EU:s system för namnskydd

Beskrivning av systemet

Systemet för namnskydd på jordbruksprodukter och livsmedel har varit i kraft i hela Europeiska gemenskapen allt sedan år 1993. Syftet med systemet är att skydda livsmedel och jordbruksprodukter mot missbruk av etablerade beteckningar och förfalskningar. Det är samtidigt möjligt att med hjälp av namnskyddet ge produkten ett mervärde. För konsumenten innebär skyddet en garanti på att produktens ursprung, råvaror och tillverkningsmetod är kända och att de hos olika producenter till väsentliga delar är likadana .

Namnskyddet (registreringen av beteckningen) gäller vanligen sådana produkter, som i flera generationers tid tillverkats eller producerats på traditionellt vis inom ett visst område eller med vissa tillverkningsmetoder eller som för sina tillverkningsmetoders eller ingrediensers del avviker från andra liknande produkter.

Endast flera producenter tillsammans eller en organisation som representerar dessa kan ansöka om skydd. En enskild producent kan endast i undantagsfall ansöka om namnskydd för sin produkt.

Registreringen av beteckningen är en tvåstegsprocess, som består av behandling på nationell nivå och behandling på gemenskapsnivå. Ansökan lämnas till Landsbygdsverket som svarar för den nationella utvärderingen av ansökan och för beslutet att bevilja skyddet. Landsbygdsverket levererar därefter ansökan till kommissionen som svarar för att saken utvärderas på EU-nivå och därefter för en eventuell egentlig registrering av beteckningen.

Hittills har över 1300 produkter beviljats namnskydd inom EU:s område. Bland de skyddade produkterna utgör ostarna den största gruppen, efter dem följer frukter och grönsaker, kött och köttprodukter jämte olivoljor. En del av de skyddade beteckningarna är kända endast på nationellt plan, medan en del är kända på olika håll i världen. Alla är ändå åtminstone inom sitt område ryktbara och viktiga produkter. Mest skyddade produkter finns det i Frankrike och Italien. Efter dem följer Portugal, Spanien och Grekland. Alla dessa länder har långa traditioner i fråga om det nationella skyddet av lokala produkter redan innan EU:s system för skydd av beteckningar trädde i kraft.

Skyddade beteckningar får användas endast på de villkor, som framförts i ansökan om registrering av produkter med beteckningsskydd. Kommissionen sammanfattar den godkända ansökan till en s.k. produktspecifikation.

Skyddade beteckningar regleras av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012. Länk till förordningen: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32012R1151&qid=1480418632019&from=FI  (pdf, 1 Mb)

Namnskyddskategorier

I systemet finns tre olika kategorier. Två av dem, skyddad ursprungsbeteckning (SUB) och skyddad geografisk beteckning (SGB), begränsar tillverkning och/eller produktion av produkten enbart till dess traditionella geografiska område. Den tredje kategorin, garanterad traditionell specialitet (GTS), skyddar åter produktens traditionella tillverkningsmetod och råvaror, men binder inte tillverkningen eller råvarornas ursprung till något geografiskt område.

sub.jpg : 13Kb

1. Skyddad ursprungsbeteckning (SUB)

Produktion, bearbetning och beredning av produkten skall ske inom ett visst geografiskt område. Produktens kvalitet eller egenskaper beror i väsentlig grad på det geografiska området i fråga, såsom en råvara som producerats där.

Av finländska produkter har Lapin Puikula (1997) (lappländsk mandelpotatis), Lapin Poron liha (2009) (renkött från finska Lappland), Lapin poron kuivaliha (2010) (torkat renkött från finska Lappland), Lapin poron kylmäsavuliha (2011) (kallrökt renkött från finska Lappland) och Kitkan viisas (2013) skyddats som ursprungsbeteckningar. Beteckningen Kitkan viisas används för siklöja fångad i sjöar i nordöstra Österbottens höglandsområde. Siklöjan där har den särskilda egenskapen att benen är mjuka. För mer detaljerad beskrivning se specifikationen: http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2012:136:0013:0015:SV:PDF

Potatis med beteckningen Lapin Puikula skall vara producerad och förpackad i Lappland. Potatis med enbart beteckningen Puikula kan däremot produceras och förpackas också på annat håll än i Lappland.

Renkött med beteckningen Lapin Poron liha skall vara producerat, styckat och förpackat i det finska renskötselområdet. Renkött med beteckningen Lapin Poron liha kan saluhållas i form av hela, halva och kvartskroppar eller förpackat i form av kropps- och muskelbitar. För mer detaljerad beskrivning se specifikationen: http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2008:019:0022:0026:SV:PDF

Skyddet gäller endast beteckningen Lapin Poron liha.

Europeiska produkter, exempel: osten Parmigiano Reggiano (parmesanost) (Italien), osten Danablu (Danmark), osten Feta (Grekland), osten Roquefort (Frankrike), osten Gorgonzola (Italien), Prosciutto di Parma (Parmaskinka, Italien), Prosciutto di Carpegna (Italien), Prosciutto di Modena (Italien), pistaschmandlarna Pistacchio verde di Bronte (Italien), olivoljan Huile d'olive de Nice (Frankrike), balsamvinägern Aceto Balsamico Tradizionale di Modena (Italien).

 

sgb.jpg : 18Kb

2. Skyddad geografisk beteckning (SGB)

Antingen produktion, bearbetning eller beredning av produkten skall ske inom ett visst geografiskt område, som ger produkten dess kvalitet, rykte eller andra egenskaper. En del av råvarorna till produkten kan införas från områden utanför detta område.

Av finländska produkter har två beteckningar, Kainuun rönttönen (2008) (traditionell pirog från Kajanaland) och Puruveden muikku (2013) (siklöja från sjön Puruvesi) skyddats som geografisk beteckning. Tillverkarens produktionsplats ska för beteckningens Kainuun rönttönen del ligga inom landskapet Kajanaland. Tillverkningsmetoden har beskrivits i specifikationen i ansökan om registrering http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2008:074:0072:0075:SV:PDF

Beteckningen Puruveden muikku används om siklöja (corogenus albula) fångad i Puruvesi insjöbäcken i nordöstra delen av sjön Saimen. I jämförelse med andra siklöjor är den klart silvrigare till färgsättningen. För mer detaljerad beskrivning se specifikationen: http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2013:140:0017:0019:SV:PDF

Europeiska produkter, exempel: Navarrasparris (Spanien), Ardennerskinka (Belgien), Schwarzwaldskinka (Tyskland), Connemara Hill Lamb (Irland), pumpafröoljan Steirisches Kurbiskeröl (Österrike), Aachenpepparkakor (Tyskland), Lybeckmarsipan (Tyskland).

SUB- och SGB-produkter registrerade i övriga EU-länder

SUB-produkter som registrerats i andra länder får inte tillverkas i Finland. Det är då oftast fråga om ostar, såsom; osten Parmigiano Reggiano, osten Danablu, osten Feta, osten Roquefort och osten Gorgonzola.

Också i fråga om SGB-produkter ska betydande produktions-, bearbetnings- och beredningsstadier ske inom ett fastställt produktionsområde.

Produkter med andra beteckningar får inte förses hänvisningar till en skyddad beteckning, såsom uttryck som  ”kvalitet”, ”typ”, ”metod”, ”producerad på samma sätt som”, ”efterliknar” eller något annat dylikt. Ost av typen Feta är således inte en tillåten beteckning för ett livsmedel, utan beteckningen skall bildas till exempel enligt användningsändamålet, såsom ”salladsost”.

All hantering, styckning, rivning och förpackning av ostar med skyddad ursprungsbeteckning skall ske inom det geografiska området i fråga, om inte någon friare praxis tillåts i produktspecifikationen för beteckningen i fråga.

 

gts.jpg : 17Kb

3. Garanterad traditionell specialitet (GTS)

Med skyddet garanterad traditionell specialitet (GTS) hänvisas inte till produktens ursprung, utan man vill framhäva produktens traditionella sammansättning och produktionsmetod. En GTS-skyddad produkt kan tillverkas var som helst inom EU-området, men produkten skall tillverkas enligt den registrerade tillverkningsmetoden och ingrediensförteckningen.

Då en instans ansöker om GTS-skydd för en produkt, meddelar instansen om man vill reservera beteckningen enbart för den produkt, som avses i specifikationen. Om beteckningen reserveras, skall produkter som tillverkas med den beteckningen motsvara specifikationen. Om ingen sådan reservering görs, kan samma beteckning användas också för sådana produkter, som inte motsvarar specifikationen.

Av finländska produkter har Sahti (2002) (hembryggt öl från Tavastland), Kalakukko (2002) (limpa med inbakad fisk) och Karjalanpiirakka (2003) (karelsk pirog) skyddats som garanterad traditionell specialitet.

Karjalanpiirakka
Instansen som ansökt om registrering har reserverat beteckningen karjalanpiirakka endast för sådana produkter, som tillverkats enligt den registrerade metoden http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2002:102:0014:0015:SV:PDF

Skyddet gäller endast beteckningen ”karjalanpiirakka”. Om pirogen inte uppfyller ovan nämnda krav, kan man använda till exempel beteckningen ”rispirog”.

Kalakukko
Instansen som ansökt om registrering har reserverat beteckningen kalakukko endast för sådana produkter, som tillverkats enligt den registrerade metoden http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2001:235:0012:0014:SV:PDF

Skyddet gäller endast beteckningen ”kalakukko”, inte beteckningen ”muikkukukko”, ”ahvenkukko”, ”lanttukukko” etc.

Europeiska produkter, exempel: osten Mozzarella, korven Falukorv, Serranoskinka (Jamo n serrano), Pizza Napoletana . Produkter kan skyddas också enbart på ett språk; exempel "Traditional Farmfresh Turkey" (kalkon producerad på gården), som skyddats endast på engelska; intill beteckningen ska finnas märkningen ”enligt brittisk tradition”.

I ansökningarna om registrering av beteckningarna Mozzarella och Pizza Napoletana har instansen som ansökt om registrering inte reserverat beteckningen enbart för en sådan produkt, som avses i specifikationen och dessa beteckningar kan således användas också för andra liknande produkter. Förpackningarna till dessa får ändå inte vara försedda med omnämnandet ”garanterad traditionell specialitet” eller EU-logon.

Förteckning över produkter med skyddad beteckning

På EU:s webbplats finns en uppdaterad förteckning över produkterna med skyddad beteckning:

http://ec.europa.eu/agriculture/quality/door/list.html;jsessionid=pL0hLqqLXhNmFQyFl1b24mY3t9dJQPflg3xbL2YphGT4k6zdWn34!-370879141

Förteckningen omfattar

  • registrerade produkter
  • produkter, vilkas registreringsansökan offentliggjorts (medlemsstaterna kan komma med invändningar till kommissionen inom sex månader)
  • produkter, vilkas registreringsansökan inte ännu offentliggjorts

Produkter kan sökas utgående från landet, produkttypen, den registrerade beteckningen eller den beteckning, som förekommer i ansökan (produkter som ännu inte registrerats).

Av den ovan nämnda länken framgår också produkternas specifikationer, i vilka produkternas tillverkningsmetod och andra faktorer som påverkar särdragen beskrivits.

För sådana produkters del, som släppts ut på marknaden efter 4.1.2016, är symbolen som påvisar skyddet obligatorisk.I märkningarna på förpackningen kan också användas omnämnandet ”skyddad ursprungsbeteckning” (SUB-skyddade produkter), ”skyddad geografisk beteckning” (SGB-skyddade produkter) eller ”garanterad traditionell specialitet” (GTS-skyddade produkter), men dessa märkningar är inte obligatoriska.

Skydda beteckning på färdigmat och i restauranger

Ett omnämnande om att ett livsmedel har skyddad beteckning i märkningarna på färdigmat eller i menyn i en restaurang förutsätter att symbolen märks ut intill beteckningen. Det ska också finnas tillräckligt av ingrediensen i fråga i färdigmaten eller portionen för att ge maten en särskild smakskiftning. I samma färdigmat eller portion får inte användas en motsvarande ”vanlig” ingrediens som komplement. Mer om detta i kommissionens bulletin (2010/C 341/03): http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:341:0003:0004:sv:PDF

Om symbolerna SUB och SGB ingår noggrannare stadganden (om färger, storlek och typsnitt) i bilaga X till kommissionens förordning (EU) nr 668/2014:  http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32014R0668&qid=1480421715356&from=SV

 

 

MER INFORMATION PÅ VÅR WEBBPLATS