VASU-rapport 2015

Livsmedelssäkerheten förblev god i Finland år 2015. Saken framgår av rapporten om genomförandet av den fleråriga nationella kontrollplanen 2014-2018  för livsmedelskedjan i Finland dvs. årets 2015 VASU-rapport.

I livsmedelskedjan ingår följande delområden: livsmedelssäkerheten, djurens hälsa och välfärd, förutsättningarna för växtproduktion och växthälsan. Företagare i kedjan är primärproduktionsföretagarna, förädlarna, livsmedelsindustrin, detaljhandeln, restaurangerna, matserviceföretagen och transportföretagen.

Företagarnas eget ansvar spelar en allt viktigare roll

På tillsynen över sektorn, laboratorieverksamheten och riskvärderingen inberäknad, förbrukades år 2015 cirka 1270  årsverken. Mängden har minskat med cirka hundra årsverken från året innan.

Ledande principer i tillsynen är att den är riskbaserad, effektiv och samordnad i hela landet. Att resurserna som reserverats för sektorn minskar innebär att färre kontroller görs och att de i allt högre grad inriktas utgående från riskerna.

Att Livsmedelssäkerhetsverket Evira som tjänar som central myndighet hade allt mindre resurser till förfogande inverkade år 2015 på utvärderings- och vägledningsbesöken som hänför sig till styrningen av tillsynen, utbildningen, laboratorieverksamheten och kvalitetssäkringen som var färre än året innan.

År 2015 försökte tillsynsmyndigheterna minska försummelserna som beror på informationsbrist utmed hela livsmedelsproduktionskedjan. Metoderna man tillgrep var utbildning, rådgivning och kommunikation som hänför sig till kraven inom tillsynen.

Då den administrativa bördan lättas bör ses till att det inte prutas på kvalitets- och säkerhetskraven. Av det följer att företagarnas eget ansvar spelar en allt viktigare roll. Myndigheterna och företagarna bör stärka sitt samarbete så, att myndigheternas roll som övervakare allt mer utvecklas i en riktning som tränar företagarna. I idén från övervakare till tränare vänds kraven i tillsynen till en konkurrensfördel. Det förutsätter förändrade rutiner och attityder av såväl övervakarna som företagarna.

Livsmedelstillsynen

Kvaliteten på livsmedelstillsynen förbättrades år 2015. Tillsynsmyndigheterna agerar effektivare än förr då de uppdagar brister i iakttagandet av bestämmelserna. Att livsmedelstillsynen är riskbaserad, heltäckande och samordnad är något som ännu  kan förbättras.

Livsmedelstillsynen som staten svarar för genomfördes år 2015 huvudsakligen som planerat. Staten svarar för tillsynen över införda livsmedel och köttbesiktningen.

Kommunerna svarar för tillsynen på lokal nivå. Cirka två tredjedelar av de kommunala tillsynsenheterna kunde huvudsakligen genomföra den planerade tillsynen. I tillsynen förekommer skillnader också olika delområden emellan. Särskilda situationer, såsom matförgiftningarna och ledningen av återkallelserna, sköttes fint.

Systemet Oiva för offentliggörande av livsmedelstillsynsinformationen har förbättrat livsmedelsföretagarnas kunskaper om kraven och det egna ansvarstagandet i fråga om livsmedelssäkerheten. Företagarna följer allt bättre kraven inom alla delområden. Enligt systemet Oiva uppfyller cirka 88 % av detaljhandels- och serveringsställena kraven bra eller utmärkt. Brister förekommer i egenkontrollen, hanteringen av temperaturerna, hygienen och märkningarna på förpackningarna. Enligt tillsynsresultaten följdes kraven bäst i storköken och livsmedelsbutikerna. Mest brister förekom i restaurangerna. År 2015 gjordes Oiva-bedömningar för första gången i anläggningar. Resultaten visar att också de bra uppfyller kraven.

De inhemska livsmedlen är bra till sin mikrobiologiska och kemiska kvalitet. Stridigheter mot bestämmelserna förekommer mest i importerade livsmedel. Brister förekommer framförallt i den mikrobiologiska och kemiska säkerheten, i märkningarna på förpackningarna och i sammansättningen. Tillsynen har ändå effektivt ingripit i saken då problempartier uppdagats.

I Finland uppstod år 2015 lika många livsmedelsburna epidemier som året innan. Det totala antalet människor som insjuknade i epidemier höll sig likaså på samma nivå som år 2014.

Företagarnas okunnighet om kraven i lagstiftningen var den största enskilda orsaken till att kraven inte följdes. Avsiktligt negligerande av kraven förekommer också. Kompetensbrist, likgiltighet eller alltför detaljerade krav ökar också bristerna i iakttagandet av kraven.

Förutsättningarna för växtproduktion och växthälsan

Inom förutsättningarna för växtproduktion och växthälsan uppnåddes mängderna tillsyn rätt väl. Tillsynens effektivitet och kostnadseffektivitet låg på oförändrad nivå. Avvikelserna som uppdagades i verksamheten och produkterna inom olika sektorer var också av samma typ som under tidigare år. De minskande resurserna kan ändå äventyra genomförandet av en effektiv tillsyn.

Effektiviteten i tillsynen blev som planerat. Farliga växtskadegörare konstaterades i vanlig mängd, men det kunde förhindras att de spred sig. Förekomster av asiatiska långhorningen påträffades på växande träd. Uppföljningen av förekomsterna fortsätter.

Fynden av växtskadegörare visar att nya farliga skadegörare kan komma till Finland med införda växtpartier. Det är också möjligt att de etablerar sig här. Tillsynen visar också att växtmaterial som införs till landet kan innehålla skadegörare fastän de i härkomstlandet beviljats ett växthälsointyg eller försetts med märkningar som visar att de genomgått de särskilda behandlingar som krävs. Risken att särskilt tallvedsnematoden sprider sig till Finland är uppenbar. Det ska också framöver beaktas vid planering av tillsynen och inriktning av resurserna.

Jordbrukets produktionsinsatser på marknaden (utsädet, gödselmedlen, växtskyddsmedlen) var till sina produktionsegenskaper som lovat och felaktiga partier kunde tas bort från marknaden. Med tillsyn säkerställdes att den ekologiska produktionen och de ekologiska produkterna var äkta.

Djurens hälsa och välfärd

Över djurens hälsa och välfärd utövades tillsyn i regel på samma sätt som året innan. De kvantitativa målen uppnåddes inom de flesta sektorerna. Som under tidigare år också uppnåddes målen inte i tillsynen över djurskyddet och behandlingen med läkemedel. De kvantitativa målen som uppställts för produktionsdjurens välfärd och registreringen och märkningen av produktionsdjur uppnåddes inte heller.

Bristerna i genomförandet av tillsynen berodde huvudsakligen på att resurserna var för små i förhållande till mängden uppgifter. I tillsynen används inte heller alltid tillräckligt effektiva metoder då man ingriper i saken då bestämmelserna negligerats.

Mängden försummelser och karaktären på försummelserna var de samma som under tidigare år. Resultaten av djurtransport-, biprodukt- och djursjukdomstillsynen förbättrades något.

Effektivitetsmålen i tillsynen över djursjukdomar uppnåddes. Läget i Finland i fråga om djursjukdomar och resistensen mot antimikrobiella läkemedel förblev gott. Finland förblev fritt från de flesta djursjukdomar som ska övervakas. Hos produktionsdjur konstaterades inte alls några lättspridda och farliga djursjukdomar. Salmonellaläget förblev likaså på god låg nivå.

Den allvarligaste risken med tanke på djursjukdomsläget i Finland utgör de olagligt införda djuren, av vilka huvuddelen var hästar, hundar och fjäderfä. Orsaken är ibland okunnighet eller oförstånd, ibland åter den förmånligare prisnivån utomlands eller viljan att rädda djur. Den olagliga införseln av djur är delvis professionell. De olagligt införda djuren antingen returnerades eller isolerades i väntan på godkännande. Några djur eller djurpartier avlivades. Till polisen lämnades utredningsbegäranden om de olagligt införda djuren.

I den planerade tillsynen som hänför sig till djurens hälsa och välfärd konstaterades endast sällan allvarliga försummelser. I kontrollerna som byggde på en misstanke konstaterades fler försummelser inom alla sektorer: för anmälningar om att djur behandlas illa finns ofta grunder. Situationen för sällskapsdjuren var sämst.  

På försummelserna i den yrkesmässiga djurhållningen inverkade oftast företagarens ekonomiska situation eller likgiltighet. På gårdar med produktionsdjur ledde försummelserna oftast till nedskärningar i jordbruksstöden och/eller polisutredning. I djurskyddskontrollerna som byggde på en misstanke var också allvarliga försummelser i fråga om sällskaps- och hobbydjur rätt vanliga och bakom försummelserna ligger också okunnighet. Den riskbaserade inriktningen av samplingarna har ökat konstaterandet av försummelser.

 MED OM DETTA PÅ VÅR WEBBPLATS

MER OM DETTA PÅ ANDRA WEBBPLATSER