Förnyad lagstiftning

Lagstiftningen om växthälsa förnyas, då EU:s förordning om växthälsa (2016/2031) börjar tillämpas från 14.12.2019. Förordningen gäller som sådan i alla EU-länder, och på nationell nivå regleras endast vissa frågor i anslutning till myndigheternas verksamhet. De största förändringarna jämfört med nuvarande lagstiftning rör klassificeringen av växtskadegörare, införsel av växter från länder utanför EU, användning av växtpass och egenkontroll.
 

Ny klassificering av skadegörare

  • Karantänskadegörare

    • Unionskarantänskadegörare är skadegörare som är betydande i hela EU och som det är förbjudet att införa i landet och sprida. Man eftersträvar att förstöra alla förekomster (t.ex. svampsjukdomen Gibberella circinata).

    • Prioriterade skadegörare är de allra betydelsefullaste unionskarantänskadegörarna. För att hitta dem måste årliga kartläggningar göras i alla EU-länder (t.ex. tallvedsnematod).

    • Skyddszonsskadegörare är betydelsefullaskadegörare för vissa områden och de får inte införas eller spridas på de här områdena. Man eftersträvar att förstöra alla förekomster på skyddszoner. (T.ex. päronpest)

  • Kvalitetsskadegörare
    • Tillåts inte alls på växter som saluförs för plantering. Växter avsedda att planteras är utöver plantmaterial också utplanterings- och krukväxter. För kvalitetsskadegörare går det också att uppställa gränsvärden, alltså det får finnas skadegörare bara gränsvärdet inte överskrids (t.ex. häxkvast fytoplasma).

Förebyggande av risker – skärpning av importkraven

  • Import av sådana växter som medför stor risk för skadegörare förbjuds. Import kan tillåtas efter riskvärdering. Inga riskvärderingar har ännu gjorts.

  • Huvudprincipen är avvikande från nuvarande praxis krav på sundhetscertifikat för alla växter, också frukter och grönsaker. Kraven kommer att få vissa undantag som specificeras senare.

  • Alla produktpartier som kräver sundhetscertifikat kontrolleras inte. Andelen försändelser som ska kontrolleras bestäms per produktgrupp i författningar av lägre grad.


Andvändningen av växtpass utökas

  • Kravet på växtpass utökas till att gälla också alla växter som är avsedda att planteras.

    • Alla växtarter

    • Plantmaterial för yrkesmässig odling

    • Plantskoleväxter

    • Kruk- och utplanteringsväxter

  • Växtpass används fortsättningsvis i regel vid partiförsäljning

    • För päronpestens värdväxter eventuellt också i detaljförsäljning. Detta skulle innebär att även plantaffärer ska använda växtpass.

Andra förändringar i användningen av växtpass

  • Växtpasset fästs på plantpartierna – inte mera några växtpassmärkningar på forsedeln.

  • Växtpassets form är standard (>bild på sidan)

  • Växtpasset innehåller en spårbarhetskod (t.ex. partinummer) med vilken partiet kan spåras, om det visar sig vara förorenat med en växtskadegörare.

  • Även förflyttningar av växtpartier inom produktionsplatsen ska antecknas.

  • En aktör som beviljats växtpass sparar växtpassuppgifterna i tre års tid.

  • En aktör som tar emot växtpassväxter sparar uppgifterna om avsändare i tre års tid. Mottagaren behöver inte spara själva växtpasset.

  • Senare klarnar det om plantintygsuppgifterna ska kombineras med växtpasset.

Aktörernas ansvar betonas – egenkontroll

  • Granskningar av skadegörare ska göras som egenkontroll då växterna tas emot, under produktionen och före försäljning.

  • Man ska se till att de särskilda kraven för beviljande av växtpass uppfylls.

  • Vid misstanke om karantänskadegörare görs anmälan till Evira.
  • Prover av kvalitetsskadegörare tas och sänds till laboratorium.
  • Resultaten av kontrollerna antecknas.
  • Uppgifter om egenkontrollens granskningar ska sparas i tre års tid liksom växtpassuppgifterna.
  • Evira har tillsyn över att egenkontrollen fungerar.


Återkallelse också i fråga om växter

  • Då karantänskadegörare hittas ska aktören återkalla från marknaden de partier som eventuellt är förorenade på samma sätt som nu gäller för felaktiga livsmedelspartier.

Evira ordnar utbildning

  • Evira utbildar växtskyddsansvariga i att identifiera skadegörare och svara för att skyldigheterna iakttas.

  • Utbildningen kan bli obligatorisk för aktörer som använder växtpass. 

Företagen ser till att personalen får behövlig utbildning för att kontrollera skadegörare.


MER INFORMATION PÅ ANDRA WEBPLATSER