Intaget av tillsatsämnen mestadels på säker nivå

25.1.2018 12:18

Finländarna får de flesta tillsatsämnen ur livsmedlen i säkra mängder. På befolkningsnivå uppskattas intaget av tillsatsämnen stanna under det största acceptabla dagliga intaget även hos storkonsumenter av livsmedel som innehåller sådana. Det framkommer av en tillsatsämnesutredning som Livsmedelssäkerhetsverket Evira gjort. Enligt den är också de största halterna som den finländska industrin använder ofta lägre än gränsvärdet som förordningen om tillsatser tillåter.

Tillsatsämnen används i livsmedlen bland annat för att förbättra deras hållbarhet, smak, färg eller struktur. Det uppskattade intaget av de flesta tillsatsämnen på befolkningsnivå stannar i Finland under ADI-värdet dvs, det högsta acceptabla dagliga intaget till och med i sådana fall då man i beräkningarna utgår från värden som ger den allra största uppskattade mängden.

Eviras utredning omfattade alla cirka 150 tillsatsämnen för vilka ett ADI-värde fastställts.

”Uppskattningarna av exponeringen byggde på de största tillåtna använda mängderna som fastställts i EU:s förordning om tillsatser. För cirka en tredjedel av de undersökta tillsatsämnena bads också om information från livsmedelsindustrin om den faktiska användningen i avsikt att precisera uppskattningen", konstaterar specialforskare, FD, docent Johanna Suomi på Eviras forskningsenhet för riskvärdering som svarat för utredningen.

Sporadisk överskridning inte till skada

Små och sporadiska överskridningar av ADI-värdet är inte till skada för konsumenten. ADI-värdena fastställs utgående från toxicitetsundersökningar på sådana nivåer att en dos som i djurförsök ännu inte orsakar några skadeverkningar är minst hundra gånger så stor som ämnets ADI-värde.

Hos personer som äter mångsidig och varierande mat i skäliga portioner blir intaget av vilket som helst tillsatsämne sannolikt inte för stort.

”Det kan hända att en del av finländarna ändå äter stora mängder av livsmedel som innehåller många tillsatsämnen såsom godis också andra dagar än godisdagarna. Då kan det hända att också intaget av tillsatsämnen gång på gång blir större än ADI-värdet. Också då kan det vara ett större problem att kosten blir näringsmässigt bristfällig än att intaget av tillsatsämnen blir för stort”, säger Suomi.

Till nytta också i produktutvecklingen

Tillsatsämnesutredningen gjordes för livsmedelstillsynens behov, men industrin kan också utnyttja förteckningen över tillsatsämnena som rönt större uppmärksamhet i undersökningen i sin produktutveckling.

”Industrin kunde också överväga om samma kvalitet kunde uppnås med mindre användning av tillsatsämnen. Europeiska myndighetens för livsmedelssäkerhet EFSA:s nya ADI-värden kan nämligen framöver leda till att gränsvärdena skärps”, säger Suomi.

En mer omfattande kartläggning av skadorna krävs

Utredningen visade att undersökningen av vissa tillsatsämnen borde fortsättas. Sådana ämnen är till exempel konserveringsmedlen såsom sulfiterna, bensoaterna och sorbaterna, vissa färgämnen, fosfat, glutamat och av sötningsmedlen acesulfam K och cyklamat. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA har först nyligen fastställt ett ADI-värde för en del av dessa eller det har sänkts utgående från de senaste vetenskapliga rönen. Lagstiftningen på EU-nivå om gränsvärdena har ännu inte hunnit reagera på det förändrade läget.

”För sådana här tillsatsämnen behövs fler kartläggningar om omfattningen på användningen eller rentav noggrannare uppskattningar av konsumenternas exponering utgående från intagsinformation på produktnivå och halterna tillsatsämnen som uppmätts i livsmedlen”, säger Suomi.

Utredningen utgör också en grund för ett system för systematisk uppföljning av användningen och intaget av tillsatsämnen.

Tillsatsämnen – riskprofil (beskrivningen på svenska)

Läs mer om tillsatser i livsmedlen 

Mer information:
specialforskare Johanna Suomi, tfn 040 822 5629

Teman: