Koloradoskalbagge

1. Vad menas med koloradoskalbaggar och var förekommer sådana?

Koloradoskalbaggen är en skalbagge av familjen bladbaggar (Chrysomelidae) med starkt välvd kropp. Den kommer ursprungligen från Nordamerika, varifrån den på 1920-talet spred sig till Frankrike. Därefter har den i jämn takt spritt sig öster- och norrut och blivit allmän i så gott som hela Europa. På 1970-talet blev baggen en permanent skadegörare i områdena söder och sydost om Ladoga. Skandinavien, Storbritannien och Irland är fortfarande fria från koloradoskalbaggar.

2. På vilka växter kan koloradoskalbaggar förekomma?

Koloradoskalbaggen äter blad av potatisväxter (familjen Solanaceae). Den absolut viktigaste odlingsväxten som baggen lever på är potatis, andra odlingsväxter är tomat och äggplanta. Den kan också leva på vilda växter såsom nattskata och besksöta.

3. Hur skadar koloradoskalbaggen potatisen, äter den också potatisknölar?

De vuxna baggarna och larverna äter först hål i potatisbladen. För den värsta skadan står larverna som vid massförekomst äter bladen så gott som helt tills bara bladnerverna återstår. Potatisblasten som larverna ätit bildar härdar i växtbeståndet som är lätta att urskilja från det övriga växtbeståndet. De vuxna baggarna och larverna sölar också ned potatisbeståndet rejält med sin mörka avföring. Potatisknölar äter koloradoskalbaggen inte.

4. Potatisbladen är ätna, är det ett säkert tecken på koloradoskalbaggar?

Nej. I potatisodlingar förekommer också andra insekter som äter blad, men skadorna är inte likadana och inte heller av samma storleksklass som de som koloradoskalbaggen åstadkommer. Den vanligaste insekten är gulhåriga skinnarbaggen, som är en ca 1 centimeter lång jämnt mörkbrun skalbagge och dess blanksvarta larver som påminner om gråsuggor. Såväl den vuxna baggen som larverna äter ibland potatisblad och orsakar spetsmönstrade eller trasiga skador på bladen, men de äter inte bladen helt. De lämnar inte just heller någon avföring kvar på ställena där de ätit.

5. Varför är koloradoskalbaggen en så svår skadegörare?

Om baggar förekommer i stora mängder på åkern, äter de snabbt potatisblasten så svårt, att potatisskörden blir betydligt mindre. Enstaka baggar som förts hit med vinden orsakar ännu inte detta, men om de blir obekämpade och har möjlighet att övervintra och åter föröka sig sommaren därpå, börjar konsekvenserna visa sig. Koloradoskalbaggen utvecklar snabbt motståndskraft mot växtskyddsmedel, vilket försvårar bekämpningen av baggen. Motståndskraften hos baggar som förts till oss med luftströmmarna kan härstamma redan från ursprungslandet. Det finns endast några få effektiva växtskyddsmedel och därför är det svårt att helt utrota baggarna.

6. Vilka är koloradoskalbaggens kännetecken?

Den vuxna baggen är cirka en centimeter lång. Den har gul rygg med 10 svarta längsgående strimmor, halsskölden är orangefärgad med svarta fläckar. Baggens mannagrynsstora gulorangefärgade ägg sitter i täta klungor på bladens undersida. Den nykläckta larven är cirka 1-2 millimeter lång och rätt mörk. Larverna växer snabbt i storlek och deras starkt välvda rygg ändrar snart färg till orangerött. Huvudet är svart och på vardera sidan av kroppen löper två längsgående rader av svarta prickar. Som fullvuxen är larven något över en centimeter lång. Man kan finna puppor av koloradoskalbaggar under markytan intill roten till potatisplantan. Puppan är oval, orangefärgad, orörlig och något över en centimeter långt.

7. På potatisbladen syns rödgula, svartprickiga kryp med välvd rygg. Är de larver av koloradoskalbaggar?

Nej. Det rör sig om puppor av nyckelpiga. De är rödgula med svarta fläckar över hela kroppen. Koloradoskalbaggens larver har svarta prickar endast nedtill på vardera sidan av kroppen. Nyckelpigans puppa är också orörlig och fäst vid bladet. Nyckelpigan och dess larver är nyttoinsekter, de äter inte potatisblad utan bladlöss på bladverket.

8. Hur utvecklas koloradoskalbaggen om sådana kommer till Finland med vinden?

En vuxen hona som förts hit med vinden har troligen parat sig i sin ursprungsregion eller fortsätter att para sig efter att ha kommit hit. Genast efter parningen börjar honan lägga ägg i klungor på ca 20 ägg på potatisbladens undersida, sammanlagt upp till 200 – 500 ägg/hona. Beroende på temperaturen kläcks en larv ur ägget inom 1 – 1,5 vecka.

Honan äter endast för att överleva och skadorna blir därför små. Larverna håller sig till en början i grupper och växer snabbt i storlek. De är verkliga ätmaskiner och eftersom de är många på samma stjälkar, blir potatisbladen snabbt svårt uppätna, ofta kvarstår endast bladnerverna. Fullvuxen blir larven beroende på temperaturen inom 2 – 4 veckor, varefter den gräver ned sig i marken nära ytan och förpuppas.

Puppstadiet varar i 2 – 3 veckor, varefter den vuxna baggen som kläckts ur puppan kryper upp ur marken och tar sig upp på potatisen. Hög temperatur och värmebölja påskyndar de ovan nämnda utvecklingsstadierna rentav betydligt. Den nya vuxna baggen börjar äta inför vintern, varefter den relativt tidigt om hösten gräver ned sig i marken för att övervintra. Sommaren därpå då temperaturen i marken stigit tillräckligt högt och potatisbeståndet redan befinner sig i tillväxt stiger den vuxna baggen upp från sin vintervila i marken, äter en tid för att komma i skick och börjar sedan para sig. Samma utvecklingscykel upprepar sig.

9. Hur kan koloradoskalbaggen sprida sig till Finland?

Bäst och snabbast kan koloradoskalbaggar komma med kraftiga sydostliga vindar från Ryssland. Baggen förekommer också i de baltiska länderna, men ändå inte alldeles vid kusten till Finska viken. Det är möjligt att baggen sprider sig från söder med hårda vindar, men än så länge har så inte skett. I allmänhet har stormfronterna först rört sig från Baltikum österut och sedan tagit en omväg via områdena nordost om den innersta delen Finska viken tillbaka till Finland från den ryska sidan.

Det är möjligt att koloradoskalbaggar sporadiskt kan komma till Finland också som fripassagerare med långtradar- och tågtrafiken från Ryssland.

10. När är det skäl att hålla utkik efter koloradoskalbaggar i potatisodlingen?

I allmänhet söker sig koloradoskalbaggarna på ryska sidan upp från marken i det stadium då potatisbeståndet där redan befinner sig i tillväxtstadiet och det finns gott om mat. En tid därefter stiger de av sin naturliga instinkt upp i de övre delarna av potatisbeståndet för att söka sig till annat håll, om de förekommer i rikliga mängder. Om det vid den tiden inträffar en lämplig stormvind i riktning mot Finland, är spridningsrisken som störst. Om vinden är hård kan baggarna föras rentav hundratals kilometer med vinden. Den tiden inträffar vanligen efter midsommar i början av juli. Det är skäl att börja hålla utkik efter baggar redan från och med midsommar, särskilt om det blåser från sydost. Vi rekommenderar att odlingarna granskas en gång i veckan.

11. Hur kan jag bekämpa koloradoskalbaggen, om jag misstänker att sådana förekommer i min odling?

Man skall inte börja utrota koloradoskalbaggen på egen hand. Koloradoskalbaggen hör till de skadegörare som i Finland skall utrotas med stöd av växtsundhetslagen, och därför bestämmer växtskyddsmyndigheterna om bekämpningsåtgärderna från fall till fall. I små husbehovsodlingar svarar de också för bekämpningsåtgärderna i praktiken. I större odlingar förintar myndigheterna härdarna och ger odlaren noggranna bekämpningsinstruktioner om andra åtgärder såsom behandling med växtskyddsmedel. Så blir bekämpningen effektiv på varje ställe.

12. Vad skall jag göra, om jag misstänker förekomst av koloradoskalbaggar?

Om du misstänker att du funnit koloradoskalbaggar, skall du omedelbart ta ett prov av baggarna så att observationen senare kan verifieras. Använd helst en förslutbar glasburk eller ett kärl av hårdplats som sluter tätt. Det är bra att göra små hål i locket så att luftväxlingen säkras. Från plastpåsar har baggen möjlighet att rymma genom att bita ett hål i påsen. Lägg också med potatisblad som mat i burken. Så håller sig baggarna en längre tid vid liv.

Om du har möjlighet att ta bilder med t.ex. mobiltelefonen eller en digital kamera och sända dem till Evira, sker verifieringen snabbt. Adressen får du via telefon då du ringer upp telefonnumret för anmälning av observationer.

Om förekomsten finns på en stor åker, skall du märka ut observationsplatsen på åkern t.ex. med en käpp så att den senare är lätt att finna.

Kontakta därefter omedelbart Eviras telefonnummer för anmälning av observationer. Den som tar emot anmälan ger råd om vidare åtgärder.

 

MER INFORMATION PÅ VÅR WEBBPLATS