Spannmålsskördens kvalitet 2015

24.2.2016

Hektolitervikten, som beskriver bröd- och fodersädens allmänna skick, var hög för alla spannmålsslag, men proteinhalterna var lägre än genomsnittet.Då skörden drog ut till sent på hösten sjönk vårvetets falltal betydligt och försämrade tillsammans med den låga proteinhalten bakningsegenskaperna.Skörden av foderspannmål hade en proteinhalt som låg under de senaste fem årens medeltal.

Av höstens veteskörd på 992 miljoner kilo hade endast en femtedel eller 174 miljoner kilo en hektolitervikt på minst 78 kilo, ett falltal på minst 180 och en proteinhalt på minst 12,5 procent.Av skörden var 783 miljoner kilo vårvete och 209 miljoner kilo höstvete.

Veteskördens kvalitet försämrades av låg proteinhalt och lågt falltal.Vårvetets genomsnittliga proteinhalt var 12,0 procent.Höstvetets genomsnittliga proteinhalt (10,9 %) var den lägsta på över 20 år.Närmare två tredjedelar av vårveteproverna hade en proteinhalt under 12,5 procent och av höstveteproverna närmare 90 procent.Höstvetets genomsnittliga falltal (319) förblev högt, medan vårvetets falltal sjönk ju längre tröskningen framskred.Vårvetets genomsnittliga falltal var 219 och cirka en tredjedel av proverna hade ett falltal under 180.Vårveteskördens kvalitet var bättre än genomsnittet i Satakunta och Sydöstra Finland.

Stor rågskörd

Av rågskörden på 108 miljoner kilo hade 88 procent en hektolitervikt över 71 kilo och ett falltal över 120.Rågens genomsnittliga hektolitervikt (77,2 kilo) var hög och endast 12 procent av proverna hade ett falltal under 120.

Hög hektolitervikt på havre och korn

Havrens genomsnittliga hektolitervikt på 57,7 kilo var över två kilo högre än året innan.Av havreskörden översteg 98 procent eller 962 miljoner kilo kvalitetsuppföljningens minimikrav på 52 kilos hektolitervikt.Det allmänna kravet på hektolitervikt för livsmedelshavre, 58 kilo, uppfylldes av 434 miljoner kilo av havreskörden, vilket är en större mängd än under de två föregående åren.Det fanns vissa regionala variationer.

Vid snabbanalys överskred cirka 10 procent av havreproverna halten 1750 µg/kg av mykotoxinerna deoxynivalenol (DON), vilket är gränsvärdet för livsmedelshavre.  Det förekom regionala variationer och högre enstaka halter än året innan.I Tavastland och Norra Karelen samt Nyland och Norra Savolax är risken störst att gränsvärdet för användning som livsmedel överskrids.Det är skäl att kontrollera havrens kvalitet innan den används.

Av maltkornsskörden uppfyllde 61 procent eller cirka 199 miljoner kilo maltindustrins kvalitetskrav beträffande sortering och proteinhalt.Den genomsnittliga proteinhalten var 10,3 procent och sorteringsresultatet 87 procent.Kornstorleken förbättrade skördens kvalitet jämfört med året innan.I Eviras kvalitetsuppföljning bestäms inte maltkornets grobarhet.

79 procent eller 982 miljoner kilo av foderkornskörden hade en hektolitervikt på minst 64 kilo.

Bakgrund till uppgifterna

Informationen är baserad på uppgifter om spannmålsskörden och dess kvalitet sammanställda av Luke (Naturresursinstitutet) och Livsmedelssäkerhetsverket Evira.Tabellen sammanför uppgifterna från Lukes skördestatistik över spannmålsskördens mängd och uppgifterna om Eviras kvalitetsuppföljning av spannmålsskörden år 2015.

Spannmålens kvalitet 2010-2015

Läs mer 
http://stat.luke.fi/sv/skordestatistik

Mer information:
Uppgifter om spannmålens kvalitet
Enhetsdirektör Mirja Kartio, enheten för växtanalytik, tfn 040 534 5510
Specialforskare Elina Sieviläinen, enheten för växtanalytik, tfn 040 848 6094 
E-postadresser förnamn.efternamn@evira.fi

Uppgifter om spannmålsskörden 
Forskare Anneli Partala, tfn. 029 5326 803, förnamn.efternamn@luke.fi

 

Mer information på vår webbplats

Eviras och Lukes spannmålsskördens kvalitet

24.2.2016

Tabell av Spannmålsskördens kvalitetuppföljning 2015

Den slutliga situation 23.2.2016

Spannmålsskördens medelkvalitet av alla utsädesslag

Spannmålsskördens medelkvalitet på olika områden

Spannmålsskördens medelkvalitet på olika sorter