Häxkvast

Häxkvast fytoplasma

(Apple proliferation -fytoplasma, Candidatus Phytoplasma mali)

Häxkvast fytoplasma är en farlig växtskadegörare som får äppelträdens skott att bli kvastliknande och minskar skörden. Skördeförlusterna beror på reducerad äppelstorlek samt smakfel. Om man upptäcker eller misstänker sjukdomen ska man utan dröjsmål kontakta Evira. Under de senaste åren ha sjukdomen spridits inom EU-området och orsakat större skördeförluster än förut. Fytoplasman som sprider sjukdomen har i Finland påträffats i äppelbladloppor ( Cacopsylla picta och Cacopsylla melanoneura) i sammanlagt fem odlingar i sydvästra Finland, Nyland och Egentliga Finland.

Värdväxter

  • Äppelträd (Malus spp.). De flesta sorterna är mottagliga för sjukdomen.

Utbredning

  • EU-länder:
  • Vida spridd i: Tjeckien, Slovakien, Tyskland, Ungern och Italien.
  • Förekommer även i: Österrike, Belgien, Bulgarien, Kroatien, Frankrike, Grekland, Holland, Polen, Rumänien, Spanien, Finland.
  • Länder utanför EU:
  • Vida spridd i: Schweiz.
  • Förekommer även i: Norge, Ukraina, Serbien.

Symtom

  • Skott:
  • Terminalknoppen växer onormalt: på hösten bildas en bladrosett i stället för en terminalknopp.
  • Inom 2-3 år från infektionen börjar skotten bilda häxkvastar.
  • Skotten är tunna, barken fårad och rödbrun och skotten kan förtvina.
  • Blad:
  • Stiplarna är stora och kan vara fler än normalt.
  • Sågtandningen är oregelbunden och finfördelad.
  • Bladen spricker ut tidigare än normalt.
  • Bladen kan vara klorotiska, rodnande och falla av i förtid.
  • Blomställning:
  • Blomningen kan vara sen och blommorna kan vara missbildade.
  • Frukter:
  • Reducerad äppelstorlek och smakfel

Livscykel och spridning

  • Häxkvast fytoplasma orsakas av fytoplasma, som är en bakterieliknande mikrob som saknar cellvägg. Fytoplasma lever i växtens kärlsträngar.
  • Fytoplasma överförs från bladloppor till äppelträden, då bladlopporna suger på växtens blad. Fytoplasman finns kvar i bladlopporna över vintern. Bladlopporna övervintrar på granar och andra barrträd.
  • På vintern samlas fytoplasma i växtens rotsystem.
  • Mängden fytoplasma i skotten är som störst på sensommaren.
  • Sjukdomen sprids via äppelbladloppor, plantor, förökningsmaterial och rotkontakt.

Förhindrande av spridning samt bekämpning

Det finns ingen kemisk bekämpning mot fytoplasma. Häxkvast fytoplasma kan förebyggas genom användning av rent förökningsmaterial och bekämpning av bladloppor. Bladlopporna måste bekämpas innan de hinner flytta från den värdväxt där de har övervintrat till äppelträden, så att de inte hinner börja suga på äppelträden och sprida fytoplasma. Ett annat kritiskt skede i bekämpningen är då en ny generation av bladloppor har blivit fullvuxna under högsommaren, så att bladlopporna inte ytterligare sprider fytoplasma. Vid odlingen ska granar eller andra barrträd inte användas som vindskyddande planteringar.

Anmälningsskyldighet

Om man upptäcker eller misstänker sjukdomen häxkvast fytoplasma ska man utan dröjsmål kontakta Evira (kasvinterveys at-merkki.gif : 1 kB evira.fi).

Mer infromation på vår webbplats

Mer information på andra webbplatser

lisaversoisuustauti_051012_jt.jpg : 1373 kB
Bild: Jukka Tegel, Evira.

apple_proliferation_biologische_bundesanstalt_2.jpg : 18 kB
Häxkvastar är symtom på häxkvast fytoplasma.

apple_proliferation_biologische_bundesanstalt.jpg : 46 kB
Häxkvast fytoplasma orsakar att stiplarna i blad blir större. Ett sund blad på höger.

apple_proliferation_biologische_bundesanstalt_3.jpg : 17 kB
Häxkvast fytoplasma orsakar att frukter blir mindre. Frukter från ett sund trä på höger.
Foton: Biologische Bundesanstalt für Land- und Forstwirtschaft Archive