Livsmedelsaromerna utgör ingen stor risk

25.1.2018 12:14

Risken som aromämnena som används i livsmedel utgör för konsumenten anses allmänt liten, men det är ändå skäl att fästa uppmärksamhet vid intaget av några aromämnen. I EU har godkänts cirka 2500 kemiskt specificerade aromämnen för användning i livsmedel. I Livsmedelssäkerhetsverket Evira har färdigställts en översikt över livsmedelsaromerna. Utöver aromämnena granskas i översikten också bland annat sådana aromatiska ämnen som inte som sådana får tillsättas i livsmedel men som kan hamna i sådana till exempel med kryddor. Några av dem kan ha skadliga inverkningar på människan.

Ett aromämne är en kemisk förening som används för att ge ett livsmedel smak eller lukt.

Ofta erhålls denna inverkan redan med små använda mängder. Aromämnet som tillsätts i ett livsmedel kan antingen härstamma från naturen eller vara artificiellt tillverkat. Aromämnen som är tillåtna i EU är till exempel ammoniumklorid, glycyrrhizinsyra, koffein och vanillin.

"Många aromämnen förekommer även av naturen i många livsmedel. Det garanterar ändå ännu inte att aromämnet vore säkert för människan. Betydelsen som intaget av ett aromämne har med tanke på totalrisken anses ändå liten i sådana fall, då intaget av aromämnet som tillsatts i livsmedlet är liten i förhållande till det, hur mycket det erhålls ur livsmedlet av naturen", säger specialforskare, AFD Kimmo Suominen på Eviras forskningsenhet för riskvärdering.

Rökaromer tillsätts i livsmedel för att ge röksmak. Att traditionell rökning ersätts med rökaromer beräknas minska konsumenternas exponering för carcinogena polycykliska aromatiska kolväten dvs. så kallade PAH-föreningar.

Svårt att uppskatta intaget

"Det är svårt att uppskatta intaget av aromämnen, eftersom metoderna som används är förknippade med osäkerheter. Informationen om bland annat mängderna använda aromämnen och halterna aromämnen i livsmedlen är också bristfällig", konstaterar Suominen.

Riklig användning av vissa aromämnen kan ha skadliga inverkningar. Lakrits- och salmiakgodis och vissa örttesorter innehåller till exempel glycyrrhizinsyra som erhålls ur lakritsrot. Gravida kvinnor uppmanas att undvika riklig användning av salmiak- och lakritsgodis, eftersom ett rikligt intag av glycyrrhizinsyra under graviditeten har förknippats med bland annat en förkortad graviditet och störningar i barnens beteende och kognitiva utveckling. Ett stort intag av glycyrrhizinsyra kan också leda till ett förhöjt blodtryck.

I Eviras färska översikt över livsmedelsaromerna behandlas också sådana ämnen, som inte som sådana får tillsättas i livsmedel, men som hamnar i livsmedel med naturliga råvaror, såsom kryddor. En del av dem kan ha egenskaper som är skadliga för människan. En sådan är kumarinet som förekommer i kanel. Evira utvärderade kumarinets säkerhet åren 2007 - 2013.

En översikt över livsmedelsaromerna (beskrivningen på svenska)

Mer information ger:
specialforskare Kimmo Suominen, tfn 040 827 9715

 

Teman: