Spannmålsskördens kvalitet 2007

7.8.2008

Spannmålsskörden hösten 2007 är av god kvalitet. Andelen prover som fyller kvalitetskraven för användningsändamålet för både vårvete och maltkorn var högre än de senaste åren. För båda var också orsaken till den högre andelen densamma: proteinhalten. Vete hade högre proteinhalt än tidigare år och maltkorn hade lägre halt. Rågkvaliteten var också god, fastän falltalet var något lägre än året innan.

Regnet under skördetiden påverkade brödsädens falltal mindre än väntat. De regionala skillnaderna var dock stora. I Egentliga Finland tröskades största delen av vårvetet redan i augusti, medan tröskningen i Nyland och Kymmenedalen till stor del pågick in i september. I synnerhet i Kymmenedalen var falltalet betydligt lägre.

Foderspannmålens kvalitet var också god. Både havren och kornet hade höga hektolitervikter: havren till och med den nästhögsta på 2000-talet. Kornets proteinhalt var på samma nivå som de två föregående åren.

Växtperioden började tidigt och i Södra Finland och Egentliga Finland kunde man så redan i mitten av april. Regnen i maj störde dock sådden i andra delar av landet och en del av sådden fördröjdes ända till juni. Regnen störde också ställvis spannmålens tidiga utveckling. Regnen försvårade också spannmålsskörden, i synnerhet i slutet av augusti och i september. De lokala skillnaderna kunde dock vara stora. Enligt Tikes förhandsuppskattning av skörden uppgick spannmålsskörden till 4,2 miljarder kilo, vilket var 0,4 miljarder kilo mer än året innan.

Publikationen Kvalitetsuppföljning av inhemsk spannmålsskörd 2007 har genomgått vissa förändringar jämfört med tidigare år. Layouten har förnyats och korta kommentarer om de viktigaste frågorna har lagts till i anslutning till tabellerna. Den viktigaste förnyelsen är i alla fall att publikationen har delats upp i två delar och publiceras tidigare än förut. I den här delen presenteras uppgifter om kvalitetsfaktorernas genomsnittliga värden per odlingsväxt, region och sort. De kvalitetsfaktorer som behandlas är till exempel hektolitervikt, proteinhalt, falltal och stärkelse. I den andra delen, som publiceras i början av år 2008, ingår de traditionella klassvisa tabellerna samt orenlighetshalten. En del av förnyelserna är baserade på resultaten av enkäten bland publikationens läsare våren 2006. Ett varmt tack till alla som besvarade enkäten och till dem som deltagit i utvecklingen av den här publikationen.

Mera information på våra internetsidor

uppdaterat 14.12.2007

 

Spannmålsskördens medelkvalitet på olika områden

Spannmålsskördens medelkvalitet på olika sorter