Sotvaxskivling

Sotvaxskivlingen (Hydrophorus camarophyllus) är en medelstor, läcker matsvamp som kommer i topp vid smaktester. Hatten är välvd, har en puckel i mitten och kanterna är långt inåtvikta. Hatten blir mera utbredd då svampen blir äldre. Till färgen är hattens yta mycket mörk, mörkt gråbrun och den ganska vassa kanten är ofta vit. Skivorna skiftar från vitt till grått, är tjockt vaxartade och sitter glest.

Sotvaxskivlingens slanka fot har mörka strimmor och är ljusare än hatten. Det tjocka och mjuka svampköttet är vitt.

Sotvaxskivlingen doftar aningen sött och har mild smak.

Det lönar sig för plockaren att söka den i friska barrskogar med tjock mossa. Sotvaxskivlingen är rätt allmän i landets södra delar. Skördesäsongen är som bäst i september och oktober, men vissa år kan skörden bli liten.

Förväxlingsarter är den rätt småväxta, ljusgrå klubbtrattskivlingen (Clitocybe clavipes) som har tätt sittande gulvita skivor och en gråaktig, klubblikt tjocknad fotbas. Den kan också förväxlas med strecknagelskivling (Megacollybia platyphylla) som växer på murket trä: den har utbredd hatt, är gråbrun och har glesa, urnupna skivor. Foten är mycket lång och slank.

Sotvaxskivlingen smakar bäst som färsk. Den kan frysas och lämpar sig speciellt väl för torkning i 5 millimeter tjocka skivor. Torkad sotvaxskivling ska blötläggas i en kvart innan den används.