Frågor och svar om päronpest

 1. Vad menas med växtsjukdomen päronpest?

Päronpest är en växtsjukdom orsakad av bakterien Erwinia amylovora. Den drabbar frukt- och prydnadsväxter och klassificeras som farlig. Den är den mest förödande bakteriesjukdomen hos vissa rosväxter (Rosaceae) och anses som den värsta sjukdomen hos fruktväxter i Europa och Medelhavsländerna. Finland har en av EU beviljad skyddszonsrätt i fråga om sjukdomen.

2. Vad menas med en skyddszon?

Om en farlig växtsjukdom eller skadegörare inte förekommer i en av EU:s medlemsstater eller i en del av en medlemsstat, har staten rätt att ansöka om skyddszonsrätt av EU mot denna skadegörare. Skyddszonen är ett geografiskt område, inom vilket skadegöraren i fråga inte förekommer även om omständigheterna för förekomst av skadegöraren vore gynnsamma. Finland har enligt EU-lagstiftningen en sådan skyddszon mot päronpest. Rätten går förlorad om växtskadegöraren sprider sig permanent till skyddszonen.

3. Vad innebär skyddszonsrätten för päronpestens del?

Om päronpest påträffas i vårt land, skall det förhindras att sjukdomen sprider sig och förekomsterna skall utrotas. Vi har växtsundhetsmässig nytta av skyddszonsrätten. Den ställer vissa krav på de övriga medlemsstaterna vid försäljning av plantor av sjukdomens värdväxter till Finland. Päronpest får till exempel inte förekomma på plantorna, plantor får införas endast från en annan skyddszon eller en buffertzon till en annan skyddszon och det är förbjudet att föra in plantor och annat förökningsmaterial från länder utanför EU.

4. På vilka växter kan päronpest förekomma?

Alla värdväxter hör till familjen Rosaceae och är med andra ord rosväxter. De viktiga odlingsväxterna äpple och päron hör till denna familj och päronpest är den skadligaste sjukdomen på dessa växter i många länder. Andra allmänna värdväxter är prydnadsväxterna häggmispel, oxbär, hagtorn och rönn. Alla rosväxter tjänar ändå inte som värdväxter för päronpest.

5. Vilka är symptomen på päronpest?

Symptomen på päronpest är rätt lika hos alla värdväxter. Blomställningarna vissnar och dör, de döda blommorna torkar bort och blir så gott som svarta, men sitter vanligen kvar. Unga skott och tunna grenar vissnar och dör, grenarna blir bruna och spetsarna på unga skott böjs nedåt (det s.k. ”herdestavsymptomet”). Nekrotiska områden bildas på löven och det kan hända att bladskaftet och mittnerven svartnar. Frukterna blir bruna eller svarta och förtvinade, men sitter som blomställningarna kvar på växten och mumifieras. Sjukdomen sprider sig småningom till de tjockare grenarna och stammen och bildar då nekrotiska fläckar, som kan omge hela grenen och stammen. I det skedet dör trädet snabbt. Vid värme och fukt utsöndras vitt, senare eventuellt gulaktigt bakterieslem från skotten, de nekrotiska fläckarna, frukterna och blommorna.

6. Kan man identifiera sjukdomen utgående från dessa symptom?

Också andra bakterie- och svampsjukdomar kan orsaka liknande symptom. Därför kräver en sjukdomsbestämning alltid flera laboratorieundersökningar.

7. Kan päronpest orsaka symptom hos människan om man till exempel ätit äpplen eller päron som kontaminerats med sjukdomen?

Nej. Päronpest, såsom alla andra växtsjukdomar, orsakar skador enbart på växter. Sjukdomen är ofarlig för människan.

8. Var förekommer päronpest?

Päronpesten härstammar från Nordamerika, varifrån den spridde sig till Europa i slutet av 1950-talet. I Europa har den spritt sig från norr till söder och från väster till öster och förekommer numera ställvis i alla EU:s medlemsstater. I många länder är läget sådant, att hela landet ingalunda är kontaminerat, utan att där förekommer rena områden, som inte är skyddszoner.

9. Vad skall jag göra, om jag misstänker päronpest i min odling eller trädgård?

Om det rör sig om yrkesmässig fruktodling eller en plantskola, måste man ovillkorligen kontakta växtinspektörerna på den egna närings-, trafik- och miljöcentralen eller växtinspektörerna på Evira i områdena Nyland och Egentliga Finland. De inspekterar läget och tar vid behov prover för undersökningar. Kontaktuppgifterna finns på Eviras webbsidor under  Växtinspektionens kontaktuppgifter.

Om värdväxter för päronpest växer på gården eller i trädgården till en privatperson och dessa uppvisar symptom som påminner om symptomen på päronpest, lönar det sig att kontakta inspektörerna så som beskrivits ovan.

 

Bilder av symptomen på sjukdomen päronpest

Den kontaminerade växten på alla bilder oxbär

Flickr

Foto: Evira/växthälsa

 

 

limalahikuva_pieni.jpg
En droppe slem under grenklykan orsakad av bakterien Erwinia amylovora.
Förstora

paimensauva_pieni.jpg

Ett symptom på päronpest kan vara att spetsarna på unga skott börjar böjas nedåt.
Förstora

saastunut_verso_pieni.jpg
De unga skotten dör, men löven sitter vanligen kvar på skottet.
Förstora

tulipoltealaoksassa2_pieni.jpg
Symptom kan visa sig endast på några grenar av växten. Här uppvisar endast kvisten till höger symptom.
Förstora

limapisaroita_riippumassa_pict0108_pieni.jpg
Slemdroppar på undersidan till en kontaminerad gren. Kontamineringen syns ännu inte tydligt på löven.
Förstora

Mer information på vår webbplats

Mer information på andra webbplatser

Bilder på päronpest :
EPPO:s sidor
EPPO:s bildgalleri