligt behov, om en tolkning på EU-nivå erhålls i saken.

10. Är förbudet att framföra medicinska påståenden en ny sak?

– Framförande av medicinska påståenden i samband med marknadsföring av livsmedel har förbjudits som vilseledande redan med stöd av livsmedelslagen från år 1941. Livsmedelstillsynsmyndigheterna har i sin tillsyn befattat sig med medicinsk marknadsföring av livsmedel redan allt sedan 1980-talet. I den år 1995 givna föregångaren till den nuvarande livsmedelslagen sades redan uttryckligen att det inte får uppges att ett livsmedel har egenskaper som hänför sig till förebyggande, behandling eller botande av människors sjukdomar eller hänvisas till sådana uppgifter. Samma principer har således gällt i lagstiftningen redan i årtionden.

11. Får ett livsmedel marknadsföras med omnämnanden om dess inverkan på hälsan?

– Närings- och hälsopåståenden får framföras vid marknadsföring av ett livsmedel på de villkor, som fastställts i den år 2007 i kraft trädda s.k. förordningen om påståenden. Huvudregeln är att den påstådda inverkan skall vara gynnsam näringsmässigt och fysiologiskt och att den gynnsamma inverkan konstaterats utgående från allmänt vedertagen vetenskaplig dokumentation. Hälsopåståenden skall förhandsgodkännas.

12. Vad är ett näringspåstående?

– Ett näringspåstående är varje påstående, som anger att ett livsmedel har särskilda gynnsamma näringsmässiga egenskaper antingen på grund av den energi det ger eller de näringsämnen eller andra ämnen det innehåller. Näringspåståenden är till exempel ”minskat innehåll av salt”, ”lätt/light” och ”högt kostfiberinnehåll”.

I EU får användas endast de näringspåståenden, som räknats upp i förteckningen i bilagan till förordningen om påståenden. Framförande av ett näringspåstående förutsätter också alltid att näringsvärdet anges på förpackningen.

13. Vad är ett hälsopåstående?

– Ett hälsopåstående är varje påstående, som anger att det finns ett samband mellan ett livsmedel och hälsa. Påståendet skall bygga på vetenskaplig dokumentation, vars tillräcklighet utvärderas av EFSA (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet).

Hälsopåståenden är s.k. funktionella påståenden, dvs. påståenden som hänför sig till människans tillväxt, utveckling och funktioner, påståenden som hänför sig till psykologiska och beteendemässiga funktioner och påståenden som hänvisar till bantning och viktkontroll. Hälsopåståenden är också sådana påståenden, som avser minskad sjukdomsrisk och barns utveckling och hälsa.

Framförande av ett hälsopåstående förutsätter också att näringsvärdet anges på förpackningen.

14. Finns det förbjudna hälsopåståenden?

– Ja. Inga livsmedel får marknadsföras med medicinska påståenden som uppger att ett livsmedel har egenskaper som hänför sig till förebyggande, behandling eller botande av människors sjukdomar. Vid marknadsföring får inte hänvisas till rekommendationer av enskilda läkare eller fackmän på hälsoområdet. Eftersom ett hälsopåstående skall bygga på allmänt vedertagen vetenskaplig dokumentation, kan vid marknadsföring inte heller hänvisas till en enskild förbrukares erfarenheter.

Det är också förbjudet att marknadsföra ett livsmedel genom att påstå att hälsan skulle kunna påverkas negativt om man inte konsumerar av livsmedlet. Vid marknadsföring av produkter för viktkontroll är det förbjudet att hänvisa till hur snabbt eller hur mycket man kan gå ner i vikt, såsom ”6 kilo på 3 dygn”. Evira anser att det också är förbjudet att hänvisa till exempel till ett minskat midjeomfång eller en minskad plaggstorlek.

15. Måste man låta godkänna hälsopåståenden i förväg?

– Ja. De hälsopåståenden som för närvarande används på marknaden utvärderas som bäst i EU. EFSA utvärderar de vetenskapliga beläggen bakom hälsopåståendena.

Myndigheterna i EU-länderna har sammanfört de hälsopåståenden som använts i olika länder och livsmedelsföretagen har också ansökt om godkännande direkt från Europeiska kommissionen för en viss typ av påståenden. Utgående från EFSA:s yttranden publicerar kommissionen en förteckning över tillåtna påståenden och villkoren för användning av dem.

Förteckningen publiceras stegvis, som det nu ser ut under åren 2010 och 2011. Av de hälsopåståenden som genomgått utvärdering får endast godkända hälsopåståenden användas under förutsättning att villkoren som uppställts för användning av påståendet uppfylls. Sådana hälsopåståenden, som ännu inte utvärderats, får användas på de villkor som beskrivs i fråga 15.

16. Är det möjligt att få med nya påståenden i förteckningen över tillåtna hälsopåståenden efter januari 2010?

– Ja. Påståenden som bygger på nya vetenskapliga belägg kan sändas in till EFSA för utvärdering också efter 31.1.2010. EFSAs anvisningar om ansökningar om hälsopåståenden.

17. Hurdana livsmedel får marknadsföras som ”kostfiberkälla” eller med påståendet ”högt kostfiberinnehåll”?

– Näringspåståendet ”kostfiberkälla” får användas, om slutprodukten innehåller minst 3 g kostfibrer per 100 g eller minst 1,5 g kostfibrer per 100 kcal. Näringspåståendet ”högt kostfiberinnehåll” får användas, om produkten innehåller minst 6 g kostfibrer per 100 g eller minst 3 g kostfibrer per 100 kcal.

18. Får ett livsmedel marknadsföras med produktens låga glykemiska index?

– Ja under vissa förutsättningar. Hänvisningar till det glykemiska indexet betraktas som ett hälsopåstående och ett företag som använder detta påstående måste ansöka om ett godkännande för påståendet och upptagning av påståendet i EU:s förteckning över tillåtna hälsopåståenden. Den marknadsförda produkten skall naturligtvis också innehålla långsamt upptagna kolhydrater.

19. Får ett livsmedel marknadsföras med påståendet ”kolesterolfritt”?

– Nej. Påståendet ”kolesterolfritt” ingår inte i de tillåtna näringspåståenden som räknats upp i bilagan till förordningen om påståenden. Däremot är det möjligt att använda till exempel påståendet ”låg halt av mättat fett” eller ”fri från mättat fett”, om produkten uppfyller villkoren som uppställts för dessa påståenden.

20. Får ett livsmedel marknadsföras med påståendet ”sänker kolesterolet”?

– Ett sådant hälsopåstående betraktas som ett påstående som avser minskad sjukdomsrisk, eftersom man vet att ett förhöjt kolsterolvärde är en faktor som ökar risken för kranskärlssjukdom. Påståendet måste vara godkänt och upptaget i förteckningen över tillåtna hälsopåståenden för att det skall få användas vid marknadsföring.

För växtsterolernas och växtstanolernas kolesterolsänkande verkan finns ett godkänt hälsopåstående.

21. Får ett livsmedel marknadsföras med omnämnandet ”mångsidig mat” eller ”för en hälsosam kost”?

– Nej. Det är alltför obestämda och allmänt tagna hänvisningar till produktens näringsmässiga egenskaper. De är inte heller upptagna i förteckningen över tillåtna näringspåståenden.

22. Får ett livsmedel marknadsföras med påståendet ”innehåller mjölksyrebakterier”?

– Ja under förutsättning att produkten innehåller så mycket mjölksyrebakterier, att allmänt vedertagen vetenskaplig dokumentation påvisar att de har en näringsmässig eller fysiologisk verkan. Det rör sig om ett näringspåstående.

23. Får hjärtmärket användas på en livsmedelsförpackning efter 30.1.2010?

– Hjärtförbundets hjärtmärke betraktas som ett näringspåstående och för märket har ansökts om ett sådant tillstånd, som avses i förordningen om påståenden.

24. Var och när publiceras förteckningen över tillåtna hälsopåståenden?

– Besluten om godkännande av enskilda hälsopåståenden publiceras i EU:s officiella tidning. En förteckning över tillåtna hälsopåståenden har publicerats på Europeiska kommissionens webbsidor.