Kampylobakterierna har låg motståndskraft mot antibiotika i Finland

26.5.2016

Livsmedelssäkerhetsverket Evira har ingått i en forskargrupp som kartlagt motståndskraften eller resistensen mot antibiotika och förbindelsen mellan genotyp och resistens hos kampylobakterier som isolerats ur människor och inhemska smittkällor. Forskningsobjektet var Campylobacter jejuni, som är den vanligaste kampylobakteriearten som orsakar inflammationer i mag-tarmkanalen hos människan. Forskningsresultaten bekräftar tidigare uppgifter om att produktionsdjur har låg antibiotikaresistens i Finland.

Kampylobakterien smittar till människor oftast via livsmedel, och broilerkyckling anses vara den viktigaste smittkällan för bakterien Campylobacter jejuni. Man kan också smittas via vatten, direkt från ett djur eller dess spillning.

"I forskningen fastställdes känsligheten för antibiotika för sex olika antibiotika. Resistens för samma antibiotika studerades i bakterier som hade isolerats i prover från både människor och djur. Resultatet visade att bakterierna Campylobacter jejuni i cirka fem procent av broilerkycklingarna, i nästan 17 procent av nötkreaturen och hos nästan 12 procent av människorna var resistenta mot åtminstone ett undersökt antibiotikum”, säger specialforskare Satu Olkkola.

Antibiotika behövs normalt inte i vården av kampylobakteriesmittor hos människor

Vid allvarliga eller vitt spridda infektioner hos människor samt för vissa riskgrupper behövs vård med antibiotika. Då används oftast antibiotika i makrolid- eller kinolongrupperna. Inom EU-området förekommer allmänt resistens mot kinolonantibiotika hos kampylobakterier.

”Forskningen visar att även i Finland var kinolonresistens vanligast hos Campylobacter jejuni som hade isolerats från människor och nötkreatur. Cirka åtta procent av bakterierna hos människor och drygt nio procent av bakterierna hos nötkreatur var resistenta. Resistens mot antibiotika i makrolidgruppen förekom inte hos en enda undersökt bakterie. Även kinolonresistensen var dock låg jämfört med läget i en stor del av de europeiska länderna”, säger Olkkola.

Orsaken till den låga antibiotikaresistensen i Finland kan bland annat vara den internationellt sett ringa användningen av antibiotika för produktionsdjur, vilket gör att bakterierna inte utvecklar resistens.

Forskningen omfattade 850 Campylobacter jejuni -renkulturer, dvs. isolat, varav 459 härstammade från broilerkycklingar och 120 från nötkreatur. Totalt 95 isolat härstammade från sjuka människor. Isolat från naturliga vattendrag, vilda fåglar samt en djurpark fanns också med.

Även förbindelsen mellan genotyp och resistens utreddes

Kunskap från genotypning utnyttjades i forskningen när förbindelsen mellan genotyp och resistens studerades.

I tidigare forskning har Campylobacter jejuni -isolat genotypifierats med tekniken MLST (Multilocus sequence typing), där bakterierna typifieras utifrån bassekvensen i sju housekeeping-gener, dvs. gener som är livsviktiga för bakterien.

I hela materialet var nästan hälften (12/26) av de tetracyklinresistenta isolaten resistenta även mot streptomycin. Merparten av dessa härstammade från djurparken och broilerkycklingar, och de hörde till klonalkomplex CC 1034, som är sällsynt hos människor och produktionsdjur. Andra signifikanta samband mellan genotyp och resistens upptäcktes inte.

Forskningen har publicerats i en internationell referensgranskad vetenskaplig publikation:

Olkkola, S., Nykäsenoja, S., Raulo, S., Llarena, A.-K., Kovanen, S., Kivistö, R., Myllyniemi, A.-L., Hänninen, M.-L. Antimicrobial Resistance and Multilocus Sequence Types of Finnish Campylobacter jejuni Isolates from Multiple Sources. Zoonoses and Public Health 2016: 63, pp. 10 - 19.

Läs mer om kampylobakterier, matförgiftningar och uppföljning av antibiotikaresistensen 

Ytterligare information:

Specialforskare Satu Olkkola, tfn 040 489 3456, forskningsenheten för livsmedels- och fodermikrobiologi

 

 

Teman: