Statistik över utsädeskvalitet

Grobarhetsresultaten från frölaboratoriet vid Eviras växtanalytikenhet ger en fingervisning om växtperiodens utsädeskvalitet. Det lönar sig att i tid utreda dugligheten hos skörden som man har tänkt använda som eget utsäde på den egna gården. Det är viktigt att kontrollera utsädeskvaliteten för att kunna beräkna rätt utsädesmängd och bedöma betningsbehovet. Mot våren kan det bli svårare att få tag på utsäde av de populäraste sorterna.

Certifierat utsäde som finns på marknaden är ett tryggt val. För varje utsädesparti har man genom fältförsöksgranskning av grundutsädet, odlingsgranskning och laboratorieundersökningar av officiella prover säkerställt att partiet är av den angivna sorten, inte innehåller flyghavre eller utsädesburna sjukdomar och att grobarheten är tillräcklig. Varje förpackning av certifikatutsäde är försedd med garantibevis.

Utsädets grobarhetsresultat 2016  (uppdaterat 30.3.2017)

Grobarheten i utsädesskörden hösten 2016                  

Spannmål

En förutsättning för certifiering är att grobarheten i de officiella spannmålsproverna är minst 85 procent. Andelen utsädespartier av korn som har förkastats på grund av dålig grobarhet är synnerligen liten – mindre än två procent av såväl obetat som betat utsäde. Så gott som alla vårvetepartier marknadsförs som betade, och av dessa har i likhet med kornet endast ett par procent förkastats på grund av dålig grobarhet. Av vårvetepartierna som granskades som obetade hamnade däremot grobarheten för nästan hälften under gränsen för godkännande. För vissa enstaka vårvetepartier har betningen förbättrat grobarheten med upp till 20 procentenheter.

Mögelproblem i havren

 Många havrepartier på marknaden har hög grobarhet, men man har också upplevt besvikelser gällande groningsdugligheten. Av partierna som undersöktes som obetade uppfyllde 15 % inte grobarhetskraven, och de lägsta grobarheterna låg en bra bit under 50 procent. Av de betade partierna hamnade ungefär vart femte havreparti under gränsen för godkännande gällande grobarheten. På basis av skadorna i groningsförsöken är mögelförekomst den allmännaste orsaken till dålig grobarhet denna säsong. Grobarheten sänktes i de flesta fall av samma Fusarium-mögel vilkas mögeltoxiner även konstaterades förekomma rikligt i skörden senaste höst. Grobarhetsresultaten kunde inte heller alltid förbättras genom betning.

Grobarheten i inofficiella spannmålsprover

De genomsnittliga resultaten för spannmålsproverna från jordbrukaren och proverna från packeriernas råpartier som undersökts av Evira är klart lägre än för proverna i den officiella certifieringsprocessen, och bland dem finns också en hel del verkligt svaga resultat. I nästan vartannat prov av vårvete och havre hamnade grobarheten utan betning under 85 procent. För havreprovernas del var läget det samma också med betning, men av vårveteproverna stannade endast cirka var tionde prov under 85 procent efter betning.

Vall- och oljeväxterna grodde bra

I de partier av ängssvingel och timotej som granskats för certifiering är grobarheten god. Av cirka 500 undersökta partier hade mindre än tio partier en grobarhet under gränsen för godkännande på 80 procent. För båda arternas del blev det medelresultatet kring 90 procent. I slutet av februari hade betad 17 rybspartier och 32 rapspartier undersökts. Alla dessa överskred grobarhetsgränsen för godkännande på 85 procent.

Alla partier av bondböna godkändes, sämre läge för ärterna

Medelresultatet för de officiella partierna av bondböna är exceptionellt högt, över 90 procent. Medeltalet har senast varit på så hög nivå år 2009. Av ärtpartierna för certifiering hamnade grobarheten i ungefär vart fjärde parti under minimikravet på 80 procent. Grobarheten varierar väldigt mycket, och de lägsta grobarhetsresultaten ligger under 60 procent. Ärterna löper stor risk att skadas i samband med tröskning, transporter och hantering.

Utsädets grobarhetsresultat under tidigare år:

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007