Frågor och svar om nya livsmedel

1. Vad menas med ett nytt livsmedel?

– Med nya livsmedel avses produkter som inte i någon större utsträckning har använts för konsumtion inom gemenskapen före maj 1997. Tidpunkten beror på att Europaparlamentets och rådets första förordning (EG nr 258/97) om saken trädde i kraft 15.5.1997. Som nya livsmedel betraktas också sådana livsmedel och ingredienser i livsmedel, på vilka man tillämpat någon annan än en allmänt utnyttjad produktionsmetod, då denna metod orsakar betydande ändringar i livsmedlens eller livsmedelsingrediensernas sammansättning och struktur med tanke på deras näringsvärde, ämnesomsättning eller halterna icke önskvärda ämnen. En sådan metod är till exempel nanoteknologin.

För nya livsmedel måste ansökas om ett tillstånd från Europeiska kommissionen innan de kan släppas ut på marknaden inom EU-området.

Mer information om nya livsmedel på sidan Nya livsmedel.

2. Hur vet man om man måste ansöka om tillstånd som nytt livsmedel för en produkt eller ingrediens?

– Ett tillstånd krävs om produkten eller ingrediensen inte har någon användningshistoria inom EU-området före maj 1997. Livsmedelsföretagaren svarar för utredningen av saken och intygar vid behov användningshistorian.

Som hjälp kan man till exempel ta förteckningen över nya livsmedel som finns på kommissionens webbplats. I den har man sammanfört information om olika livsmedel och livsmedelsingredienser som beviljats status som nya livsmedel. Andra bra källor till information har räknats upp på sidan Utredning av statusen som nytt livsmedel.

Kommissionens genomförandeförordning om utredandet av statusen som nytt livsmedel torde vara färdig i början av året 2018.

3. Hur ansöker man om tillstånd för ett nytt livsmedel?

– Ett nytt livsmedel kan komma ut på marknaden via två olika förfaranden. Ett ansökningsförfarande används då ett nytt livsmedel för första gången kommer ut på livsmedelsmarknaden i EU. Då beviljas ett marknadsföringstillstånd på företagarens ansökan. I ansökan ska ingå en utredning över produktens säkerhet på det sätt som avses i kommissioens genomförandeförordning. Ett underlättat anmälningsförfarande kan användas, om en produkt traditionellt och tryggt konsumerats i ett land utanför EU i minst 25 års tid.

Mer information om hur man ansöker om tillstånd för ett nytt livsmedel på sidan Hur man ansöker om tillstånd för ett nytt livsmedel.

4. Måste man ansöka om tillstånd som nytt livsmedel för en produkt, om tillstånd redan tidigare beviljats för en motsvarande produkt?

– Ja. Begreppet "huvudsakligt motsvariga" som ingick i den gamla förordningen existerar inte längre utan om tillstånd ska ansökas via ett ansökningsförfarande. Tillstånden är däremot inte längre bundna till sökandena och vilken som helst företagare kan således införa ett godkänt nytt livsmedel som finns upptaget i unionsförteckningen på marknaden.

5. Hur vet man om en produkt eller ingrediens beviljats tillstånd som nytt livsmedel?

– Kommissionen upprätthåller en unionsförteckning över godkända nya livsmedel.

6. Avreglerade Evira försäljningen av insekter eller vilda örtet och användningen av sådana som livsmedel i början av år 2018?

- Evira har inte förbjudit eller avreglerat försäljningen och konsumtionen av livsmedel som ska betraktas som nya livsmedel. Det rör sig om EU-lagstiftningen som förbjuder försäljning och användning av icke godkända nya livsmedel som livsmedel inom hela EU:s område. Om insekter eller vilda örter i större utsträckning använts för konsumtion inom EU:s område före år 1997, är det tillåtet att saluhålla och använda dem som livsmedel. Det är företagarens uppgift att påvisa detta. Om de inte använts för konsumtion i någon större utsträckning, ska för insekterna eller de vilda örterna ansökas om tillstånd som nya livsmedel även år 2018.

Mer information om den förnyade förordningen om nya livsmedel och förändringarna den för med sig på webbplatsen Förnyandet av förordningen om nya livsmedel.

7. Är exotiska fiskar och kött nya livsmedel?

– Fiskar och kött omfattas på helt samma sätt av förordningen om nya livsmedel som alla andra livsmedel. Om de inte i någon större utsträckning använts för konsumtion inom EU:s område före år 1997, betraktas de som nya livsmedel. Om de däremot använts för konsumtion i större utsträckning i något EU-land, betraktas de inte som nya livsmedel.

8. Varför är fytosterolerna som sänker kolesterolet nya livsmedel, men fytostanolerna som verkar på samma sätt inte?

– Fytostanolestrarna släpptes ut på marknaden i Benecolprodukter före maj 1997 och uppfyller således inte definitionen på ett nytt livsmedel.

9. Är det lagligt att sälja chiafrön i Finland?

– Frön från växten chia (Salvia hispanica) och livsmedel som innehåller sådana är nya livsmedel. Information om hur godtagbara olika produkter som innehåller chia är som livsmedel har sammanförts i kommissionens förteckning på webbplatsen Användning av chiafrön i livsmedel.

10. Får jag plocka och äta vilda örter som växer på min bakgård?

– Det är fritt fram att plocka vilda växter för eget bruk beaktande allemansrätten och livsmedelagstiftningen begränsar inte det på något som helst sätt. Vi får således alla plocka och äta också vilda örter i naturen på eget ansvar. Då verksamheten är kommersiell och produkter till exempel säljs i en butik eller en restaurang, omfattas den av livsmedelslagstiftningen.

11. Får stjälkar av mjölke användas som livsmedel till exempel på samma sätt som sparris?

– Ja. Unga skott och stjälkar av mjölke betraktas inte som nya livsmedel och det är således fritt fram att använda sådana som livsmedel. Evira har tillsammans med branschen utarbetat en förteckning över de viktigaste finska ätliga vilda växterna och växtdelarna och dessas status i olika livsmedelskategorier.

12. Är det tillåtet att exportera lavar som livsmedel till andra EU-länder?

– Lavarna är inte tillåtna som sedvanliga livsmedel och det är således inte heller tillåtet att exportera sådana för detta ändamål i EU. Några lavar får ändå användas i kosttillskott, i produkter av typen te, som kryddor eller som portionsdekorationer. Grå renlav (Cladonia rangiferina) får till exempel användas i kosttillskott, men allmän användning av laven som livsmedel förutsätter ändå ett tillstånd som nytt livsmedel. Fönsterlav (Cladonia stellaris) är däremot ett nytt livsmedel som förutsätter ett tillstånd innan den får användas som livsmedel. Islandslav (Cetraria islandica) får i Finland användas som en produkt av typen te, som krydda eller som portionsdekoration. Denna tolkning är inte sameuropeisk och det kan hända att de övriga medlemsländerna förhåller sig på annat sätt till saken. Allmän användning förutsätter också i detta fall ett tillstånd som nytt livsmedel.

13. Betraktas sprängtickan (Inonotus obliquus) som ett nytt livsmedel?

– Sprängticka (Inonotus obliquus) betraktas i EU som ett nytt livsmedel, som endast får användas som kross eller vatten eller etanol extrakt i sådana kosttillskott som avses i förordningen om kosttillskott. Utöver det kan sprängticka åtminstone i Finland också saluhållas och marknadsföras som en produkt av typen te (örtte). Med örtte avses i detta sammanhang en sådan dryck, som tillretts av en färsk eller torkad växt eller växtdel genom infusion och som används på samma sätt som te eller kaffe. I drycken får ändå inte tillsättas bubblor eller socker. I andra livsmedel (s.k. "sedvanliga" livsmedel, såsom smoothies, drycker, proteinpulver, bröd eller kakao) får sprängticka däremot inte användas förrän ett sådant marknadsföringstillstånd som avses i förordningen (EG) 2015/2283 sökts och beviljats.

14. För den sydamerikanska sötsmakande örten stevia marknadsföras i Finland?

– Växten stevia (Stevia rebaudiana) betraktas i EU som ett nytt livsmedel och torkade blad av växten och vattenextrakt tillverkade av sådana blad får användas endast i kosttillskott som motsvarar definitionen i förordningen om kosttillskott och som produkter av typen te (örtte). Med örtte avses i detta sammanhang en sådan dryck, som tillretts av en färsk eller torkad växt eller växtdel genom infusion och som används på samma sätt som te eller kaffe. Användning av blad av stevia i andra livsmedel (s.k. "sedvanliga" livsmedel, såsom yoghurt eller bakverk) är däremot förbjudet tills ett sådant marknadsföringstillstånd som avses i förordningen (EG) 2015/2283 sökts och beviljats för växten.

Obs! Användning av steviolglykosider tillverkade av bladextrakt från växten stevia som sötningsmedel är tillåtet enligt EU:s lagstiftning om tillsatser. Mer information om steviolglykosider på webbplatsen Steviolglykosider.

15. Får produkter som innehåller nonifrukt marknadsföras i Finland?

– Ja, men endast noniprodukter som beviljats tillstånd. De tillåtna noniprodukterna har räknats upp i unionsförteckningen.

16. Är ginseng ett nytt livsmedel?

– Av de olika ginsengsorterna vet man att sorten Panax ginseng har användningshistoria i EU-området före maj 1997 och den är sålunda inget nytt livsmedel.

Av de övriga ginsengsorterna har sorterna Panax notoginseng, Panax pseudoginseng och Panax quinquefolius användningshistoria endast som kosttillskott. Det är tillåtet att använda dessa sorter i kosttillskott, men en breddning av användningen till andra livsmedel kräver att man skaffar ett tillstånd som nytt livsmedel för dem.

17. Är de exotiska bären goji eller acai nya livsmedel?

– Nej. Enligt kommissionens förteckning över nya livsmedel betraktas bäret acai (Euterpe oleracea) som härstammar från Sydamerika och bäret goji (Lycium barbarum) som härstammar från Asien inte som ett nytt livsmedel och därför kan de saluhållas som livsmedel.

18. Får yacon eller livsmedel tillverkade av yacon säljas och marknadsföras i Finland?

– Numera är det tillåtet, läget förändrades i början av år 2014. Man har kunnat påvisa att rotknölar av växten Yacon eller Smallanthus sonchifolius i större utsträckning använts för konsumtion inom EU:s område före år 1997 och den betraktas således inte längre som ett nytt livsmedel.

19. Vad är quorn?

– Quorn är Englands ledande varumärke för livsmedel som innehåller mykoprotein. Som mykoprotein betraktas vilket som helst proteinrikt livsmedel som processats av ätbar svamp. Quorn saluhålls i flertalet europeiska länder och på annat håll i världen som kost för vegetarianer. Quorn betraktas inte som ett nytt livsmedel.

20. Är högtryckspastörisering en metod som anses omfattas av förordningen om nya livsmedel?

– Högtryckspastörisering är en tillverkningsmetod, för vilken man från fall till fall måste fundera om den omfattas av förordningen om nya livsmedel. Om användning av högtrycksteknologi inte medför betydande förändringar i slutproduktens sammansättning eller struktur med tanke på näringsvärdet, ämnesomsättningen eller halterna icke önskvärda ämnen, är den inte en sådan ny metod, som avses i förordningen om nya livsmedel (förordningen om nya livsmedel (EU) 2015/2283, art. 3 2.a). Företagaren måste själv utvärdera metodens inverkningar på slutprodukten och vid behov påvisa dem.