Frågor och svar om tallvedsnematod

1. Vad menas med tallvedsnematoden och hur kan man känna igen den?

Tallvedsnematoden är en mikroskopisk, ca 1 mm lång spolmask, som inte kan upptäckas med blotta ögat. Laboratorieundersökningar krävs för att man skall kunna se och identifiera tallvedsnematoden.

2. Vilka är symptomen på tallvedsnematod i levande träd och förpackningsvirke?

I träd lever tallvedsnematoderna på trämassan och förökar sig snabbt. Så småningom får de kådflödet i trädet att sina och då gulnar trädet för att slutligen helt dö. Symptomen påminner väldigt mycket om symptomen på torka, då barren ännu hänger kvar i trädet. I trämassan använder tallvedsnematoderna i början t.ex. epitelcellerna i trädets kådflödesvägar som föda, men efter att trädet dött börjar nematoderna äta mycel av blånadssvamp. Om blånader orsakade av svamp förekommer på förpackningsvirke av barrträd, innehåller virket sålunda också föda som tallvedsnematoden gärna äter.

3. Varifrån härstammar tallvedsnematoden och var förekommer den? Hur sprider den sig?

Tallvedsnematoden är ursprungligen en nordamerikansk art, som spridit sig därifrån till Asien och senare sannolikt från Asien till Portugal. Stater, i vilka tallvedsnematoden förekommer kallas tallvedsnematodländer. Sådana länder i Nordamerika är USA, Kanada och Mexiko. I Asien förekommer tallvedsnematoder i Japan, Kina, Taiwan och Korea. I Europa förekommer nematoden än så länge endast i Portugal. EU förklarade år 2009 Portugal i sin helhet som ett land kontaminerat av tallvedsnematoden, dvs. ett tallvedsnematodland.

4. Hur har tallvedsnematoden spritt sig från Nordamerika till andra håll i världen?

Den sprider sig med kontaminerat barrvirke eller förpackningsvirke av barrträ som en följd av den kontinuerligt växande globala handeln.

5. Vilka är tallvedsnematodens värdväxter?

Den lever enbart på barrträd. Tallen är den viktigaste värdväxten, men nematoden kan också utnyttja andra barrträdsarter, såsom gran och lärkträd, som värdväxter.

6. Tallvedsnematoden behöver långhorningar (tallbockar) som hjälp för att sprida sig från ett träd till ett annat. Hur går det till?

Vuxna långhorningar lägger sina ägg i svaga stående träd, i vindfällen eller i runda träd som människan fällt och som ännu inte barkats. Larverna som utvecklas ur äggen lever i trämassan och förpuppas inne i trädet. Om långhorningar förekommer i samma träd, flyttar de över till en vuxen långhorning som just lämnat puppan. De vuxna långhorningarna lämnar trädet och förflyttar tallvedsnematoderna till nya träd då de gottar sig på färska tallskott eller lägger ägg i ett nytt träd.

7. Hur kan tallvedsnematoden sprida sig från förpackningsvirke till skogen?

Risken att tallvedsnematoden sprider sig är som störst, om förpackningsvirket som innehåller tallvedsnematoder också innehåller baggar som sprider nematoden, dvs. långhorningar som i vuxenstadiet lämnar trävirket och flyger in i den närmaste skogen. Förpackningsvirke lämnas ofta liggande utanför lagerlokaler och därför utgör detta spridningssätt en verklig risk.

8. Kan tallvedsnematoden bekämpas?

Det finns inga kemiska medel eller biologiska metoder att bekämpa tallvedsnematoden. Det viktigaste är att i förväg förhindra att nematoden kommer in i skogen. Därför har EU fastställt olika importbegränsningar för barrväxter och barrtvirke. Det är till exempel helt förbjudet att importera levande barrväxter till EU-området från länder utanför EU. Av barrvirke som importeras från länder utanför EU krävs också i regel ett sundhetscertifikat och olika behandlingar. Tack vare sundhetscertifikatkravet kan alla importerade partier inspekteras. För träemballage finns ett eget regelverk som följer standard ISPM 15.

9. Hör bortskaffas förpackningsvirke som kontaminerats med tallvedsnematod?

Det vanligaste och bästa sättet är att bränna virket. Virket bränns alltid under övervakning och på ett tryggt sätt. Man blir ofta tvungen att be brandmyndigheterna om lov och de ger också handräckning vid behov.

10. Kan man med hjälp av inspektioner säkerställa att alla kontaminerade träemballage blir bortskaffade?

Nej. Endast en liten del av de importerade partierna från tallvedsnematodländer kan inspekteras av myndigheterna. Evira vädjar också till importörerna om att kunna öka inspektionerna och bättre inrikta dem på förpackningar till vara som kommer från riskländer.

11. Vad spelar fynden för roll, om alla kontaminerade partier ändå inte ertappas?

Varje fynd är viktigt. Utgående från fynden kan de finska växtsundhetsmyndigheterna kontakta myndigheterna i landet som varan kommer ifrån så, att de kan reda ut saken i sitt eget land och vidta nödvändiga åtgärder där så, att kontaminerat material inte framöver längre kommer därifrån. EU:s kommission för växtsundhet notifieras också om varje fynd och tallvedsnematodhotet är mycket ofta uppe till diskussion i kommissionen. Utgående från fynden har också EU möjlighet att minska risken i hela EU-området.

12. Vad menas med standarden ISPM 15 och vad innebär den?

Standard ISPM 15 bygger på ett internationellt avtal utarbetat av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. I avtalet fastställs vissa behandlingskrav för emballage av trä. Genom att följa dessa krav kan man förinta tallvedsnematoderna och förhindra att de sprider sig med träemballage till nematodfria områden. I avtalet ingår ett särskilt krav på märkning, som visar att den som tillverkat emballaget följt behandlingskraven.

13. Vad innebär behandlingskraven enligt standard ISPM 15?

Trävirket som används för emballage skall vara barkat och värmebehandlat så, att temperaturen i virkets kärna är minst 56 oC i minst 30 minuters tid. Enligt kraven skall märkningen bestå av bokstavskombinationen HT (heat treated) som beskriver behandlingen. Virket kan också behandlas med metylbromidgas. I EU är det förbjudet, men i Sydostasien är behandlingen allmän. Virke som kommer därifrån är då märkt med bokstavskombinationen MB. Virket skall också vara märkt med tillverkningslandets nummer och märkesinnehavarens dvs. tillverkarens registreringsnummer. Utgående från detta nummer kan en tillverkare som använt kontaminerat virke spåras i vilket land som helst.

14. Vilka länder gäller standarden ISPM 15?

Märkningskravet är internationellt och gäller allt träemballage som kommer från länder utanför EU och går till länder utanför EU, men det gäller inte förflyttning av träemballage endast inom EU. Ett undantag till detta är Portugal. Allt träemballage som kommer från Portugal, även emballage till andra EU-länder, skall vara märkt enligt standard ISPM 15.

15. Är tallvedsnematodinspektionerna avgiftsbelagda?

Inspektionerna och undersökningarna av prover i ett laboratorium är avgiftsfria för företagaren.

16. Vilka följder skulle det få att tallvedsnematoder påträffas i våra skogar?

Om tallvedsnematoden en dag påträffas i våra skogar, får det vittgående och mycket otrevliga följder för hela samhället. Kostnaderna för de lagstadgade bekämpnings- och utrotningsåtgärderna kommer att vara omfattande. Staten kommer huvudsakligen att svara för finansieringen av åtgärderna, men skogsindustrin och skogsägarna kommer inte heller att undgå ekonomiska förluster. På grund av vårt kalla klimat är omfattande skogsdöd nödvändigtvis inte att vänta, men förekomsten av tallvedsnematoder i vårt land skulle ha en negativ inverkan på efterfrågan på finländsk trävara ute i världen. Utrotningsåtgärderna skulle inbegripa etablerande av barrträdsfria zoner kring kontaminerade härdar. Träden i villaträdgårdar och parker skulle inte heller undgå avverkning och naturskyddsområdena skulle vid behov också de bli föremål för bekämpningsåtgärder. De ekonomiska, estetiska och ekologiska konsekvenserna skulle bli stora.

 

Mer information på vår webbplats