Frågor och svar

1. Vad avses med en livsmedelslokal? Vad avses med en anläggning? 
   Länk till sidan Livsmedelslokaler  

2. Vem utöver tillsyn över livsmedelslokaler? 
Den kommunala livsmedelstillsynsmyndigheten utövar tillsyn över så gott som alla livsmedelslokaler, Evira utöver tillsyn över slakterierna och anläggningarna i samband med dem och Lapplands regionförvaltningsverk utövar tillsyn över alla renslakterier. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira utövar tillsyn över ställen där alkohol tillverkas och lagras och regionförvaltningsverken utövar tillsyn över alkoholdrycksbutikerna.

3. Jag uppdagar ett fel i ett livsmedel jag köpt och vill att myndigheterna befattar sig med saken. Vilken myndighet skall jag kontakta?  
   Länk till sidan Vem vända sig till?

Animaliska livsmedel

4. Enligt vilka principer får animaliska livsmedel levereras från en detaljhandelsbutik till en annan?
I detaljhandelsverksamheten inräknas till exempel personalrestauranger, restauranger, centralkök, detaljhandelsbutiker och grossister och på dem tillämpas kraven i förordning (EG) nr 852/2004.

Enligt förordning (EG) nr 853/2004 kan animaliska livsmedel levereras från en detaljhandelsbutik till en annan livsmedelslokal inom detaljhandeln tillämpande kraven i förordning 852/2004 då verksamheten är marginell, av lokal karaktär och begränsad. Som marginell verksamhet anses enligt den nationella förordningen om vissa verksamheter som är förenade mer låg risk för livsmedelssäkerheten 1258/2011 5 § leveranser som uppgår till högst 30 procent av den mängd animaliska livsmedel som detaljhandelsföretaget årligen levererar och överlåter eller 1000 kg om leveransmängderna är små. Verksamhet av lokal karaktär anses leveranser inom landskapet eller motsvarande område. Livsmedelslokalen skall ändå som huvudsysselsättning leverera livsmedel direkt till den slutliga konsumenten för att marginell, lokal eller begränsad leverans av livsmedel till andra livsmedelslokaler inom detaljhandeln skall vara möjlig enligt kraven i förordning 852/2004.

För storkök anses distributionsställena höra till samma detaljhandelsföretag, om överlåtelsen av animaliska livsmedel vid dem ingår i planen för egenkontroll hos det storkök som levererar maten.

5. Jag vill grunda en styckningsanläggning, från vilken jag skulle sälja kött till restauranger, detaljhandelsbutiker och lokala konsumenter. Hur skall jag gå till väga?

Då animaliska livsmedel hanteras i avsikt att leverera dem till detaljhandeln, behöver företagaren ha ett godkännande av myndigheterna för sin verksamhet. Godkännande myndighet är livsmedelstillsynsmyndigheten i den kommun, inom vilken verksamhetsstället ligger. Styckningsanläggningen godkänns som en anläggning. Ansökan om godkännande lämnas till myndigheten, som fattar ett beslut i frågan. Verksamheten kan inledas först då myndigheten gett ett godkännande beslut.

6. Kan jag säsongbetonat, en del av året, framställa köttförädlingsprodukter för konsumenters eget bruk av kött som dessa levererat i en liten godkänd köttproduktanläggning som jag äger? Köttet är inte besiktat.

En livsmedelslokal, i vilken livsmedel av animaliskt ursprung hanteras för utsläppande på marknaden, skall vara godkänd enligt såväl gemenskapslagstiftningen ((EG) nr 853/2004) som den nationella lagstiftningen. Kött som hanteras och förvaras i en godkänd livsmedelslokal skall i regel vara besiktat.

Livsmedelslokalen behöver ändå inte vara godkänd, om syftet med verksamheten som idkas i lokalen endast är hantering av ett livsmedel som en konsument äger och livsmedlet returneras till konsumenten för att användas i hans eller hennes privathushåll. Hanteringen av livsmedel kan vara t.ex. rökning eller produktion av konserver av kött som konsumenten äger. Livsmedelsföretagaren skall lämna en anmälan om sådan verksamhet till den kommunala livsmedelstillsynsmyndigheten i god tid innan verksamheten inleds.

Företagaren kan avbryta verksamheten i en godkänd anläggning och idka anmälningsskyldig livsmedelslokalsverksamhet i anläggningens lokaler efter att anläggningsverksamheten avbrutits om det har överenskommits med den kommunala tillsynsmyndigheten. Företagaren skall lämna en anmälan om avbrottet till den myndighet som fattat beslutet om godkännande i tillräckligt god tid.

Åtminstone följande saker skall beaktas då verksamheten i en anläggning avbrutits och verksamheten fortsätter som sådan verksamhet som avses i 13 § 1 moment (anmäld livsmedelslokal) i livsmedelslagen:

  • Anläggningens råvaror och produkter får inte förvaras i anläggningens lokaler efter att verksamhet som skall anmälas inletts. Produkter får inte förvaras i separata fryslager eller andra separata rumslokaler, inte ens i frysboxar, i skåp eller på andra motsvarande förvaringsplatser efter att en anmälan lämnats om att verksamheten i anläggningen avbrutits. Livsmedel av animaliskt ursprung skall då levereras till en godkänd lageranläggning för lagring, om de inte levererats till detaljhandeln. Förpackningsmaterial, handlingar eller klistermärken försedda med anläggningens identifieringsmärkningar får inte förvaras i lokalerna efter att verksamheten i anläggningen avbrutits.
  • Då anläggningsverksamheten återupptas efter avbrottet skall i förväg överenskommas om detta med tillsynsmyndigheten och myndigheten skall inspektera anläggningen innan verksamheten inleds. Då får det i anläggningen inte finnas några sådana råvaror eller färdiga produkter, som endast hänför sig till verksamheten i en anmäld livsmedelslokal. Lokalerna skall rengöras omsorgsfullt. Innan anläggningsverksamheten inleds borde vid behov tas renhetsprover av lokalerna, utrustningen och redskapen för att konstatera effekten av rengöringen.
  • Företagaren skall förbinda sig till de restriktioner gällande verksamheten och produkterna, som gäller en anmäld livsmedelslokal. Produkter som framställts i en anmäld livsmedelslokal får enligt livsmedelslagen användas endast i privathushållet till den person som för sin räkning låtit framställa livsmedlet dvs. ägarens eget privathushåll och sådana produkter får inte levereras till allmän konsumtion. (Hygienenheten 4.2.2014)

 

7. Vad menas med små slakterier?
På de små slakterien får slaktas endast ett begränsat antal djur. Antalet har separat fastställts i lagstiftningen. Per år får slaktas högst 1000 djurenheter och per vecka högst 20 djurenheter. De olika djurarterna motsvarar djurenheter enligt följande: ett vuxet nötdjur eller hovdjur motsvarar 1 djurenhet, ett svin 0,2 djurenheter och ett får 0,1 djurenheter. På slaktplatser för fjäderfä får slaktas högst 150 000 fjäderfäfåglar per år. Evira godkänner de små slakterierna och svarar för tillsynen i dem.

8. Jag föder upp får och vill sälja fårkött från gården direkt till konsumenterna. Vilka tillstånd krävs? 
  Informationen finns på sidan Kotieläinten lihan myynti tuotantotilalta (översätts snart)

9. Får man använda insjövatten som hushållsvatten i fiskanläggningar?
Användning av insjövatten för hantering av fiskeriprodukter är tillåtet, om användningen av vattnet inte medför fara med tanke på livsmedlens säkerhet. Läs mera (pdf, 17 kbyte)

10. Om fisk som saluhållits i detaljhandeln blir osåld, får den då rökas i butiken och därefter säljas till kunderna?
Fisk som saluhållits i en butik får rökas på ett rökningsställe i anslutning till butiken under förutsättning att fisken ännu har hållbarhetstid kvar och fortsättningsvis är oklanderlig till sin kvalitet.

Fisk får inte levereras från en butik till en anläggning för rökning.

 

11. Får en restaurang köpa fisk på torget?
En restaurang kan köpa fisken som används för matlagning i restaurangen på ett lokalt torg eller i en lokal detaljhandelsbutik. Man skall ändå se till att fiskens transporteras i rätt temperatur från inköpsstället till restaurangen.

En torghandlare kan sälja fisk till en annan detaljhandelsföretagare, såsom en restaurang, men mängden fisk som säljs på detta sätt är begränsad.  Torghandlaren kan sälja högst 30 % av den sammanlagda försäljning av fiskeriprodukter till andra detaljhandelsföretagare. Om mängden som sänds till andra detaljhandlare  är högst 1000 kg får den totala mängden ändå överskrida 30 % av totalförsäljningen. 

12. Kan en detaljhandelsbutik eller restaurang köpa fisken direkt från fiskaren?
En detaljhandelsbutik eller restaurang kan köpa orensad fisk eller fisk som rensats ombord på ett fartyg direkt från fiskaren.

En fiskare som lämnat en anmälan om livsmedelslokal för sin verksamhet, kan leverera fiskeriprodukter till detaljhandelsbutiker och restauranger. Detta förutsätter att det finns en butik vid fiskarens livsmedelslokal, från vilken 70 % av fiskeriprodukterna säljs direkt till den slutliga konsumenten. Fiskaren kan också sälja  i livsmedelslokalen  framställda fiskeriprodukter på torget.

En fiskare som har en en anläggning i fiskbranschen kan  leverera fisk till detaljhandeln i obegränsad mängd.

13. Hur får man transportera färsk fisk?

Oförpackad färsk fisk ska tarnsporteras isad. Fiskaren kan själv transportera lådor med isad fisk till en livsmedelslokal, t. ex rastaurang, eller så kan transporten sskötas av någon annan person eller till exempel Matkahuolto.

14. Kan en restaurang rensa fisk?
En restaurang kan rensa fisk på en plats som reserverats och utrustats för det ändamålet, såsom ett bord reserverat för rensning av fisk. För rensningen behöver nödvändigtvis inte reserveras ett separat rum, men man skall kunna utföra rensningen så, att fisken och fiskrenset inte kommer i beröring med andra oförpackade livsmedel. Efter rensning skall rensplatsen rengöras omsorgsfullt innan annan verksamhet inleds. I omedelbar närhet av bordet som reserverats för rensning av fisk skall finans möjlighet till tvätt av händerna och arbetsredskapen.

15. Kan en restaurang sälja kräftor man kokat till en annan restaurang?
En restaurang kan sälja kräftor man kokat också till en annan restaurang utan godkänd anläggning i sådana fall, då största delen av de kokta kräftorna säljs serverade i den egna restaurangen och högst 30 % av kräftorna säljs för servering i andra lokala restauranger. Mängden kan vara större än 30 % av den totala mängden, om mängden kräftor som levereras annanstans är under 1000 kg i året.

16. Skall den som tillverkar sushi godkännas som anläggning?
Om tillverkningen av sushi inte sker i anslutning till en detaljhandelsplats, såsom en detaljhandelsbutik, en restaurang eller ett storkök, utan sushin levereras från tillverkningsplatsen till ett annat ställe för försäljning, skall tillverkningsplatsen vara en godkänd anläggning.

En butik eller restaurang som tillverkar sushi kan leverera sushiportioner till en annan detaljhandelsplats, om verksamheten är marginell, lokal och begränsad. Om tillverkningsplatsen inte är godkänd som anläggning måste huvuddelen av sushiportionerna (70 %)ändå säljas på den detaljhandelsplats, som tjänar som tillverkningsplats.

17. Får en äggproducent sälja hönsägg på torget?
En äggproducent kan själv sälja hönsägg som han producerat och stämplat med producentidentifikation direkt till konsumenten på det lokala torget. Äggen behöver inte vara vikt- eller kvalitetsklassificerade. Gården behöver då inte vara en godkänd livsmedelslokal, utan det räcker med en anmälan till den lokala tillsynsmyndigheten. Försäljningsstället måste ändå vara godkänt av den lokala tillsynsmyndigheten, om det rör sig om regelbunden utomhusförsäljning. Om det rör sig om temporär försäljning, skall säljaren lämna en anmälan om detta till den lokala myndigheten. Vaktelägg kan säljas enligt samma principer ostämplade.

Övriga livsmedel

18. Kan en restaurang hantera jordiga rotsaker?
Ja. Jordiga rotsaker skall förvaras och hanteras på en för ändamålet reserverad och utrustad plats. Om det inte rör sig om ett separat rum, skall hanteringen av jordiga rotsaker tidsmässigt eller verksamhetsmässigt klart åtskiljas från övriga verksamheter i lokalen så, att nivån på hygienen hos andra samtidigt hanterade livsmedel inte äventyras.

19. Är det tillåtet att baka i en restaurang?
Ja, det är tillåtet att baka i en restaurang. I restaurangens kök skall finnas tillräckliga och korrekta utrymmen för sådan verksamhet eller annars skall verksamheten ordnas så, att all mat som tillreds i restaurangen är säker med tanke på konsumenten. Om man i restaurangen till exempel bakar glutenfria bakverk eller tillreder glutenfria rätter för personer med särskilda dietiska behov, skall man särskilt säkerställa att råvarorna är lämpliga för detta ändamål. Utöver det skall säkerställas att det inte i något stadium (lagringen av råvaror, matlagning eller servering) föreligger en risk att livsmedel som skall undvikas, såsom glutenhaltig spannmål, hamnar i den glutenfria produkten.

20. Får man i en restaurang baka djupfrysta halvfabrikat av piroger och pastejer också för försäljning i en intilliggande butik?
Det får man göra under förutsättning att verksamheten i restaurangen och de till buds stående lokalerna möjliggör försäljning av livsmedel också ut från restaurangen.

21. Får man använda porslinskärl på ett torgkafé?
Det får man. Torgkaféet skall ha eller ha tillgång till lokaler som krävs för rengöring av serveringskärlen. Alternativt kan användas engångskärl.

22. Måste restauranger ha en kundtoalett?
Om en restaurang har fler än sex kundplatser, skall kunderna ha tillgång till en toalett. Toaletten kan ligga i restaurangen, men tillsynsmyndigheten kan tillåta att kundtoaletterna ligger i närheten av restaurangen, såsom de allmänna toaletterna i köpcentra.

23. Till vem kan man klaga, om man är missnöjd med livsmedelstillsynsmyndighetens beslut?
Enligt god förvaltningssed skall myndigheten alltid kunna förklara vilket lagrum beslutet bygger på. Det är särskilt viktigt i sådana fall, då kunden är av annan åsikt om hur den lagstiftning, som myndighetens beslut bygger på, skall tolkas. Om en företagare är missnöjd med myndighetens beslut, kan han överklaga beslutet i enlighet med de bifogade fullföljdsanvisningarna. Om en företagare misstänker att myndigheten handlat orätt i saken, kan han också klaga till en högre myndighet. Klagan över den kommunala tillsynsmyndigheten kan lämnas till regionförvaltningsverket.


 

Mer information ger:
överinspektör Pirjo Korpela (detaljförsäljning), tfn 050 386 8429 ja
överinspektör Leena Oivanen (anläggningar), tfn 040 354 7813