Gödsling tryggar finländarnas selenintag

Finländarna får tillräckligt med selen från livsmedlen, eftersom selen sätts till i gödselmedlen. Enligt undersökningar är användning av selengödsel det säkraste sättet att säkerställa tillräcklig selenhalt i finländsk mat och finländskt foder. Selenbrist kan orsaka ledsjukdomar hos människor och muskeldegeneration hos djur.

Ett tillskott av selen i gödselmedlen behövs, eftersom mängden selen som växterna kan ta upp ur den finländska odlingsjorden, alltså lösligt selen, är liten. I växterna omvandlas gödselmedlens oorganiska selen till organiska selenföreningar som människor och djur kan utnyttja effektivare än oorganiskt selen. Livsmedlens selenhalter sjunker snabbt om odlingsväxterna inte får selen via gödselmedlen. Selengödsling behövs årligen, eftersom selenet inte hålls kvar i jorden i en form som växterna kan ta upp.

Selen ska läggas till i gödselmedlen i form av selenat som är den effektivaste formen för växterna att ta upp selen ur jorden. I gödselmedel får man lägga till selen 15 mg/kg. På gårdar där man gödslar främst med stallsgödsel får gödselmedlet innehålla selen 25 mg/kg. Selen ska läggas till i gödselmedlen på ett sådant sätt att selenet inte finns på gödselmedlets yta för att undvika att det dammar vid gödselhanteringen och orsakar en arbetssäkerhetsrisk.

Selenintaget följs regelbundet upp i Finland

Selenintaget följs kontinuerligt upp i livsmedlen samt i befolkningens blodserum, och selengödslingens mängd ändras efter behov. Enligt undersökningar är selenhalten i blodet nu 60 procent högre än före 1984, då man började tillsätta selen i gödselmedlen. För närvarande är selenintaget i Finland på den bästa nivån i Europa.

De viktigaste selenkällorna är mjölkprodukter, kött och fisk. För vegetarianer är den viktigaste selenkällan spannmålsprodukter. Selen finns inte i finländskt ekologiskt ensilage eller i ekologiska växter, eftersom det för närvarande inte finns några selenhaltiga gödselmedel för ekologisk produktion på marknaden.

Selenintaget kan minska, om användningen av selenfria gödselmedel ökar samt vid användning av produkter från cirkulär ekonomi, alltså om biprodukter från industrin används som gödselfabrikat.

Tillsatsen av selen i gödselmedel intresserar internationellt

Selenbrist förekommer också i många andra länder. Internationellt sett är selengödslingen, som startade i Finland 1984, och uppföljningen av selenhalten i livsmedel och foder samt dess inverkan på folkhälsan något unikt. Selenuppföljningen är ett lyckat exempel på samarbete mellan myndigheter, forskning och industri för att främja folkhälsan.

Selenuppföljningen sker i samarbete mellan Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Jord- och skogsbruksministeriet, Naturresursinstitutet, Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors universitet, Finlands miljöcentral och Yara Finland.

 

MER INFORMATION PÅ ANDRA WEBBPLATSER

Naturresursinstitutet, Selenarbetsgruppens rapport 2016