Förändringar i verksamhetsmiljön

Den globala handeln, befolkningen och klimatförändringen

Den globala handeln och klimatförändringen medför nya risker och ökar sannolikheten för att gamla risker ska realiseras inom Eviras verksamhetsområde. I och med den allt mer globala handeln och avregleringen av den blir betydande risker i djurens, de nya växtarternas, livsmedlens, produkternas och råvarornas ursprungsländer aktuella även i Finland. Dessutom kan en produkt ha flera ursprungsländer. Till följd av att livsmedel och råvaror delvis skaffas på den internationella marknaden kan omfattande gränsöverskridande matförgiftningsepidemier eller kemiska föroreningar i livsmedel bli aktuella. Utredningen av dem kräver en god internationell samordningsförmåga och epidemiologisk kompetens. Globaliseringen ställer också stora krav på förebyggande av brottslighet relaterad till livsmedelskedjan. Klimatuppvärmningen ökar risken för djursjukdomar, växtskadegörare och sjukdomar som smittar från djur till människor. Insektburna sjukdomar och skadedjur väntas bli vanligare i Nordeuropa. Förändringarna i markanvändningen och de vilda djurens populationer kan även främja spridningen av djursjukdomar och växtskadegörare.

Andelen äldre människor blir större i Finland. Det förändrar bilden av sjukdomar som sprids med livsmedel. Globaliseringen förändrar matvanorna och för även med sig nya djuruppfödningskulturer. Människor reser mer, vilket för sin del ökar risken för att nya djursjukdomar och växtskadegörare ska spridas till Finland.

Matproduktionen tär på naturresurserna. Den växande befolkningen i världen behöver allt mer mat. Den globala folkmängden väntas öka med två miljarder människor fram till 2050. En allt större del av människorna tar sig från fattigdom till medelklassen, vilket ökar konsumtionen av högklassiga proteiner i världen. Användningen av livsmedelskedjans råvaror till energiproduktion minskar utbudet. Samtidigt uppstår en stor mängd matavfall i hushållen, butikernas distributionskedjor och livsmedelsindustrin. Att minska på mängden avfall sparar naturresurser och motverkar klimatförändringen.

Livsmedelsproduktionens struktur och konsumenternas attityder

Livsmedel kan tillverkas av närproducerade råvaror, men för en betydande mängd livsmedel sträcker sig produktionskedjan till flera länder. Riskhanteringen i anslutning till en lång produktionskedjas livsmedelssäkerhet och näringsvärde är en större utmaning än hanteringen av en enkel och kort produktionskedja. Då blir spårbarheten viktig. Konsumtionen av närproducerad och ekologisk mat ökar. Produktionen av ekologisk mat i Finland ökar och dessutom importeras ekologisk mat till landet.

Konsumenterna värdesätter livsmedlens säkerhet och livsmedelskedjans tillförlitlighet och transparens. För konsumenterna är det viktigt att inte bli vilseledda och att informationen om livsmedlen är sanningsenlig. Grunden för livsmedlens säkerhet är rena råvaror, god hygien, hantering av kemiska och mikrobiologiska faror samt en gedigen kompetens bland aktörerna. Konsumenternas förtroende stiger med en tillförlitlig, opartisk och öppen tillsyn. En del konsumenter vill konsumera produkter som är förenliga med deras värderingar, och livsmedelsindustrin utvecklar egna ansvarssystem som beaktar olika konsumenttypers behov.

Konsumenterna är intresserade av livsmedel, hur de produceras, varifrån de kommer och hur produktionen övervakas liksom också av djurens välfärd och växthälsa. Behovet av tillförlitlig information ökar till följd av den offentliga diskussionen om dessa frågor. Konsumenterna förväntar sig å ena sidan grundlig information och å andra sidan snabb nyhetsförmedling i exceptionella situationer. De nya sociala medierna utmanar traditionella medier, vilket uppmuntrar myndigheterna till att kommunicera och växelverka på ett nytt sätt. Samarbetet med intressenter och kommunikationen blir allt viktigare.

Jordbrukspolitik och jordbrukets strukturomvandling

Under nästa programperiod för EU:s gemensamma jordbrukspolitik som börjar 2015 kommer marknaden i allt högre grad att styra vilka jordbruksprodukter och livsmedel som produceras. Syftet med jordbrukspolitiken är att säkerställa att livsmedlens säkerhet, produktionens miljökonsekvenser och etiska frågor sammanfaller med samhällets och medborgarnas förväntningar. Lagstiftningen om livsmedelssäkerheten är allt mer i detalj kopplad till implementeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Prisvariationerna för jordbruksprodukter och produktionsinsatser på marknaden kan snabbt förändra olika produktionsinriktningars lönsamhet. En del husdjursuppfödare har problem med lönsamheten. Antalet gårdar minskar, den genomsnittliga gårdsstorleken ökar och det grundas enskilda mycket stora gårdar. Gårdarna specialiserar sig i högre grad på vissa produktionsfaser och det sker regional koncentration, vilket ökar utmaningarna inom hanteringen av djursjukdomar och djurens välbefinnande.

Verksamhetsmiljön i anslutning till Eviras organisation

Finlands ekonomi väntas gå in i en lång fas med långsam ekonomisk tillväxt. För statsfinanserna innebär detta att de tillgängliga resurserna inte kommer att öka. Det ekonomiska ramverket kring Evira väntas förbli relativt stabilt. Syftet med statens effektivitets- och resultatprogram är att förbättra arbetets produktivitet.

Organiseringen av och finansieringsmodellen för statens sektorforskning reformeras, men Evira kommer sannolikt att förbli en självständig organisation som fokuserar på tillsyn över livsmedelskedjan samt på vetenskaplig forskning och riskvärdering som bygger på tillsyn och relaterad analytik.

Kommunreformen och omstruktureringen av regionförvaltningen väntas medföra förändringar som förenklar myndighetstillsynens struktur. Tillsyn och inspektioner som utförs av tredje parter får större betydelse.

Det går inte att sörja för livsmedelssäkerheten utan nära internationellt samarbete. Evira deltar i EU:s nätverk och globala samarbetsorgan på verksamhetsområdet.

 

MER INFORMATION PÅ VÅR WEBBPLATS