Forskarna är intresserade av barns exponering för tungmetaller

14.11.2018 07:52

Livsmedelssäkerhetsverket Eviras riskvärderingar av finländska barns exponering för tungmetaller och om samverkan av tungmetaller har väckt internationellt intresse: resultat av de mångåriga studierna har nyligen publicerats i två vetenskapligt referentgranskade tidskrifter. Enligt resultat får finländska barn mindre tungmetaller ur maten än vad deras föräldrar fick i samma ålder. Eftersom det intag av kadmium, bly och arsen som anses vara säkert har stramats åt efter 2008, får en del barn i sig en större mängd tungmetaller från maten och hushållsvattnet än vad som anses vara säkert enligt aktuella bedömningar. Samverkan av kadmium, bly, arsen och kvicksilver har inte undersökts i andra länder.

Eviras riskvärderingsundersökning om barns exponering för tungmetaller utgick från uppgifter om matanvändning som samlats in i Birkaland och resultat av prover inom livsmedelstillsynen. I undersökningen granskades hur stora mängder tungmetaller finländska barn får av mat och vatten. Ytterligare undersöktes samverkan av kadmium, bly, arsen och kvicksilver vilket inte tidigare har gjorts på annat håll i världen. Enligt rapportet som publicerades 2015 hade finländska barn en mindre exponering för tungmetaller än vad Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA tidigare hade uppskattat.

Pojkar exponeras för tungmetaller mer än flickor

Barnen får idag mindre tungmetaller från maten än vad som var fallet med den föregående generationen. Exempelvis blyhalterna i livsmedel har sjunkit bland annat till följd av övergången till blyfri bensin. Enligt vetenskapliga artikeln beror skillnaderna i exponeringen för tungmetaller hos 3- och 6-åriga barn på olika matvanor hos flickor och pojkar: pojkarna exponeras mer för tungmetaller än flickor.

"De treåriga finländska pojkarna fick en betydligt högre mängd kadmium och bly från sin kost än flickorna, och de sexåriga pojkarna fick även en högre mängd oorganisk arsen än flickorna. Detta beror på skillnader i flickornas och pojkarnas portionsstorlekar, hur ofta de äter och i livsmedlen som de äter. Tungmetallhalterna som uppmättes i livsmedlen var i beräkningarna lika oberoende av kön", säger docent, FD Johanna Suomi på Evira.

Undersökningen fokuserade på fem tungmetaller eller tungmetallers uttrycksform: kadmium, bly, oorganisk arsen, oorganiskt kvicksilver och metylkvicksilver.

Kadmium och oorganiskt kvicksilver i stora mängder skadar njurarna. Bly och metylkvicksilver är skadliga speciellt för barnens centrala nervsystem som ännu utvecklas. Till och med mer än hälften av de finländska barnen i åldern 3-6 intar i sin näring kadmiummängder som överskrider det tolerabla veckointaget. Enligt samma uppskattning överskrider var sjunde 3-åring och en procent av 6-åringarna det toxikologiska värdet för bly.

För oorganisk arsen har fastställts ett toxikologiskt gränsvärde med vilket risken för vissa cancerformer har ökat med en procent, när den jämförs med risken hos befolkningen som inte har exponerats för arsen. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA tillämpar ett brett värdeintervall i de toxikologiska gränsvärdena för oorganisk arsen. I Finland får 43 procent av barnen under 3 år och 29 procent av barnen under 6 år i sig en mängd oorganisk arsen som överskrider den nedre gränsen för EFSA:s värdeintervall.

"Däremot överskreds det av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO:s och Världshälsoorganisationen WHO:s gemensamma expertorgan fastställda gränsvärdet inte hos ett enda av de finländska barnen som deltog i undersökningen. Den av EFSA fastställda gränsen för tolerabelt veckointag av metylkvicksilver överskreds endast hos några procent av barnen, och intaget av oorganiskt kvicksilver låg på en säker nivå hos samtliga undersökta barn, säger Suomi.

Största mängden tungmetaller härstammar från vardagsmaten

Livsmedel som används i stora mängder, även om de inte innehåller särskilt höga halter, steg fram som de största källorna för intag av tungmetaller.

Enligt studien var spannmålsprodukter och ris de största källorna till oorganisk arsen. En tredjedel av den totala exponeringen för kadmium och bly härstammade från spannmålsprodukter, även om flera andra källor också konstaterades för kadmium och bly.

Källor för oorganiskt kvicksilver var särskilt grönsaker. Även saftdrycker, för vilka det saknades inhemska uppgifter om halterna, utgjorde källor till oorganiskt kvicksilver på basis av de uppgifter om halterna som samlats in från EU-området. Metylkvicksilver förekom i första hand i fisk och övriga havsprodukter.

Samverkan av tungmetaller

Enligt Eviras undersökning är kadmium och bly de tungmetaller som har den största inverkan på risken för njurskador hos barn under skolåldern.

Vid samverkan mellan tungmetaller inverkar bly starkast på det centrala nervsystemet. Barnen intar mer bly än kvicksilver i sin mat och den aktiva dosen av bly är ungefär hälften mindre än av metylkvicksilver.

"Genom att utveckla produktionsmetoderna och ytterligare sänka blyhalterna i de olika livsmedelsgrupperna är det möjligt att effektivare skydda befolkningen mot skador på det centrala nervsystemet än genom att begränsa kvicksilvermängderna i maten", funderar Suomi.

I samordnandet av toxicitetsuppgifterna för olika tungmetaller har tillämpats försiktiga antaganden, eftersom utformningen av de prövningar som de grundade sig på inte var fullständigt sinsemellan jämförbara. Samverkan av kadmium, bly, arsen och kvicksilver har inte tidigare undersökts på annat håll i världen.

"Detta är en bra början, som det är möjligt att komplettera när effekterna av tungmetaller har undersökts med likadana provtagningar och observationer av samma faktor ute i världen", bedömer Suomi.

Undersökningsresultatet av finländska barns exponering för tungmetaller har publicerats i en vetenskapligt referentgranskad tidskrift:

Suomi, J., Tuominen, P., Niinistö, S., Virtanen, S.M., Savela, K.
Dietary heavy metal exposure of Finnish children of 3 to 6 years. Food Additives and Contaminants Part A 2018: Vol 35, No. 7, pp. 1305 - 1315. 

Undersökningen av tungmetallers samverkan har publicerats i en vetenskapligt referentgranskad tidskrift:
Suomi, J., Tuominen, P., Savela, K.
Dietary exposure of Finnish children to heavy metal mixture – a cumulative assessment. Human and Ecological Risk Assessment: An International Journal 2017: Vol. 23, No.5, pp. 1234 - 1248. 

Mer information från Eviras publikation (på finska), beskrivningen på svenska
Riskvärdering av finska barns exponering för tungmetaller via livsmedel och vatten

och meddelande 

Läs mer om främmande ämnen och tungmetaller 

Ytterligare information:
specialforskare Johanna Suomi, forskningsenheten för riskvärdering, tfn 040 822 5629

Livsmedelssäkerhetsverket, Landsbygdsverket och en del av Lantmäteriverkets central för ICT-tjänster går samman till Livsmedelsverket 1.1.2019.

 

Teman: