Frågor och svar om nya livsmedel

1. Vad menas med ett nytt livsmedel?

– Med nya livsmedel avses produkter som inte i någon större utsträckning har använts för konsumtion inom gemenskapen före maj 1997. Tidpunkten beror på att Europaparlamentets och rådets förordning (EG nr 258/97) om saken trädde i kraft 15.5.1997. Som nya livsmedel betraktas också sådana livsmedel och ingredienser i livsmedel, på vilka man tillämpat någon annan än en allmänt utnyttjad produktionsmetod, då denna metod orsakar betydande ändringar i livsmedlens eller livsmedelsingrediensernas sammansättning och struktur med tanke på deras näringsvärde, ämnesomsättning eller halterna icke önskvärda ämnen. En sådan metod är till exempel nanoteknologin.

För nya livsmedel måste ansökas om ett tillstånd från Europeiska kommissionen innan de kan släppas ut på marknaden inom EU-området.

Mer information om nya livsmedel på sidan Nya livsmedel.

2. Hur vet man om man måste ansöka om tillstånd som nytt livsmedel för en produkt eller ingrediens?

– Ett tillstånd krävs om produkten eller ingrediensen inte har någon användningshistoria inom EU-området före maj 1997. Livsmedelsföretagaren svarar för utredningen av saken och intygar vid behov användningshistorian.

Som hjälp kan man till exempel ta förteckningen över nya livsmedel som finns på kommissionens webbplats. I den har man sammanfört information om olika livsmedel och livsmedelsingredienser som beviljats status som nya livsmedel. Andra bra källor till information har räknats upp på sidan Utredning av statusen som nytt livsmedel

3. Hur ansöker man om tillstånd för ett nytt livsmedel?

– Ett nytt livsmedel kan komma ut på marknaden via två olika förfaranden. Ett ansökningsförfarande används då ett nytt livsmedel för första gången kommer ut på livsmedelsmarknaden i EU. Då beviljas ett marknadsföringstillstånd på företagarens ansökan. I ansökan ska ingå en utredning över produktens säkerhet under de förutsättningar som gemenskapen godkänt. Ett underlättat anmälningsförfarande kan användas, om en produkt huvudsakligen motsvarar livsmedel som redan godkänts på marknaden.

Mer information om hur man ansöker om tillstånd för ett nytt livsmedel på sidan Hur man ansöker om tillstånd för ett nytt livsmedel.

4. Måste man ansöka om tillstånd som nytt livsmedel för en produkt, om tillstånd redan tidigare beviljats för en motsvarande produkt?

– Tillståndet för ett nytt livsmedel är alltid bundet till sökanden, men efter att det första tillståndet beviljats kan s.k. huvudsakligt motsvariga produkter släppas ut på EU-marknaden via ett lättat förfarande och för produkterna ska således lämnas en anmälan om nytt livsmedel till kommissionen.

Anmälan skall inkludera ett utlåtande från ett EU-lands behöriga myndighet om att produkten i huvudsak motsvarar en produkt som redan beviljats tillstånd. I Finland är nämnden för nya livsmedel denna myndighet. I praktiken lämnas anmälan till Evira, som ber nämnden för nya livsmedel om ett utlåtande.

Mer information om anmälningarna om nya livsmedel på sidan Anmälningar om nya livsmedel och utlåtanden om huvudsaklig motsvarighet.

5. Hur många år tar ansökningsprocessen i sin helhet då man ansöker om tillstånd för ett nytt livsmedel?

– Flera år (2 - 4 år). För den första säkerhetsbedömningen svarar ett medlemsland dvs. det land, där man först vill marknadsföra produkten. Den första bedömningen som medlemslandet gjort kommenteras av experter i de andra medlemsländerna. Om grundade invändningar mot ett utsläppande på marknaden framförs, går saken till kommissionen för behandling. Kommissionen konsulterar Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA. I extrema fall kan handläggningen av ärendet gå vidare till EU-rådet. Handläggningen drar ofta ut på tiden också av den orsaken att sökanden lämnat bristfällig dokumentation. Anmälningsprocessen är betydligt kortare (1 - 4 mån).

6. Hur vet man om en produkt eller ingrediens beviljats tillstånd som nytt livsmedel?

– På kommissionens sidor finns en förteckning över de beslut om nya livsmedel som kommissionen fattat.På marknaden finns också nya livsmedel som godkänts enligt principen om s.k. huvudsaklig motsvarighet. Över dessa produkter finns förteckningar på kommissionens sidor.

7. Får insekter saluhållas som livsmedel? 

- För närvarande får hela eller processade insekter inte införas, saluhållas, marknadsföras eller uppfödas som livsmedel innan varje enskild arts användningshistoria i EU kunnat påvisas eller arten beviljats ett tillstånd som nytt livsmedel. Finland följer på samma sätt som de flesta andra EU-länder den tolkningslinje som kommissionen rekommenderat.

Läget i EU, och därmed också i Finland, kan förändras, om någon insektart konstateras ha använts för konsumtion som livsmedel inom EU:s område före år 1997. Då är de inte nya livsmedel och kan då också snabbt finna vägen till européernas matbord.

Lagstiftningen blandar sig inte i det som en enskild människa äter eller dricker, det gör var och en på eget ansvar. Om insekter ändå i kommersiellt syfte saluhålls, marknadsförs, överlåts eller serveras etc. som livsmedel, omfattas de av samma livsmedelslagstiftning som vilka som helst andra livsmedel. Med lagstiftningen vill man säkerställa att livsmedlen är säker föda för konsumenterna. Än så länge har inte en enda insekts säkerhet bedömts på det sätt som förordningen om nya livsmedel förutsätter.

Kommissionen arbetar aktivt för att lösa insektfrågorna. Den bedömer bland annat användningen av insekter för konsumtion som livsmedel i EU och har bett Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA om hjälp med att bedöma, vad man vet om insekter och insekternas säkerhet som livsmedel och foder. Frågor som diskuterats är bland annat nivån på hygienen inom insektproduktion, potentiella allergier, skadeverkningar av överstora intag och naturliga skadliga eller toxiska ämnen som insekter innehåller.

Mer information om användningen av insekter som livsmedel på webbplatsen Insekter som livsmedel.

8. Är exotiska fiskar och kött nya livsmedel?

– Fiskar och kött omfattas på helt samma sätt av förordningen om nya livsmedel som alla andra livsmedel. Om de inte i någon större utsträckning använts för konsumtion inom EU:s område före år 1997, betraktas de som nya livsmedel. Om de däremot använts för konsumtion i större utsträckning i något EU-land, betraktas de inte som nya livsmedel.

9. Varför är fytosterolerna som sänker kolesterolet nya livsmedel, men fytostanolerna som verkar på samma sätt inte?

– Fytostanolestrarna släpptes ut på marknaden i Benecolprodukter före maj 1997 och uppfyller således inte definitionen på ett nytt livsmedel.

10. Är det lagligt att sälja chiafrön i Finland?

– Kommissionen har till företaget Columbus Paradigm Institute SA gett ett beslut (2009/827/EG), enligt vilket man godkänner marknadsföring av de i bilagan till beslutet definierade fröna av växten Chia (Salvia hispanica) och malda fröna av växten Chia som en ny livsmedelsingrediens. Enligt beslutet får dessa frön av växten Chia användas i brödprodukter med ett högsta innehåll av 5 % chiafrö. Ingrediensen skall vid märkning av livsmedel i vilka den ingår benämnas ”chiafrö (Salvia hispanica)”.

Kommissionen har också till företaget Chia Company gett ett beslut (2013/50/EU), enligt vilket man godkänner marknadsföring av de i bilagan till beslutet definierade fröna av växten Chia som en ny livsmedelsingrediens. Enligt beslutet får dessa frön användas i bakverk, frukostcerealier, frukt-, bär-, nöt- och fröblandningar i en halt på högst 10 %. Benämningen ”Chiafrö (Salvia hispanica)” skall förekomma också vid märkning av dessa livsmedel. I beslutet tillåts också saluhållning av de i beslutet definierade fröna av växten Chia som sådana färdigförpackade, om konsumenten i tilläggsmärkningar informeras om att det dagliga intaget inte får överskrida 15 gram.

Utöver fröna har också bolagets Functional Products Trading SA chiaolja beviljats marknadsföringstillstånd (2014/890/EU). 

På marknaden har också kommit ut frön av växten Chia från andra företag via ett anmälningsförfarande. Kommissionens förteckning över anmälningarna om nya livsmedel finns bl.a. på webbplatsen Anmälningar om nya livsmedel och utlåtanden om huvudsaklig motsvarighet. Det är således helt lagligt att företagen som getts ett beslut och de företagare som lämnat en anmälan till kommissionen saluhåller chiafrön för de tillåtna användningsändamålen i EU-området och således också i Finland.

11. Får jag plocka och äta vilda örter som växer på min bakgård?

– Det är fritt fram att plocka vilda växter för eget bruk beaktande allemansrätten och livsmedelagstiftningen begränsar inte det på något som helst sätt. Vi får således alla plocka och äta också vilda örter i naturen på eget ansvar. Då verksamheten är kommersiell och produkter till exempel säljs i en butik eller en restaurang, omfattas den av livsmedelslagstiftningen.

12. Får stjälkar av mjölke användas som livsmedel till exempel på samma sätt som sparris?

– Ja. Unga skott och stjälkar av mjölke betraktas inte som nya livsmedel och det är således fritt fram att använda sådana som livsmedel. Evira har tillsammans med branschen utarbetat en förteckning över de viktigaste finska ätliga vilda växterna och växtdelarna och dessas status i olika livsmedelskategorier. https://www.evira.fi/sv/livsmedel/tillverkning-och-forsaljning/nya-livsmedel/anvandning-av-finska-vilda-vaxter-som-livsmedel/

13. Är det tillåtet att exportera lavar som livsmedel till andra EU-länder?

– Lavarna är inte tillåtna som sedvanliga livsmedel och det är således inte heller tillåtet att exportera sådana för detta ändamål i EU. Några lavar får ändå användas i kosttillskott, i produkter av typen te, som kryddor eller som portionsdekorationer. Grå renlav (Cladonia rangiferina) får till exempel användas i kosttillskott, men allmän användning av laven som livsmedel förutsätter ändå ett tillstånd som nytt livsmedel. Fönsterlav (Cladonia stellaris) är däremot ett nytt livsmedel som förutsätter ett tillstånd innan den får användas som livsmedel. Islandslav (Cetraria islandica) får i Finland användas som en produkt av typen te, som krydda eller som portionsdekoration. Denna tolkning är inte sameuropeisk och det kan hända att de övriga medlemsländerna förhåller sig på annat sätt till saken. Allmän användning förutsätter också i detta fall ett tillstånd som nytt livsmedel.

14. Betraktas sprängtickan ( Inonotus obliquus) som ett nytt livsmedel?

– Sprängticka ( Inonotus obliquus) betraktas i EU som ett nytt livsmedel, som endast får användas som kross eller vatten eller etanol extrakt i sådana kosttillskott som avses i förordningen om kosttillskott. Utöver det kan sprängticka åtminstone i Finland också saluhållas och marknadsföras som en produkt av typen te (örtte). Med örtte avses i detta sammanhang en sådan dryck, som tillretts av en färsk eller torkad växt eller växtdel genom infusion och som används på samma sätt som te eller kaffe. I andra livsmedel (s.k. ”sedvanliga” livsmedel, såsom smoothies, drycker, proteinpulver, bröd eller kakao) får sprängticka däremot inte användas förrän ett sådant marknadsföringstillstånd som avses i förordningen (EG) 258/97 sökts och beviljats.

15. För den sydamerikanska sötsmakande örten stevia marknadsföras i Finland?

– Växten stevia (Stevia rebaudiana) betraktas i EU som ett nytt livsmedel och torkade blad av växten och vattenextrakt tillverkade av sådana blad får användas endast i kosttillskott som motsvarar definitionen i förordningen om kosttillskott. Blad av stevia kan också saluhållas och marknadsföras i Finland som produkter av typen te (örtte). Med örtte avses i detta sammanhang en sådan dryck, som tillretts av en färsk eller torkad växt eller växtdel genom infusion och som används på samma sätt som te eller kaffe. Användning av blad av stevia i andra livsmedel (s.k. ”sedvanliga” livsmedel, såsom yoghurt eller bakverk) är däremot förbjudet tills ett sådant marknadsföringstillstånd som avses i förordningen (EG) nr 258/97 sökts och beviljats för växten.

Obs! Användning av steviolglykosider tillverkade av bladextrakt från växten stevia som sötningsmedel är tillåtet enligt EU:s lagstiftning om tillsatser. Mer information om steviolglykosider på webbplatsen Steviolglykosider

16. Får produkter som innehåller nonifrukt marknadsföras i Finland?

– Ja, men endast noniprodukter från företag som beviljats tillstånd. Frukter och blad av växten noni (Morinda citrifolia) betraktas som sådana nya livsmedel, som kräver ett tillstånd som nytt livsmedel innan de kan släppas ut på marknaden. Tillstånd har via ett positivt beslut från kommissionen beviljats för fruktjuice av växten noni från bolaget Morinda Inc. använd i pastöriserade fruktjuicer (beslut 2003/426/EG), torkade och rostade blad av växten noni från samma företag använda för framställning av örtdrycker (beslut 2008/985/EG) och fruktpuré och fruktkoncentrat av noni från bolaget Tahitian Noni International använd i sådana produkter som nämnts i bilaga II till beslut 2010/228/EU, såsom konfektyrer, glass, kex, sylt och kosttillskott. Utöver det har flera företag beviljats tillstånd för sina noniprodukter, såsom safter, koncentrat, extrakt och pulver via ett sådant anmälningsförfarande som avses i förordning (EG) nr 258/97. 

17. Är ginseng ett nytt livsmedel?

– Av de olika ginsengsorterna vet man att sorten Panax ginseng har användningshistoria i EU-området före maj 1997 och den är sålunda inget nytt livsmedel.

Av de övriga ginsengsorterna har sorterna Panax notoginseng, Panax pseudoginseng och Panax quinquefolius användningshistoria endast som kosttillskott. Det är tillåtet att använda dessa sorter i kosttillskott, men en breddning av användningen till andra livsmedel kräver att man skaffar ett tillstånd som nytt livsmedel för dem.

18. Är spanska björnbär (Rubus glaucus) ett nytt livsmedel?

– Spanska björnbäret (Rubus glaucus) betraktas som ett nytt livsmedel, eftersom dess användningshistoria som livsmedel för närvarande inte är känd. Om spanska björnbär finns inte heller något omnämnande i kommissionens förteckning över nya livsmedel.

19. Är högtryckspastörisering en metod som anses omfattas av förordningen om nya livsmedel?

– Högtryckspastörisering är en tillverkningsmetod, för vilken man från fall till fall måste fundera om den omfattas av förordningen om nya livsmedel. Om användning av högtrycksteknologi inte medför betydande förändringar i slutproduktens sammansättning eller struktur med tanke på näringsvärdet, ämnesomsättningen eller halterna icke önskvärda ämnen, är den inte en sådan ny metod, som avses i förordningen om nya livsmedel (EG) nr 258/97, art. 1, 2. f). Företagaren måste själv utvärdera metodens inverkningar på slutprodukten och vid behov påvisa dem.

20. Är de exotiska bären goji eller acai nya livsmedel?

– Nej. Enligt kommissionens förteckning över nya livsmedel betraktas bäret acai (Euterpe oleracea) som härstammar från Sydamerika och bäret goji (Lycium barbarum) som härstammar från Asien inte som ett nytt livsmedel och därför kan de saluhållas som livsmedel.

21. Får yacon eller livsmedel tillverkade av yacon säljas och marknadsföras i Finland?

– Numera är det tillåtet, läget förändrades i början av år 2014. Man har kunnat påvisa att rotknölar av växten Yacon eller Smallanthus sonchifolius i större utsträckning använts för konsumtion inom EU:s område före år 1997 och den betraktas således inte längre som ett nytt livsmedel.

22. Vad är quorn?

– Quorn är Englands ledande varumärke för livsmedel som innehåller mykoprotein. Som mykoprotein betraktas vilket som helst proteinrikt livsmedel som processats av ätbar svamp. Quorn saluhålls i flertalet europeiska länder och på annat håll i världen som kost för vegetarianer. Quorn betraktas inte som ett nytt livsmedel.